Sverige ratificerar FN:s Djurrättskonvention – Kompletterar Januariavtalet med C och L

  • Måndag 1 Apr 2019 2019-04-01
E-post 397

Sverige ratificerar nu FN:s Djurrättskonvention och under mandatperioden skall den upphöjas till svensk lag meddelar Utrikesdepartementet. Konventionen, som är en del av Agenda 2030,  innebär att djurens rättigheter skrivs in i svensk lag samt syftar till att minska människans miljö- och klimatpåverkan.

Genom att arbeta in Djurrättskonventionen i svensk lag innebär detta en återställning av andemeningen i och vidareutveckling av Astrid Lindgrenlagen, Lex Lindgren från 1988.

Djurskyddslagen Lag 1988:534

Djurskyddslagen utfärdades 2 juni 1988 och som avser vård och behandling av husdjur och försöksdjur. Den kallas i folkmun för "Lex Lindgren" eftersom den överlämnades av dåvarande statsminister Ingvar Carlsson till Astrid Lindgren på hennes 80-årsdag, som ett tack för hennes engagemang för husdjurens välfärd.

Den avser också andra djur om de hålls i fångenskap. Lagen är en ramlag, fastställd av Sveriges riksdag. Lagen innefattar djurskyddsförordningen som utformas av Regeringen samt Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd. En grundläggande paragraf i lagen är att djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. En annan att djuren ska ges möjlighet att bete sig naturligt. Lagen har även bestämmelser för behandlingen av djur som förs till slakt och när de slaktas.

Artikeln som ljudfil nedan:

FN:s Generalförsamling antog Djurrättskonventionen i samband med högnivåveckan under hösten 2018 i FN. Då Sverige formellt styrdes av en övergångsregering kunde den svenska delegationen inte rösta vid voteringen men utrikesminister Margot Wallström uppges ändå ha givit FN:s generalsekreterare Antonio Guteres löfte om att Sverige skall vara först av de länder som nu arbetar in konventionen i nationell lagstiftning.

Djurrättskonventionen omfattar ett trettiotal punkter, bland annat:

  • Djur har rätt till liv, överlevnad och utveckling,
  • Djur har rätt till en egen artbestämning och en för var tid tillräckligt stor reserverad biotop för sin utveckling,
  • Alla djur är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen art får diskrimineras.
  • Djur har rätt, så långt det är möjligt, att få veta vilka dess föräldrar är och få deras omvårdnad,
  • Vid alla beslut som rör djur ska i första hand beaktas det som bedöms vara främjande för djurets bästa,
  • Varje stat ska ta ansvar för och nyttja sina resurser till fullo för att uppfylla djurs rättigheter. Där det behövs skall stater samarbeta internationellt,
  • Djur har rätt att återförenas med sin flock och artfränder om flocken splittrats.
  • Varje stat ska bekämpa olovligt bortförande, jakt, slakt och kvarhållande av djur i hägn, stallar eller annan fångenskap,
  • Djur ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp.
  • Djur som av olika anledningar inte kan bo kvar i sin naturliga miljö eller biotop har rätt till skydd och stöd från staten, samt rätt till ny alternativ biotop.

Regeringen har enligt uppgift inlett lagstiftnigsarbetet genom SOU 2019:0401 ”Djurrättskonventionen i svensk lag” som beslutades i förra veckan . Regeringen har även under hand iinformerat utrikesnämnden samt jordbruksutskottet i Riksdagen och aviserat att lagförslaget, som kommer presenteras för riksdagen under våren 2020, kommer lägga sig i linje med de mer strikta tolkningarna. 

Regeringen räknar med att lagförslaget kommer att antas av riksdagen då såväl Centerpartiet som Liberalerna nu anser att lagen skall komplettera Januariavtalet som en 74:e punkt. Källor nära Centerpartiets ledning uppger att genom att regeringen nu tar detta steg är de beredda till eftergifter inom migrationsområdet eller backa från kraven på uppluckrad arbetsrätt.

