Sverige vs. Ungern – the botten is (troligtvis inte) nådd

  • Lördag 27 Apr 2019 2019-04-27
E-post 639

I valet till Europaparlamentet står valkampen om EU:s politiska vägval mellan Ungern och Sverige. Dessa länder har ungefär lika många invånare och så sent som i tisdags publicerades en namninsamling genomförd i Ungern som hade samlat 1 150 000 namnunderskrifter till stöd för Orbans migrationspolitiska linje inför valet till Europaparlamentet. Att den svenska regeringen skulle kunna mobilisera motsvarande stöd för sin förda migrationspolitik är sannolikt, om inte tveksamt, så åtminstone höljt i visst dunkel samtidigt som retoriken mellan ländernas främsta företrädare sannolikt inte nått sin botten ännu.

Artikeln som inläst:

Såväl Sveriges som Ungerns ambassadör i respektive länder har fått det hett om öronen under det senaste året och tvingats förklara och försvara sina länders kritiska uttalanden och utspel. Jag har tidigare skrivit om hur socialminister Annika Strandhäll i februari twittrade att ungersk familjepolitik  “osar 30-tal” och länkade till en ledarartikel i Aftonbladet som jämförde den ungerska familjepolitiken med Nazitysklands.  

Den svenska ambassadören i Budapest blev uppkallad till det ungerska utrikesdepartementet, ett eskalerande ordkrig följde och  kulminerade när den ungerska utrikesministern i en TV-intervju kallade Strandhäll för “en stackars sjuk varelse” –  och så var det den Ungerns ungerske ambassadörens tur att åka upp till svenska UD och förklara sig.

Socialdemokraterna och Fidesz, är som sagt helt enkelt överens om väldigt lite, inte minst ideologiskt. Men en sak har de i alla fall gemensamt: en EU-valstrategi som målar upp ett Europa i djup kris och där själva kontinentens själ, identitet – eller rent av överlevnad står på spel.

Socialdemokraterna har utsett Europeisk högerextremism till det största hotet. “Vi måste vara en stark kraft mot de högerextrema krafter som vi ser breder ut sig i Europa, “ sa Socialdemokratiska toppkandidaten f.d. migrationsminister Heléne Fritzon bland annat på den pressträff där hon i gick ut med sin kandidatur.

Fidesz ser den generösa migrationspolitik som framförallt Sverige och Tyskland gett exempel på de senaste åren som snabbaste vägen till Europas undergång. När Orbán lanserade Fidesz´s valkampanj i början av april, talade han om att valet står mellan att välja ledarskap för eller emot migration och huruvida “Europa fortsätter tillhöra Européerna eller människor från en annan civilisation; om vi ska kunna rädda vår kristna, Europeiska kultur eller ge upp den för mångkultur”.

Erzsébet, en 57-årig ungersk egenföretagare i staden Kiskörös ca 1.5 timmes bilfärd söder om Budapest håller helt med Orbán.

“Utifrån det jag har sett i länder med en mer generös migrationspolitik, skrämmer det mig att dessa människor ska bosätta sig i vårt land. De verkar inte respektera våra [Europeiska] lagar och moral.”

Hennes dotter Bianka som är psykolog och bor i Budapest är inte lika negativ. “Jag stödjer helhjärtat tanken på att hjälpa familjer som flyr krig, men jag har mina tveksamheter när det gäller de ekonomiska flyktingar som till största delen utgörs av män, och där många är helt respektlösa mot icke-muslimska kvinnor. Men om migranter accepterar, respekterar och assimileras i den Europeiska kulturen, ser jag inga problem med att Ungern tar emot fler utom-Europeiska migranter.”

Med Europavalet runt hörnet, blir de politiska kontrasterna mellan Sverige och Ungern allt tydligare, och ordkriget har trappats upp ytterligare. För Socialdemokraternas del handlar det nu om att försöka få till stånd ett system för ekonomiska bestraffningar av de länder som vägrar ta emot asylsökande enligt den migrations-överenskommelse som slöts 2015. Härom veckan rapporterade ungersk media om statsminister Stefan Löfvens uttalande i Dagens Nyheter, där han fördömde Ungerska regeringens vägran att ta emot asylsökande enligt den överenskommelse från 2015 där alla EU-länder skulle ta ett mottagaransvar.

