Bortom den perfekta stormen

  • Tisdag 14 Maj 2019 2019-05-14
E-post 1329

Uttrycket ”en perfekt storm” har använts tidigare i migrationssammanhang. Situationen som utvecklas nu är något helt annat. En ökad migration, en majoritet av Sveriges väljare som är allt mer migrationskritiska samtidigt som Sverige går in i en djup lågkonjunktur som kickstartats av regeringens nedskärning av statsbidragen bäddar för något som tänjer begreppen och går bortom en perfekt storm.

Aritklen som ljudfil:

Sverige går in i en lågkonjunktur som ingen idag kan se omfattningen av. Lågkonjunkturen har fått en snabbstart med den halvering av uppräkningen av statsbidragen till kommunerna för 2019. Av tio efterfrågade miljarder kronor i budgetförstärkning via statsbidragen fick kommunerna endast hälften i höstpropositionen och ingen tilldelning alls i tilläggspropositionen. 

Till sommaren införs mer generösa regler för anhöriginvandring som en del av fyrpartiuppgörelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centeroartiet och Liberalerna. I framtiden vill de fyra partierna också att en ny så kallad humanitär skyddsgrund ska införas för dem som söker uppehållstillstånd i Sverige. Det skulle ge fler personer möjlighet att få stanna.

Med knappa två veckor kvar till valet till EUP presenterar Yougov en opinionsundersökning om väljarnas viktigaste frågor. Drygt 8 000 personer i åtta länder har intervjuats på nätet mellan den 16 och 29 april. De åtta länderna är: Tyskland, Polen, Spanien, Ungern, Italien, Belgien, Frankrike och Sverige. Intervjuerna är gjorda för El País, Le Soir och ytterligare sex europeiska dagstidningar som publicerades under måndagen och återges av Europaportalen.

En av frågorna i undersökningen var – Instämmer du i påståendet: “Mitt land bör inte ta emot fler flyktingar från konfliktområden”:

Attityderna skiftar mellan länderna. Svenskarna hör till de mest kritiska till att ta emot fler flyktingar. Drygt hälften, 51 procent, av de tillfrågade svenskarna instämmer i påståendet ”mitt land bör inte ta emot fler flyktingar från konfliktområden”. Sverige hamnar bara efter Polen och Italien, som bägge landar på 53 procent, när det gäller motståndet mot att ta emot fler flyktingar.

Svenskarna sticker också ut genom att ha störst andel EU-skeptiker. Var fjärde svensk i undersökningen instämmer inte alls eller bara lite i påståendet att det är bra för Sverige att vara med i EU. Samtidigt svarar 55 procent att det är ganska eller mycket bra för Sverige, men det är en lägre siffra än snittet bland alla intervjuade – 61 procent. Tidigare enkätundersökningar har dock visat på ett större svenskt EU-stöd. Detta stöd ser nu ut att sjunka.

Samtidigt pressas den kommunala ekonomin enligt Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Tillväxten i det reala skatteunderlaget förväntas dämpas rejält åren 2020–2021. Trycket på verksamheterna är stort. Flera kommuner rapporterar att det är svårt att klara bemanningen och pekar på att för att hålla sysselsättningen uppe krävs en lyckad integration av nya invånare samt öka genom ett utökat och förlängt arbetsliv. Bostadsbristen är fortfarande svår i praktiken hela Sverige. 

Kostnaderna för välfärden ökar i snabbare takt än intäkterna i kommuner och regioner. Redan år 2018 försämrades det ekonomiska resultatet rejält. Sex av 20 regioner gick med underskott och 16 regioner försämrade sitt resultat. Även 69 av 290 kommuner redovisade ett underskott, vilket är det högsta antalet på tio år.

Ekonomin pressas även av tidigare åtagande som pensionerna. Inom kommunal sektor tillkom visserligen ett nytt pensionsavtal 2014 som är helt avgiftsbestämt för medarbetare födda 1986 och senare. Det innebär att det på riktigt lång sikt inte kommer att finnas några pensionsskulder. Kostnaden kommer då endast bestå av avgifter som belastar det enskilda årets resultat. 

Men de äldre avtalen kommer leva kvar i många år och påverka kostnadsbilden. Pensionsskulden når sitt maximum som andel av lönesumman omkring 2035.  I regionerna, som har fler höginkomsttagare än i kommunerna, är denna skuld betydande; nästan i nivå med den tidigare pensionsskulden när den var som störst.

Likviditetsbelastningen förväntas öka kraftigt i regionerna längre fram när fler högavlönade omfattas av avgiftsbestämd pension, samtidigt som ut- betalningarna ökar för förmånsbestämda pensioner intjänade från och med 1998. Den likviditetsmässiga belastningen har betydelse för lånebehov, finansiell avkastning, räntekänslighet etc. Redan idag lånar flera kommuner till driftsrelaterade kostnader. Kostnader som egentligen skall täckas med löpande uppbörd av skatter och avgifter.

Sveriges Kommuner och Landsting konstaterar i sin senaste ekonomiska rapport samtidigt att statens finanser är starka och kan underlätta en besvärlig ekonomisk situation. Detta är en byråkratiskt och politiskt lågmäld uppmaning till regeringen att vara beredd att öppna kommunakuten, det vill säga Riksgäldens kassa för kommuner som inte kan fullgöra sina lagstadgade åtaganden. Finansminister Magdalena Andersson har dock tidigare signalerat att kommunerna kommer få klara sig själva. Vilket kommer leda till neddragningar på alla budgetposter. Redan idag säger flera kommuner upp personal inom kärverksamheterna skola och omsorg.

Läggs Yougovs opinionsundersökning vid sidan av SKL:s ekonomiska rapport ger det Sverige en indikation på hur de närmaste åren kommer att utvecklas med märkbara effekter redan under senhösten 2019. Budgetarbetet innebär att grupper ställs mot grupper samtidigt som opinionen talar för en mer migrationskritisk attityd. Till detta läggs att regeringen låter öka migrationen med en generösare migrationspolitik för anhöriginvandring. Då anhöriginvandring innebär att anhöriga flyttar direkt ut i kommunerna ökar belastningen på de regionala välfärdssystemen. Vård, skola och omsorg. Som alla får mindre medel att röra sig med.

Uttrycket ”en perfekt storm” har använts tidigare i migrationssammanhang. Situationen som utvecklas nu är något helt annat. En ökad migration, en majoritet av Sveriges väljare som är allt mer migrationskritiska samtidigt som Sverige går in i en djup lågkonjunktur som kickstartats av regeringens nedskärning av statsbidragen bäddar för något som går bortom begreppet en perfekt storm.

Något vi bara kan gissa oss till.

 

 

Extramaterial

Sveriges Kommuner och Landstings senaste ekonomirapport

Foto: MaxDeVa

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se