Regeringen har inte återkopplat till Centerpartiet då de skall förhandla internt om vilket av alternativen de skall acceptera. Men att regeringen har stöd för sin linje är redan klart.

Inom ramen för SOU 2019:0401 kommer förbud införas mot att slakta levande djur avsedda för livsmedel inom offentlig verksamhet vilket per automatik kommer leda till att de vegetariska inslagen i kosten inom vård, skola och omsorg kommer öka dramatiskt. Som konsekvens av detta inför regeringen ett extra jordbruksstöd för att öka produktionskapaciteten på framför allt baljgrödor. 

Djurrättskonventionen innebär att Sverige kommer att öka produktionen av baljgrödor i enlighet med EU-komissionens och EU-parlamentets  direktiv 2009/28/EG men med ett annat tillämpningsområde. Sverige kommer inom kort ha lämnat in en begäran hos EU-domstolens generaladvokat om förhandsprövning.

Privat djurhålllning för personligt bruk omfattas inte av lagstiftning eller direktiv, inte heller s.k nödslakt om den sker i mindre skala med tillstånd från tillsynsmyndighet vilket är länsstyrelserna i respektive region som därmed får ett utökat tillsynsansvar.

Regeringen bedöms inte behöva lämna en lagrådsremiss då de tänkta lagrummen inte uppfyller de tvingande kriterierna, ingrepp i den personliga integriteten, för att behöva gå in i ett lagrådsremissförfarande enligt Regeringsformens 8 kapitel 20-22 paragraf.

Regeringen räknar med att ett införande av Djurrättskonventionen på alla nivåer inom offentlig förvaltning kommer innebära att Sverige når klimatmålen inom nästa mandatperiod. Detta eftersom regeringen kalkylerar med långvariga effekter som att barn och ungdomar i skolpliktig ålder kommer ta med sig sina nya kostvanor in i vuxenlivet. Socialstyrelsen har, i samverkan med IVO och Skolinspektionen, ett särskilt uppföljningsansvar enligt de uppdaterade regleringsbreven.

Sveriges Kommuner och Landsting bedömer att kommunerna samt den landstingsfinansierade vården kommer kunna lösa uppgiften inom dagens ekonomiska ramverk men säger i sitt underhandssvar att tiden varit för kort för att kunna göra nödvändiga djupanalyser. Djupare analyser kommer krävas för klimatzon VI och VII, eller i praktiken norr om latituden som skär genom Mora och markerar gränsen mellan löv- och barrskogszon.

Försvarsmakten, som även den måste ändra kosthållningen i fält, är en annan myndighet som  fått ett nytt kompletterande regleringsbrev för Göta ingenjörregemente, Ing 2.

Ing 2:s ingenjörbataljoner är avsedda att ingå i brigader som organiseras och tränas för att kunna möta ett väpnat angrepp. Ing 2 ansvarar även för ett hemvärnsförband samt för Eksjö depå.  Ing2 utbildar ingenjörbataljoner med specialistkompetens att utföra kvalificerade fältarbeten för nationella och internationella uppgifter och skall nu kompletteras med en Grönsaksbataljon.

Bataljonen förbereds redan från början som stående förband redo att förstärka EU:s gemensamma snabbinsatsstyrkor uppger Försvarsmaktsledningen men samtidigt kunna vara beredd att lösa huvuduppgiften som enskild enhet i internationella insatser.

För tilläggsuppdraget avser regeringen redan enligt källor i Finansdepartementet i tilläggsbudgeten 2019 ge Försvarsmakten ett riktat tilläggsanslag i förbandsanslaget om 300 MSEK som tas från de 2 MDR SEK som regeringen redan avsatt för miljö- och klimatsatsningar. Vid internationella fredsbevarande insatser kommer eventuella merkostnader för Grönsaksbataljonen tas ur biståndsbudgeten.

 

 

Extramaterial

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG

Karta över svenska klimatzoner finner du i länken här.

 

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se