Barnen Skråmo – Ur askan i elden

© Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se®
  • Söndag 12 Maj 2019 2019-05-12
E-post 945

Opinionsarbetet fortlöper för att förbereda Sverige på barnen Skråmos repatriering till Sverige. En repatriering som kommer ställa Göteborgs socialförvaltning inför en rad med problem som de inte har mött förut. Skall barnen Skråmo, som nu befriats från Islamiska Statens förtryck, hamna i en familjekultur som präglas av Islamiska Statens värderingar? Vad har barnen och Sverige vunnit på det då?

Artikeln som ljudfil:

Under lördagskvällen anordnas en stödkonsert i Högsbo kyrka i Göteborg. Syftet var att samla in pengar till Patricio Galvez, svärfar till IS-terroristen Michael Skråmo, vars barn blivit strandsatta i Syrien. Det är församlingsmedlemmar tillika vänner till Patricio som står bakom initiativet.

– Vi kände att vi var maktlösa. Vi ville inte sitta med armarna i kors. Patricio är musiker och har jättemånga vänner som är musiker, så då kände vi att vi ville göra detta, säger arrangören Geraldine Acevedo.

Lisa Westberg, församlingsherde i Högsbo församling, anser att det är självklart att öppna upp kyrkan för detta ändamål. Sedan konserten började planeras har de sju barnbarnen lämnat lägret i al-Hol och återförenats med sin morfar i Erbil i Irak. På lördagskvällens konsert lades därför större fokus på de många andra barn med svensk anknytning som fortfarande befinner sig i lägret.

– Vi vill verka för att även de får komma till Sverige, och vi vill bidra till ett gott mottagande här, säger Lisa Westberg. Som kyrka vill vi bidra till en samhällsanda där barn ses som barn och där man inte lastas för sina föräldrars liv och leverne.

Det pågår nu ett intensivt opinionsarbete för att flytta fokus från den Islamiska Staten bestialiska brott mot mänskligheten och göra IS-terroristen Michael Skråmos barn till prioriterade offer. Och det är inte alltid som heller Sveriges Radio i detta opinionsarbete klarar av att hålla sig till fakta eller bevaka nyheter neutralt. Sveriges Radio skriver

Patricio Galvez har tagit sig an den enorma uppgiften att få hem sina sju föräldralösa barnbarn till Sverige. Men han står inte ensam. Hemma i Göteborg arrangerar nu hans församling en stödkonsert för att hjälpa honom ekonomiskt.

Att opinionsarbetet drivs på bland annat SVT kan ha sin förklaring i att Galvez själv upggett att han fått hjälp av en journalist som intresserade sig för hans historia. Patricio Galvez tillhör annars inte Högsbo församling utan bor i Kållereds församling, 30 meter från motorvägen E6 i en enrummare i direkt anslutning till en industrifastighet vilket inte SVT redogör för i förberedelserna inför repatrieringen till Sverige.

Rädda Barnen är en annan opinionsbildande kraft som välkomnar att de sju föräldralösa svenska barnen fått lämna al-Hol-lägret i Syrien. Nu vill organisationen att alla svenska barn ska få komma hem, eftersom förhållandena i lägret är dåliga.

– Det går alldeles för långsamt, säger Sverigechefen Ola Mattsson till SvD.

Något som vare sig SVT eller Svenska Kyrkan heller börjat beröra är till vilket Sverige som barnen Skråmo repatrieras. Eller vilka förutsättningar som finns.

Den trångboddhet som väntar barnen om Galvez skulle få vårdnaden är endast en parammeter. En annan är vilka övriga släktingar som kan komma i fråga vid beslut om vårdnadshavare. Den svenska anhörige de har närmast kontakt med är sin mormor, Patricio Galvez tidigare hustru, konvertiten Umm Hamza och mamma till Michael Skråmos hustru Amanda. 

Mer läsning: Barnens mormor – Umm Hamza – vem är hon?

