IS-anhängarnas rättigheter – Grupp mot grupp i en begränsad ekonomi

  • Onsdag 17 Apr 2019 2019-04-17
E-post 1689

Om, och när, IS-terroristen Michael Skråmos barn evakueras och om dessa sedan evakueras till Sverige kommer den svenska välfärdsdebatten bekänna färg. Inte bara välfärdsdebatten kommer bekänna färg och tvingas välja väg. Ett okänt antal samhällsdebattörer, journalister, religiösa företrädare och politiker kommer att visa var de står.

Det stöd dessa sju barn är i behov av kommer trotsa allt vad alla tidigare LVU-utredningar har kommit fram till. Och pressa alla engagerade till det yttersta.

Artikeln som ljudfil

Inte bara själva vårdinsatsen kommer bli omfattande, även boendet måste anpassas. Barnens morfar, Patricio Galvez, bor i en etta i Kållered. Barnens mormor har själv varit en del av IS och det är med andra ord inte självklart var vårdnaden kommer hamna. Boendet måste även utformas för att möta de hot som kommer riktas mot barnen. Boendet måste vara så stort att det kan ge en syskonskara på sju tillräckligt med utrymme. Enligt FN:s barnrättskonvention kommer det inte gå att separera syskonen från varandra. Barnrättskonventionen blir svensk lag den 1 juli 2020.

Den massiva mediala bevakningen av syskonen Skråmo har dessutom med en sannolikhet gränsande till visshet provocerat fram en inte oförsumbar hotbild mot barnen. Alltifrån anhöriga till offer som nu vill jämna ut resultatet av Islamiska Statens övergrepp på barn och andra över till sådana som helt enkelt hyser en instinktiv motvilja mot allt som kan associeras med den Islamiska Staten.

Dessa barn kommer, oavsett land de evakueras till, leva med en förhöjd hotbild livet ut. Det är det arv som Michael Skråmo lämnade till sina barn och som förstärkts av Patricio Galvez, utsedd till ”Årets morfar” av bland annat Expressen/GT krönikör Csaba Perlenberg i ett av alla de reportage som nu kablas ut i media.

En reportageserie som initierades av SVT reportage om den ensamme morfadern som åker ner till Syrien för att hämta hem sju föräldralösa barnbarn. En hjärtknipande historia, med härtskärande bilder, som snabbt fick spridning och lika snabbt frammanade starka känslor. Allt hade gått att hantera om inte barnens föräldrar gjort sig medskyldiga till de folkrättsbrott en organisation som med råge kan kvalificera sig som jämbördig med nazismen. Om inte värre. Där brotten de begått, och involverat barnen i, kan jämställas med de som Bödeln i Treblinka, Franz Stangl, gjorde sig skyldig till.

Även om det sannolikt inte var Patricio Galvez avsikt så är Michael Skråmos barn inte bara publika personer numera, de har blivit något av ikoner för den mest bestialiska mördarideologin sedan nazismens glansdagar. Ikoner och symboler för både anhängare och motståndare.

Skillnaden är hårfin. Till nazisternas fördel vad vi vet idag. De lät inte barnen spela fotboll med de avhuggna huvudena. Inte heller tvingade de barn avrätta sina föräldrar. Inte heller eldade nazisterna upp sina krigsfångar i burar för nöjes skull.

Men nu står vi där vi står.

Och då ska socialtjänsten i den kommun, i Skråmos fall stadsdelen Kållered i Göteborgs kommun, svara för kostnaderna för dessa sju barn. Sju barns behov som kommer ställas mot andra barns behov av stöd och skydd. Eller mot de behov som hedersutsatta kvinnor och barn har av skyddade boenden.

Ett skyddat boende, med hög skyddsnivå, kostar för bara det runt 1 000 kronor per barn och dygn. Dessa boenden har ett kuratorstöd och kan stå emot ett angrepp av normalkaraktär. Dessa barn behöver även mat, kläder och kvalificerat stöd i form av psykologer och psykiatri. Idag finns inte de resurerna inom Barn- och Ungdomspsykiatrin att ge barnen Skråmo förtur utan att andra barn och ungdomar får finna sig att pressas undan.

Endast boendekostnaden, exklusive vårdare eller vuxna dygnet runt och exklusive omkostnader för mat, kläder vård- och skola ligger idag, om rimlig yta och skyddsnivå skall kunna upprätthållas, på fem miljoner kronor om två vuxna ska leva med barnen. Per år. Och då är inte transporter, övrigt skydd eller socialtjänstens administrativa kostnader inräknade.

Fem miljoner kronor är lönekostnaden för tio undersköterskor i omsorgen. Eller barnskötare i barnomsorgen. Eller kostnaden för skydd och initial traumabehandling för två vuxna och sju barn som utsätts för hot och våld i hederskulturens namn under ett år.

Även om regeringen kliver in och garanterar de kostnader som barnen Skråmo medför så kommer följdfrågan varför dessa barn skall få en positiv särbehandling i förhållande till andra barn och kanske framför allt de yazidier och andra offer som till slut lyckats fly från Michael Skråmos mördarsekt.

Om barnen Skråmos behov av skyddat boende även står över de hundratals kvinnor runt om i Sverige som nekas stöd från kommunerna på grund av resursbrist. Om barnen Skråmos behov trumfar de minderåriga flickor som könsstympas obedövade med ett rostigt rakblad eller så fort de blir könsmogna sänds till föräldrarnas ursprungsländer för att bli bortgifta med en kusin eller annan släkting. Svaret på dessa frågor är oss regeringen och barnens morfar och anhöriga oss skyldiga.

Nej, det finns ingen arvssynd. Men så här ser verkligheten ut. Men nu kommer dagen snart när vi ställer grupp mot grupp.

Barnen Skråmos behov och rättigheter kommer ställas mot IS-offren och de hedersförtryckta kvinnorna vars livssituation är ett resultat av samma skruvade tolkning av Koranen som IS och Michael Skråmo och hans hustru representerade.

Nu kommer dagen när alla måste bekänna färg. Ingen kommer undan. Inte du. Inte jag.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se