Utredningen av arbeträtten – En politisk seger för Sverigedemokraterna

  • Fredag 26 Apr 2019 2019-04-26
E-post 321

Regeringens utredningsdirektiv för att förändra arbetsmarknaden har virvlat upp en del damm samt en del känslor i det politiska samtalet. Men utredningsdirektivet kommer inte fälla regeringen Löfven II. Det är inte heller säkert att det kommer läggas en proposition och skulle det ändå ske så är det inte säkert att den kommer gå igenom. Den största vinnaren på att frågan om förändrad arbetsrätt ens börjat utredas är inte Centerpartiet eller Liberalerna. Det blir som vanligt Sverigedemokraterna som återigen visat att de inte behöver göra så mycket själva för att få en gynnsam position inför nästa ordinarie val. Det kommer räcka med att vara konservativa.

Artikeln som ljudfil:

Det blir tydligt utökade undantag från turordningsreglerna och lägre kostnader vid uppsägningar. Direktiven i den statliga utredning som ska se över arbetsrätten är nu fastslagna

– Det här är smärtsamt för oss, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).

I direktiven som regeringen beslutade om under gårdagens regeringssammanträde står bland annat att utredaren, justitierådet Gudmund Toijer, tydligt ska föreslå utökade undantag från turordningsreglerna – sist in först ut – vid uppsägningar. Det är ingenting som Socialdemokraterna kämpat för, men i januariavtalet kom man överens med Centerpartiet och Liberalerna, om att tillsätta en utredning som ska se över arbetsrätten.

Socialdemokraterna attackeras nu hårt av både LO och Vänsterpartiet för planerna att försvaga anställningsskyddet.

Samtidigt är det uppenbart att både LO och Vänsterpartiet ägnar sig åt att tala med kluvna tungor. Såväl LO som Vänsterpartiet har varit medvetna om denna händelseutveckling sedan januariavtalet blev klart och regeringen Löfven II släpptes igenom med stöd av Centerpartiet och Liberalerna.

Lagen är tänkt att träda i kraft 2021, ett år innan nästa ordinarie val och ger Sverigedemokraterna en fördel redan nu som Stefan Löfven kommer få svårt att hantera. Att regeringen skulle falla på ett utredningsdirektiv är osannolikt, mer sannolikt är att det kommer leda till en viss turbulens i det politiska systemet när propositionen väl landar på riksdagens bord. Om den landar där. En turbulens som kommer uppstå lagom till nästa ordinarie val.

Före detta arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin, M, skissar på ett tänkbart scenario och i sak har Littorin sannolikt rätt – Regeringen Löfven II kommer inte falla på ett utredningsdirektiv. Det är först när propositionen landar på riksdagens bord som det blir spännande på riktigt. Eller kanske inte.

Under förutsättning att en proposition ens läggs fram kan regeringen finna sig i att Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna röstar för denna proposition samtidigt som de får stöd från Kristdemokraterna och Moderaterna alternativt att de två sistnämnda lägger ner sina röster. Och Vänsterpartiet röstar mot propositionen med stöd av Sverigedemokraterna. Då hamnar främst Socialdemokraterna i en situation där de för en politisk linje mot sin egen övertyglese och där socialdemokratiska landvinningar försvaras av det parti som de vill exkludera i riksdagsarbetet – Sverigedemokraterna. Sverigedemokraterna kommer med en sannolikhet gränsande till visshet göra allt för att locka till sig konservativa LO-väljare.

Sverigedemokraterna har den möjligheten då de är ett konservativt parti – inte nödvändigtvis höger- eller marknadsliberalt i dessa frågor. Att vara konservativ idag kan mycket väl innebära att försvara dagens roll- och maktfördelning mellan arbetsmarknadens parter.

Ett visat motstånd mot en arbetsmarknadsliberal reform som är impopulär inom LO ligger i Sverigedemokraternas intresse då det skulle förstärka dess positioner inom arbetarkollektivet och förstärka bilden av ett konservativt mittenparti. Att vara konservativ innebär inte per automatik längre att väljaren förflyttas ut högerut på den politiska skalan.  Att vara konservativ innebär att försvara den ordning som gällt tidigare – oavsett om den är marknadsliberal eller ett resultat av 100 års kamp för inflytande över arbetsmarknaden och lönesättningen.

Skulle däremot regeringen till slut spricka på denna fråga innebär det i sak ingen förändring i Rosenbad. Med endast ett år kvar till valet kommer Stefan Löfven sitta kvar. Och svaret på varför han kommer göra det?

Senast 2021 så befinner sig Sverige med en sannolikhet gränsande till visshet i en djup lågkonjunktur. Med många kommuner som befinner sig i fritt fall samtidigt som den offentliga och privata konsumtionen är svag. Ingen kommer frivilligt sätta sig i Rosenbad med ett år kvar till valet 2022. 

Och hur vi hamnade där, det är en annan historia som du kommer kunna läsa om på Ledarsidorna.se – Alltid i opposition.

 

 

Extramaterial: Kommittédirektiv “En förändrad arbetsrätt”.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se