Terrorlagarna är möjliga att driva igenom – trots kritiken från Lagrådet

  • Torsdag 21 Mar 2019 2019-03-21
E-post 328

Lagrådet kritiserar regeringens förslag att göra det straffbart att delta i terroristorganisationer. Rådet bedömer att lagen skulle bryta mot grundlagen om den antas. Samtidigt är kritiken inte så hård att Lagrådet explicit avråder regeringen från att driva igenom lagen.

Myndigheten lagrådet granskar viktiga lagförslag och yttrar sig innan riksdagen ska ta ställning till dem. Det som återstår i lagstiftningsprocessen är att regeringen författar en proposition till riksdagen och riksdagen bereder denna i dels Justitieutskottet men sannolikt även i Konstitutionsutskottet då lagrummen berör grundlagsnära frågor.

I dag finns flera olika lagar som handlar om brott kopplade till terrorism. Det är till exempel straffbart att resa, utbilda, offentligt uppmana och rekrytera för terroristbrott, men det nya lagförslaget innebär att det också skulle bli straffbart att delta i en terroristorganisations verksamhet eller att på andra sätt ha samröre med en terroristorganisation. Målet är att lagen ska börja gälla i augusti.

Lagrådet bedömer nu att regeringens lagförslag innebär en begränsning av den grundlagsskyddade föreningsfriheten. Lagrådet framför kritik men till skillnad från Gymnasielagen, eller den riktade flyktingamnesti som regeringen Löfven I drev igenom under förra mandatperioden med stöd från Centerpartiet så avstyrker inte Lagrådet de nya lagarna på terrorområdet.

Slutsatserna i lagrådsremissen är att föreningsfriheten endast skyddar lovlig verksamhet baseras delvis på vissa förarbetsuttalanden till regeringsformens rättighetsregler och därför hindras inte lagförslaget.

Uttalandena i lagstiftningsärendet anses i lagrådsremissen ge stöd för bedömningen att olovlig verksamhet faller utanför skyddet av föreningsfriheten. Dock framhålls i remissen att ett deltagandeförbud är mer ingripande än ett förbud mot finansiering och att jämförelsen med finansieringslagen måste göras med försiktighet. Lagrådet exemplifierar lagförslagets brister med främst två exempel; dels journalisters deltagande, dels vård av barn. 

Journalisters deltagande skulle kunna falla under lagrummet att journalisten själv deltar i propagandan kring, i det aktuella fallet, IS och skulle då riskera att göra journalistisk verksamhet olaglig. Det skulle komma i konflikt med yttrandefrihet- och tryckrfihetsförordningarna och även försvåra eller förhindra rapportering. Ett allvarligt ingrepp i yttrandefriheten. 

Det andra är vården av barn innan de blir så pass gamla att indoktrinering börjar. Här för lagrådet ett resonemang kring var gränsen går mellan vård av spädbarn och stridsträning och indoktrinering men tar inte in om och när en lag som LVU skall kunna betecknas tillämpbar. När barnet börjar fara så pass illa i föräldrarnas vård att de far illa. 

Den kritik som Lagrådet riktar mot regeringen är relevant, framför allt eftersom regeringen har haft nästan två år på sig från det att utredningen var klar tills att en lagrådsremiss kunde färdigställas. Det finns uppenbara brister i förarbetena samtidigt som inte heller Lagrådet har tittat närmare på gränsytan till Socialtjänstlagen och Lagen om vård av unga. Det är något förvånande att Lagrådet inte går djupare in i de resonemangen utan uppehåller sig endast i de angränsande lagrummen om terrorism.

Där regeringen förtjänar kraftig kritik är gränsdragningen mot YGL, Yttrandefrihetslagen, och TF, Tryckfrihetsförordningen. Med skrivningarna i lagen kan viss form av journalistik, som s.k. Wallraff- eller Gonzoreportage, omöjliggöras.

Wallraffjournalistik GONZOJOURNALISTIK

Wallraffjournalistik, eller "Wallraffa" är en svenskspråkig beteckning för en journalistisk arbetsmetod där en reporter uppträder under falsk identitet, för att på så sätt få material till reportage eller böcker.

Wallraffande är en omstridd journalistisk metod och tangerar viss annan undersökande journalistik, till exempel med dold kamera, där reportern inte har varit helt öppen med sitt syfte. Vissa menar att sensationen kring metoden ger den enskilda journalisten fokus och att metoden ibland står i vägen för sakfrågan.

Gonzojournalistik är en journalistisk stil som skapades av Hunter S. Thompson. Den kännetecknas av en hypersubjektiv inställning till objektet. Traditionell objektivitet får träda tillbaka till förmån för reportern och dennes sökande efter sanning.

Gonzojournalistik ligger nära antropologin i sin form som "deltagande observation".

Den svenska mest framgångsrika Gonzo-journalisten i krigshärdar idag är Magda Gad, Expressen. Andra exempel är Annika Hernroth Rothstein som för Ledarsidorna.se tidigare rapporterade från Venezuela.

Regeringen har valt den svåra och långsamma vägen från början. Andra länder, som till exempel Danmark, står i begrepp att införa lagar som förbjuder närvaro i de områden som domineras av till exempel IS i form av UD:s reserekommendationer. Sverige har i dessa rekommendationer en motsvarande princip, att närvaro i vissa länder eller zoner sker på egen risk och att svenska medborgare som trots resevarningar åker dit saknar rätt till konsulärt stöd.

En skärpning av dessa bestämmelser, att denna form av handling utan legitima föraviserade skäl till relevant myndighet skulle beläggas med fängelse i minst två år skulle ge dels en preventiv effekt, dels ge rättsväsendet senare gott om tid att utreda ytterligare brott.

Marocko tillämpar denna princip men med väsentligt längre straff – tio år – vilket ger goda förutsättningar för Marocko att utreda andra brott med den misstänkte i säkert förvar under tiden. I de flesta fall har det visat sig vara en adekvat åtgärd. Erfarenheterna från Marocko visar på en överrepresentation av krigsförbrytare, mördare och andra som gjort terrorsektens brott möjliga bland de som sitter av tid för att bara åkt till Syrien och hävdar att de varit bagare, hårfrisörskor eller annat till synes oskyldigt.

Det som dock räddar regeringen är att Lagrådet stannar vid att kritisera lagförslaget, om än skarpt, när de pekar på bristerna i förarbetet. Kritiken är inte så hård att Lagrådet inte tillstyrker lagen vilket var fallet med Gymnasielagen, den lag som hade skräddarsytts för att ge 9 000 afghanska män flyktingamnesti.

Varför lagrådet stannar vid denna formulering är sannolikt att de, helt korrekt, ser ett antal domstolsprocesser framför sig där Högsta Domstolen till slut justerar regeringens brister genom domstolsutslag av prejudicerande karaktär.

 

Extramaterial:

Lagrådets utlåtande 2019-03-20 om “Ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation”.

 

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se