Med Umm Hamza har barnen inte bara blodsband utan även en viss anknytning i form av gemensamma minnen och upplevelser från tiden i Raqqa, den Islamiska Statens huvudsäte. Umm Hamza flyttade ner till Islamiska Staten tillsammans med Michael Skråmo och hans fru Amanda 2014. Med sig till Raqqa och den Islamiska Staten tog Umm Hamza med sig sina två minderåriga barn, då i fem- respektive åtta-årsåldern. Umm Hamza, även hon konvertit, konverterade och radikaliserades under en kort tid när de bodde grannar i Göteborg med en salafistisk familj från Nordafrika.

Att Umm Hamza redan innan avresa var radikaliserad styrks av den bild på sin då fyra-åriga dotter hon publicerade med kommentar. I en salafistisk eller islamistisk miljö är slöjan i ett kluster av idéer och uppfattningar kopplade till kön, sexualitet, heder, anständighet och renhet. Slöjan ingår i en kyskhetskultur som förespråkar åtskillnad mellan könen, som definierar flickor och kvinnor som ”bra” respektive ”dåliga” och ger uttryck för tydliga uppfattningar angående vad som är passande respektive opassande för flickor och kvinnor vilket doktorn i etik, teologen Ann Heberlein, beskriver i SvD.

Umm Hamzas kommentar, att hon är så söt att hon istället borde bära det heltäckande plagget niqab för att skydda henne från pojkars sexuella drifter och åtrå, tyder på att flickan kommer att rehabiliteras in i en religiöst radikal familj som präglas av hedersförtryck om Hamza får vårdnaden.

Ett slöjtvång som följde med inte bara Umm Hamzas dotter till Kalifatet där även Michael Skråmos dotter tvingats bära slöja från späd ålder. En slöja hon hade kvar när hon träffade sin morfar Patricio Galvez trots att hennes bägge föräldrar var döda.

Det är från denna miljö av tvång och till en sannolikt likartad miljö och familjekultur av hederskultur och tvång som barnen Skråmo nu befrias till. Det vill säga om Göteborgs socialtjänst beviljar Umm Hamza vårdnaden eller umgängesrätt med sina barnbarn som hon bevisligen har inte bara har blodsband med utan även gemensamma minnen med från den Islamiska Staten. Det skiljer endast tre år mellan Umm Hamzas yngsta dotter och Michael Skråmos äldsta son. 

Till vardags i den Islamiska Staten var Umm Hamza rekryterare och äktenskapsmäklare. Hon sökte en andra hustru till sin svärson Michael Skråmo utöver hennes egen dotter Amanda. En verksamhet som i andra europeiska länder är straffbara.

Läkaren Nemam Ghafour efterlyser “ett normalt liv” som bästa, och egentligen enda, förutsättningen för en lyckad rehabilitering i en intervju i TV4. Frågan är vad som är normalt för dessa barn med tanke på deras uppväxt och i vilken familjesocial struktur de kommer ifrån. Ghafour menar att barnen måste separeras från sina föräldrar och de värderingar de växt upp under för att erbjuda dem en bättre framtid.

Situationen för dessa barn är så pass extrem att vare sig FN:s barnkonvention eller Socialtjänstlagen och LVU, Lagen om vård av unga, längre är tillämplig. Föräldrarna, och släktingar som delar värderingar, kan utgöra det största hindret för barnen att rehabiliteras. 

Det är i dagsläget inte klarlagt om Svenska Kyrkan kommer bidra till att barnen Skråmo skall repatrieras in i samma familjekultur i Sverige som de lämnade bakom sig i den Islamiska Staten. Med tanke på barnens mormors roll och religiösa radikalisering är det en relevant fråga. En annan fråga, den viktigaste av de alla, är vad som är bäst för barnen nu.

Inte bara för Svenska Kyrkan och Göteborgs socialtjänst.

Även familjen Hamza – Skråmo – Galvez kanske viktigaste opinonsbildare SVT bör ställa sig frågan om vad som egentligen är bäst för barnen såsom situationen utvecklas och barnens familjestrukturella förutsättningar blir kända.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se