EXTRA: Den arabiska våren har nått Algeriet

  • Fredag 1 mar 2019 2019-03-01
E-post 413

Hundratusentals algerier demonstrerade idag mot den utbredda korruptionen och vanstyret av landet. De landsomfattande protesterna har utlösts sedan det blev känt att den 81-årige strokedrabbade presidenten, Abdelaziz Bouteflika, söker en femte mandatperiod i det stundande  presidentvalet. Internationella bedömare tror att protesterna kommer att växa och och att  Algeriet kan hamna i en omvälvande politisk situation som kommer att påverka såväl övriga Nordafrika som Europa.

Protester från hamnstaden Skikda, 50 mil öster om Alger. ”Ge dig iväg Bouteflika” var ett återkommande slagord.

I väntan på de demonstrationer som via sociala medier planerades i Algeriets samtliga 48 ”wilayas”, regioner, var polis och militär satt i högsta beredskap.

Den algeriske premiärministern Ahmed Ouyahia gick inför demonstrationerna ut och varnade för att Algeriet kunde ställas inför ”en syrisk situation”. I Rabat, Madrid och Paris följer man utvecklingen timme för timme i vetskap om vad ett  krisande Algeriet kan få för följder för såväl Nordafrika som för Europa.

Den arabiska våren nådde aldrig Algeriet. Landet var dels traumatiserat av de ”svarta åren” på nittiotalet då mellan 150 000 och 200 000 människor mördades. Ofta av medlemmar ur den islamistiska gruppen GIA, ibland med ryktet att armén stod bakom. Journalister, lärare och advokater mördades. Hela byar utplånades genom att civila attackerades under nätterna. Män, kvinnor och barn fick strupen avskuren –  på samma sätt som de två unga norska och danska kvinnor som nyligen mördades i Marocko. Ett för européer så skräckinjagande sätt att döda men betydligt närmre den arabiska kulturen. 

Mer läsning: Europa bävar inför ett algeriskt sammanbrott

Men Algeriet var när revolten spred sig i Mellanöstern, och har förblivit, en ytterst stark polisstat med effektiv underrättelsetjänst som kvävde försök till protester i sin linda.

Den man som kom att symbolisera enandet efter inbördeskriget var Abdelaziz Bouteflika som nu suttit som president i tjugo år. I sin krafts dagar höll  han Algeriet i det fasta grepp som gjorde att protesterna inte nådde längre än till Tunisien.

Mycket har ändrats sedan dess. Bouteflika beskrivs idag som en ”levande” död efter flera hjärnblödningar de senaste åren. Han är en rullstolsbunden symbol för den gruppering som med järnhand vill behålla makten i Algeriet. Hittills har militären, en korrumperad affärsmannaklass och inte minst  kvarvarande FLN- toppar från sextiotalets självständighetskrig stått bakom Bouteflika. Oppositionen är svag. Men när beskedet kom att den slagrörde Bouteflika nu ska ställa upp för ett femte presidentmandat vid valet 18 april blev reaktionerna våldsamma från övriga grupper i samhället.  

Den unga generationen, över 45 procent av den algeriska befolkningen är under 25 år, minns inte de svarta åren. De har inte skrämts till tystnad av fruktan för de dödspatruller som cirkulerade på nittiotalet. De har bara känt arbetslöshet och fattigdom. De som har kunnat har tagit sig utomlands, de som är kvar har inga framtidsutsikter.   

Algeriet som under den franska tiden var en blomstrande jordbruksnation importerar idag en stor del av sitt matbehov. Tidigare har regeringen kunnat lugna de fattiga grupperna med matsubventioner som betalades med inkomsterna från olja som stått för 90 procent av landets export. Nu, med fallande oljepriser och utsikten att den algeriska oljan kan ta slut om två eller tre decennier, har regimen inte längre råd med detta. Just de skenande matpriserna är ett skäl till att ovanligt mycket kvinnor deltog i de demonstrationer som uppstod på olika ställen i landet redan under förra veckan.

Det som nu utlovats som fredliga demonstrationer inleddes runt om i landet efter fredagsbönen. Politiker, journalister, advokater, medlemmar ur  demokratirörelsen Mouwatana, och studenter från hela Algeriet har via sociala medier manat till protester.

Att demonstrationerna skulle inledas efter fredagsbönen är symboliskt. Den algeriska befolkningen är djupt religiös. Långt över 90 procent säger sig vara troende muslimer. I ett försök att stävja den fundamentalism som hotade Algeriet under det blodiga inbördeskriget på nittiotalet lät Bouteflika bygga en rad stora moskéer runt om i landet. Men med omfattande ungdomsarbetslöshet och utbredd fattigdom har moskéerna också kunnat verka som rekryteringsplatser för jihadister. Idag med IS sammanbrott har många unga algerier som stridit för IS tagit sig tillbaka via det sammanfallna Libyen. 

Det är inte bara ett sammanbrott för den styrande eliten man nu fruktar utan även en brysk militant islamisering av Algeriet.

 

Chris Forsne

 

Chris Forsne

Chris Forsne har under många år varit kultur- och utrikesmedarbetare på Aftonbladet, Göteborgs-Posten och Sveriges Television. Mellan 1980 och 1995 var hon Pariskorrespondent med Frankrike, EU och Nordafrika som bevakningsområden.

Vid Sveriges Television i Göteborg var Forsne huvudsakligen redaktör och programledare för bland annat ekonomimagasinet Summerat. Forsne initierade och byggde upp Kunskapskanalens omvärldsmagasin Mera om Världen, Spelplats Europaoch Spelplats Världen.

Sedan 1 januari 2019 ingår Chris Forsne i Ledarsidorna.se fasta redaktion.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se