Vårbudgeten: Regeringen överger kommunerna

  • Torsdag 11 Apr 2019 2019-04-11
E-post 931

”You are on your own”

Så kommenterade ett kommunalråd regeringens tilläggsbudget som presenterades under gårdagen. Budgeten präglas av en enda sammanhållande idé, hålla ihop ett spretigt regeringsunderlag vilket leder till en lika spretig budget samtidigt som regeringen nu överger Sveriges kommuner. De kommuner som i medborgarnas ögon är bärare av samhällskontraktet.

För första gången lade den nya regeringskonstellationen fram ett gemensamt budgetförslag, bland annat tvingades finansministern presentera politiska förslag som i valrörelsen drivits av hennes politiska motståndare. Dessutom utgör själva basen för denna vårändringsbudget den ekonomiska politik och de skattesänkningar som Moderaterna och Kristdemokraterna drev igenom i höstas, under den period Sverige stod utan regering.

Tilläggsbudgeten präglas av en spretighet samt tydliga eftergifter till de två gröna partierna i regeringsunderlaget, Centerpartiet och Miljöpartiet samtidigt som en tydlig förlorare framträder i Sveriges 290 kommuner. 

Sveriges kommuner och regioner har för mandatperioden 2018-2022 redan ett strukturellt underskott på 43 MDR SEK enligt Sveriges Kommuner och Landstings senaste prognos. Inför 2019 kompenserades kommunerna med endast fem av de tio efterfrågade miljarderna i Moderadernas och Kristdemokraternas budgetreservation som utgör stommen för 2019 års statsbudget.

Situationens allvar för kommunerna, de bärare av samhällskontraktet som ligger närmast medborgare och väljare framgår med viss tydlighet i den prognos som finns undangömd längre ner i tilläggsbudgeten. I praktiken kommer Sveriges kommuner och regioner endast kompenseras för en del av indexuppräkningen och det strukturella underskottet hamnar på mellan 20 och 30 MDR SEK för perioden 2019-2022. Många kommuner, bland annat socialdemokratiska Luleå, har sedan en tid insett allvaret och börjat anpassa sig till den mindre kostymen genom att försöka flytta kommunens verksamhet till mindre och billigare lokaler, ett impopulärt beslut hos de anställda. Men nödvändigt – av ko Andra kommuner, som det lika socialdemokratiska Örebro, säger istället upp skolpersonal och fortsätter att bygga bland annat kulturkvarteret med lånade pengar. En investering som kommer leda till att driftbudgeten ökar med 37,5 MSEK per år.

Överlag kommer den minskade kommunala kostymen få dramatiska effekter i samhällskontraktet där dagens personalneddragningar sannolikt bara är en början. I de neddragningar i vården och omsorgen som kan väntas är det heller inte läkare eller administrativ personal som kommer få gå först utan främst klientnära personal som vårdbiträden och undersköterskor. Inledningsvis kommer inte vikarier tas in vid kortare sjukdom.

Kommunerna kommer eventuellt kunna lösa detta på längre sikt genom ökad digitalisering. Att spara in på personalkostnaderna genom att dels samordna vissa administrativa funktioner med grannkommuner men även rulla över vissa enklare uppgifter på medborgarna när ärenden skall förberedas genom webb-formulär och annat. En stor post där det finns en besparingspotential är den offentliga upphandlingen där kommunerna beräknas betala upp till 130 MDR SEK för mycket per år för varor och tjänster. Detta beror på främst de mindre kommunernas svaga upphandlingskompetens, kommuner så små att jävssituationer uppstår dagligen mellan kommunen och leverantörerna.

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, skulle kunna utgöra en resurs i detta genom att centralt eller regionalt samla upphandlingskompetens i centra. Centra som dels kan utgöra kompetensstöd men även gå in och sköta hela upphandlingsprocesser så att delikatessjäv som det som Ledarsidorna och Floda Nyheter avslöjade i Lerums kommun undviks.

Andra poster som sticker ut är besparingen på polisen vilket opinionsbildaren och författaren Lars Wilderäng pekat på. Att dra ner på polisens anslag med 280 MSEK är onekligen provocerande när poliser tvingas sluta för att lönenivåerna är för låga. Även neddragningen motiveras med att polisen kunde lämna tillbaka en miljard kronor från fjolårets anslag säger det en hel del om hur illa det är ställt i våldsmonopolet. 

Regeringen anslår 140 MSEK till arbetet mot hedersrelaterat våld i statsbudgeten. I denna post, en tydlig eftergift till Liberalerna, ligger dels en permanentning av det nationella kompetensteamet i Östergötland samt en del forskning. Regeringen räknar sannolikt kallt med att Juno Blom, liberalernas riksdagsledamot och talesperson i dessa frågor, nu mildrar sin kritik. Juno Blom är idag tjänstledig från det nationella kompetensteamet och kan se sin arbetsplats bli en permanent satstning. Vad avser forskningsdelen av anslaget finns det inga klara tankar om vad och det bör anses iögonfallande att regeringen inte gör omfördelningar inom liggande forskningsanslag utan istället tillför nya medel. Mycket av den forskning som tidigare satts igång, som den inom antirasism, göder hederskulturer och borde kunna klara sig utan dagens anslag för en tid framöver. Denna forskningsinriktning har bland annat Ulf Bjereld, ordförande för Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, varit ansvarig för under hans tid som ordförande i nämnden för Samhällskunskap och Humaniora vid Vetenskapsrådet.

Regeringens budget är spretig och inte sammanhållen i en klar idé annat än att hålla de gröna partierna glada. Vad som motiverar regeringen till att låta kommunerna nu mer eller mindre kraschlanda under hösten är annars okänt. En mer ansvarstagande strategi hade varit att skjuta på klimat- och miljösatsningarna till höstens budget som regeringen kontrollerar på ett annat sätt än att låta kommunerna kraschlanda in i en mindre kostym utan egentlig förvarning.

Ledarsidorna kommer inte på annat sätt kommentera klimat- och miljösatsningarna då dessa dels är ifrågasatta, dels ligger utanför Ledarsidorna kompetensområde. Men att sex månaders förskjutning av till exempel solcellssubventioner inte skulle vara avgörande för Homo Sapiens överlevnad bör nog stå bortom allt rimligt tvivel samt att det är som vanligt med klimatområdet.

Det är låginkomsttagarna, som inte har råd att investera i vare sig solceller eller elbilar, som via skattsedeln subventionerar medelklassens miljöengagemang.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se