Stefan Löfven har en möjlighet att lappa ihop partiet

  • Måndag 4 Mar 2019 2019-03-04
E-post 304

Med siffrorna 197 mot 49 röstade Socialdemokraternas extrainkallade distriktskongress i Göteborg för distriktsstyrelsens beslut, att avsätta Ann-Sofie Hermansson. Hermansson hade inte längre förtroende hos vare sig styrelsen eller delegaterna på kongressen och tvingas lämna uppdragen som gruppledare för S i kommunstyrelsen och fullmäktige. Frågan är dock större än att isoleras till en lokal ledarskapskonflikt. I botten ligger synen på hedersrelaterat våld och islamism.

– Jag känner inte att jag har gjort några strategiska misstag, säger Ann-Sofie Hermansson. Men det är kongressombuden som äger beslutet och det rättar jag mig efter.

Distriktsstyrelsens ordförande, Anna Johansson, som även är riksdagsledamot för Socialdemokraterna, kommenterade utgången av omröstningen och hur den påverkar göteborgarnas syn på partiet efter den uppslitande striden.

– Jag tror att det är ganska olika hur göteborgarna har sett på den här konflikten som vi haft under senare tid. Men jag tänker att oavsett den här konflikten eller inte, så är det väldigt tydligt att vi har ett förtroende att ta igen hos göteborgarna. Det ger ju, om inte annat, valresultatet ett väldigt tydligt uttryck för, så det arbetet har vi ju framför oss oavsett om det här hade hänt eller inte. 

När sedan Johansson säger att det endast finns förlorare på denna strid avser hon med stor sannolikhet sig själv i synnerhet. Hon kommer tvingas att lämna det verkställande utskottet då den positionen av tradition är reserverad för antingen distriktets ordförande eller kommunalrådet. Johansson avgår som ordförande för partidistriktet vid den ordinarie kongressen och är inte aktuell som gruppledare.

Om Johansson inte lämnar sin plats i VU frivilligt är det en partipolitisk skräll och tydlig signal till samtliga medlemmar i hela partiet om vilka i VU som är de som bestämmer.

Något som inte framgått tydligt nog är att distriktsstyrelsen hotade extrakongressens ombud med att avgå som kollektiv om inte styrelsens förslag vann gehör. Med endast sex veckor kvar till ordinarie kongress hade inte föreningarna och valberedningen kunnat ta fram en ny styrelse. Extrakongressens ombud gick till votering med hotet om ett totalt kaos vilket sannolikt kraftigt påverkade resultatet även om ”Soffan”s odds var dåliga från början.

Utpressning är ett annat ord för hur Anna Johansson och distriktsstyrelsens agerande.

Anna Johansson har hela tiden haft delar av VU:s stöd för sitt agerande. VU har dessutom förhållit sig helt passiva inför konflikten som även bottnar i synen på hur hederskultur och jihadistproblemet i Göteborg skall hanteras.

VU, och Stefan Löfven, hade kunnat ta en tydlig position genom att honorera Hermanssons hållning i heders- och islamistfrågorna men lagt sig neutrala i den övriga konflikten. Nu valde Stefan Löfven att förhålla sig fullständigt passiv istället. Av lätt insedda skäl. VU består i stor utsträcknig av hedersvåldsförnekare och apologeter. Som inte vill reta upp Tro och Solidaritet, S-kvinnor, SSU och hela Ibn Rushd-sfären i onödan. S-kvinnors utveckling är en egen historia som det finns anledning att återkomma till när de har sin nästa kongress och ny ordförande kan komma att väljas.

Sprickan i Göteborg är därmed inte bara en lokal eller regional fråga. Den påverkar hela partiet där striden står mellan de som vill arbeta bort kulturen av hedersförtrycket och är motståndare till patriarkal hederskultur och de som intar en apologetisk syn då klaner och religiösa samfund utgör en viktig väljarbas.

I Januariavtalet har främst Liberalerna pressat igenom en skrivning om att detta är en prioriterad fråga för regeringssamarbetet. En fråga där socialdemokraterna har en mycket låg trovärdighet efter att ha mobbat ut företrädare som Nalin Pekgul, Carina Hägg och nu Ann-Sofie Hermansson från maktpositioner. De enda som tagit tydlig ställning och är kompetenta på området.

Stefan Löfven har i praktiken endast ett alternativ om han nu snabbt vill lappa ihop partiet. Det är att utse Ann-Sofie Hermansson till statssekreterare i statsrådsberedningen direkt under honom själv som samordnare och pådrivare av allt arbete mot islamism och hedersrelaterade frågor samtidigt som hon koordinerar de delarna av Januariavtalet som har bäring på frågan.

Ett sådant beslut skulle inte bara gynna de kvinnor och barn som lever under hedersförtryck. Det skulle, om än sent, ge Nalin Pekgul och Carina Hägg upprättelse som var pionjärer i arbetet mot hedersförtryck men som kom att mobbas ut ur partiet.

 

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se