För Ungerns del handlar det om 1200 asylsökande enligt avtalet, Löfven bekräftade att man nu försöker få till stånd en ekonomiskt bestraffning via indragning av ekonomiska bidrag till landet från och med nästa Europeiska budgetår med start 2020. 

Den ungerska responsen lät inte vänta på sig. Utrikesminister Péter Szijjártó anklagar nu Löfven för att vilja påtvinga Ungern migranter som straff för att de motsätter sig EU´s omfördelningsprogram. Ungern tar redan sitt migrations-ansvar, menar Szijjártó, genom att vara det EU-land som  stoppar illegal invandring via Europas södra och östra gränser. Han tillägger att det nu till Europaparlamentet handlar om att välja ledamöter som vill ha säkerhet i Europa snarare än “kvoter, gängkrig, no-go zoner, ökad kriminalitet och terrorism.

“Den svenska premiärministern har redan gjort sitt val, men vi har också rätt att välja.”, 

Detta är definitivt något som engagerar och som många ungrare skriver under på, inklusive Erszebets man, Tivadar: Ingen, inklusive den svenska statsministern, har rätt att ifrågasätta ett beslut som tagits av oss ungrare. Vi har rätt att bestämma om vi vill dela vårt hem med någon eller inte. Om den svenska premiärministern känner sig så generös kanske han ska ta hand om migranterna själv.”

”Regeringen borde spendera våra pengar på sjukvård istället för invandrare,” menar Kitty, en 29-årig fastighetsmäklare från staden Kiskunhalas.

Bianka å andra sidan säger om EU överenskommelsen: “EU har rätt – Ungern har tagit emot ekonomiskt stöd i flera decennier – då borde vi åtminstone rätta oss efter dessa överenskommelser. Något annat vore hyckleri.” 

Och visst har Ungern har tagit emot stora EU-bidrag sedan landet blev medlem 2004. I den nuvarande budgeten tog Ungern emot 28 miljarder dollar. 

Den amerikanska tidskriften Time har i sitt senaste nummer en EU-flagga där sömmarna i tyget repas upp och lösa trådar hänger. Den 8-sidiga artikeln handlar om Europavalet och polariseringen mellan ett liberalt och ett högernationalistiskt läger. Valtemperaturen höjs i takt med den plötsliga vårvärmens ankomst och de svenska respektive ungerska regeringspartierna har grävt ner sig längst fram vid frontlinjen i den kamp om de europeiska väljarna som kommer att brisera i slutet av maj. Och i den kampen, som i slutändan handlar om vilken roll EU ska spela i medborgarnas liv, är the botten alldeles säkert inte nådd.

Att Viktor Orban har ett folkligt stöd för sin linje inom bland annat migrationspolitiken, som präglat den senaste mandatperioden i EU-parlamentet och kommer prägla den kommande står klart. Ungern och Sverige har ungefär lika många invånare och så sent som i tisdags publicerades en namninsamling genomförd i Ungern som hade samlat 1 150 000 namnunderskrifter till stöd för Orbans migrationspolitiska linje inför valet till Europaparlamentet. Att den svenska regeringen skulle kunna mobilisera motsvarande stöd för den rådande migrationspolitiken är sannolikt, om inte tveksamt, så åtminstone höljt i visst dunkel.

Valet till Europaparlamentet i maj har på många håll inom och utanför Europa utnämnts till ett ödesval. Det är det första sedan migrations-krisen 2015, och sedan britterna röstade för Brexit 2016.

De politiska polerna i detta val representeras idag bäst av den svenska regeringen å ena sidan, och den ungerska motsvarande å andra sidan. Där den ungerska nu mobiliserat ett massivt nationellt stöd för sin linje i europapolitiken.

 

Anna Carrizales Albien

 

 

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se