Regeringen bör omedelbart tillsätta en ny grundlagsberedning

  • Tisdag 19 Mar 2019 2019-03-19
E-post 297

En helt bortglömd fråga efter den historiskt segdragna regeringsbildningen efter valet 2018 är behovet av reform av grundlagarna som reglerar regeringsbildning och vilka befogenheter en övergångsministär har. Det är regeringen som initierar en grundlagsberedning, där alla partier är representerade, och är själva motorn för att reformer skall kunna genomföras. En riksdag kan inte initiera en grundlagsberedning utan initiativet måste komma från regeringen som i samförstånd med riksdagens partier tar fram beredningsdirektiven. Det är dock alltid regeringen som äger frågan.

De svenska grundlagarna som reglerar regeringsbildningen fungerade inte, det blev om inte uppenbart vid den historiskt segdragna regeringsbildningen efter valet 2018. Det är hög tid att Sveriges folkvalda funderar igenom hur konstitutionen ska fungera när man inte är överens om spelreglerna menade Mikael Sandström, tidigare statssekreterare (M). Sandström presenterade den första mars fyra förslag på DN Debatt. Förslagen går i korthet ut på

  • Talmannes tillsättning,
  • Flytta valet till våren av budgettekniska skäl,
  • Parlamentets möjlighet att upplösa sig självt samt
  • Tidsgränser för regeringsbildaren.

Redan 1976 konstaterade Gösta Bohman att ordningen där talmannen ska utse statsminister inte fungerade. Ett skäl är att när val hållits så finns ingen talman. Talman väljs när riksdagen samlats, femton dagar efter valdagen.
Eftersom talmannen är viktig, blir det ofta strid om denna post. Andra poster i riksdagen väljs i samförstånd. Om talmansposten har voterats fem gånger sedan den nya regeringsformen antogs. Vid första omröstningen, 1979, blev valet överklagat, underkänt och fick göras om.

Sandströms lösning bygger på att talmannen sitter i fyraårs-perioder som börjar halvvägs in i mandatperioden för att garantera att talmannen har erforderlig rutin och känner partiledarnas personligheter bättre. Sedan har Sandström ytterligare tre förslag men två av dess förutsätter att Sverige behåller de fasta mandatperioderna. Sverige är idag i praktiken det enda land som har fasta mandatperioder för parlamentsval.

Ett av de tyngsta skälen bakom varför Sverige i praktiken aldrig utropar extraval till riksdagen är ekonomiska. De små partierna med begränsad ekonomi har svårt nog att orka med en ordinarie valrörelse. Ett extraval insprängt mitt i en fast mandatperiod flyttar inte den fasta valdagen. Skulle ett extraval utropas 2020 kommer ändå ett ordinare val hållas 2022. Dels har de små partierna svårt att mobilisera tillräcklig ekonomi, dels är ingen partiledare intresserad av en mandatperiod kortare än tre år. Sverige förängde tidigare mandatperidoerna från tre till fyra år då tre år även det anses vara i kortaste laget för att en regering skall kunna driva igenom sina reformer.

En rimligare ordning är att följa resten av Europa och införa rörliga mandatperioder för i varje fall valet till riksdag. Att nästa val genomförs senast fyra år efter det precis genomförda. Motsvarande ordning som till exempel Danmark har. En sådan ordning medger för regeringsbildaren att förlägga valdagen vid lämplig tidpunkt inom fyraårs-gränsen för att inte menligt inverka på budgetprocessen vilket annars var Sandströms tyngsta skäl för en flytt av valdagen.

Rörliga mandatperioder skulle öppna för att ett av förslagen, att parlamentet kan upplösa sig självt, som Mikael Sandström lägger kan bli aktuellt under en mandatperiod. Att till slut fungerar inte avtal som Januariavtalet och att majoritetsförhållandena i parlamentet skiftar.

Att införa tidsbegränsningar är dock tveksamt, det finns tillräckligt med incitament i form av andra lagrum och omvärldens krav på handling för att förutsatt vuxna och erfarna politiker skall komma till förhandlingsbordet.
Men det finns ändå en variant på hur regeringsbildningen 2018/19 kan undvikas i framtiden.

Dels skall då antalet formella talmansrundor som avslutas med en statsministervotering minskas från dagens fyra till tre innan ett nyval, givet att rörliga mandatperioder införs, utropas.

För att då tvinga partierna till förhandlingsbordet skall en ny statsminister vid en votering i någon av de första två voteringarna ha en majoritet med sig. Finland tillämpar denna princip. Först vid den tredje voteringen ska det räcka med att en  regeringsbildare inte har en majoritet mot sig, det vill säga största block regerar som idag.

Invändningarna mot detta förslag skulle kunna vara att det då saknas incitament för en regeringsbildare som till exempel det rödgröna blocket att över huvud taget gå med på förhandlingar inför de första två voteringarna och kallt räkna med att de vinner som största block i den tredje. Detta förfaringssätt skulle dock falla om Sverige införde rörliga mandatperioder och en möjlighet för parlamentet att upplösa sig självt. En regeringsbildare som vinner först i den tredje voteringen skulle då behöva flytta in i Rosenbad hela tiden fullt medveten om att en majoritet i parlamentet när som helst kan utropa ett nyval och inleda en ny fyra år lång mandatperiod.

En reformering av Regeringsformen bör även formalisera vad en övergångsregering, eller expeditionsministär, har för befogenheter. Utnämningsmakten är en sådan som regeringen förfogar ensamt om och som regeringen övergångsregeringen tillämpade vid ett tillfälle som bör betecknas som tveksamt. Stefan Löfven lät utnämna ett nytt justitieråd, domare i Högsta Domstolen, under hans tid som expeditionsministär trots att tjänsten skulle tillträdas först den första september. Ingenting som hastade med andra ord. Utnämningsmakten för en övergångsregering bör begränsas till absolut nödvändiga personaltillsättningar där statsministern åläggs att söka en majoritet i kammmaren vid de enskilda fall som kan komma ifråga.

Tre år går fort i parlamentariska sammanhang. Framför allt i förändringar som berör grundlagsförändringar. Det är i allra högsta grad hög tid för regeringen Löfven att tillsätta en grundlagsberedning för att senast 2026 slippa det parlamentariska kaos som Sverige fick leva med i 130 dagar.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se