I folkdomstolarnas tid

Greta Thunberg. © Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se®
  • Måndag 13 Maj 2019 2019-05-13
E-post 1102

De senaste tre mandatperiodernas debattklimat har skiljt sig från tidigare. Det vilar en ångest och hysteri över Sverige som blandats upp med politik och religiösa vanföreställningar som förs ut i ett allt annat friskt medieklimat. Sverige befinner sig i folkdomstolarnas tidevarv.

Artikeln som ljudfil:

Sedan 2012, när effekterna av den dåvarande Alliansens uppgörelse med Miljöpartiet om migrationspolitiken året innan, gick det inte att ifrågasätta denna i allmänhet och peka på effekterna på kommunal nivå, på arbets- respektive bostadsmarknad och inom välfärden utan att bli beskylld för att vara rasist. Idag är effekterna uppenbara och även om inte ens organisationen Sveriges Kommuner och Landsting i direkta termer pekade på migrationens bieffekter – de många kommunplaceringar med nya medborgare som stod utan arbetsmarknadsadekvat utbildning – så blir det uppenbart idag.

Det ansträngda ekonomiska läget i kommuner som Hultsfred, Filipstad och Flen för att bara nämna några är en direkt effekt av migrationsuppgörelsen 2011. De som trots allt varnade eller ställde kritiska frågor hänger nu i de av folkdomstolar utdömda straffen i de virtuella lyktstolparna eller har bespottats långt i efterhand i den skamstock i den virtuella värld som sociala medier medger för drev och folkdomstolsliknande processer. De dömdes till brott mot den korrekta åsikten till att vara dödsknarkarfascister.

Åklagare och domare utgjordes av sensibla politiker, kulturkrönikörer, ledarredaktioner i en förening med olika religiösa samfund. En kakafoni av känslor som, när politik tillsammans med religiösa och kulturella vanföreställningar, resulterade i en explosiv mix. Denna folkdomstolsliknande drevande mobb gick, när migrationsöverenskommelsen den 24 november 2015 slöts när effekterna på kommunal nivå inte gick att förneka längre, över till nya jaktmarker.

Den följdes av #metoo. #Metoo initierades i Sverige av en frilansjournalist som på olika grunder anklagade en tidigare medarbetare på Aftonbladet för ett sexuellt övergrepp. Oaktat sakriktighet och sanningshalt i det enskilda numera preskriberade fallet blev det startskottet för ett motsvarande folkligt upplopp till stöd för alla kvinnor som blivit utsatta för sexuella övergrepp.

Att fullständigt oskyldiga människor, som talmannen Urban Ahlin och Statsteaterns chef Benny Fredriksson, som kom att ta sitt eget liv som effekt av främst Aftonbladets publiceringar, strök med hejdade en ambulerande folkdomstolen något för stunden. Men någon större eftertänksamhet resulterade det inte i. På samma sätt anklagades alla de som ställde de enklaste kontrollfrågor till de som manade till eller utgjorde folkdomstolarna för att vara beskyddare av våldtäktsmän, våldtäktsbejakare i största allmänhet eller en del av ett förtryckande patriarkat.

Den ambulerande folkdomstolens makt och effektuerade domslut lämnade ett antal söndertrasade liv bakom sig. Döda i den virtuella, mediala och politiska världen. Och en bevisligen numera mycket död Benny Fredriksson i den riktiga världen.

Nästa fråga som kom att engagera den ambulerande folkdomstolen var frågan om amnestin för de 9 000 arbetsföra afghanska männen. Och deras påstådda rätt till svensk gymnasieutbidlnging och amnesti. De som stillsamt ifrågasatte beslutet fick ånyo hänga och dingla i den virtuella lyktstolpen, trots att Riksrevisionen och Lagrådet i skarpa ordalag kritiserat regeringens lagstiftningsarbete.

Idag ägnar sig den ambulerande folkdomstolen sig åt klimatfrågan. Inte klimatfrågan i sig utan den unga flickan Greta Thunberg. Thunberg, som trots alla odds, fått en fråga att engagera sig i. Folkdomstolen har själva slutat lyssna på vad Greta säger – de ger sig på allt och alla som på samma sätt som tidigare ställa lågmälda kontrollfrågor om dels den forskning som Greta hänvisar till, men kanske framför allt om den svenska miljöpolitiken träffat rätt för att kunna hantera klimatfrågorna.

Greta åsätts nu profetiska egenskaper som förstärks av sin mor, operasopranen Malena Ernman. Ernman skriver i sin senaste bok om sin dotter att

”Greta tillhörde det lilla fåtal som kunde se våra koldioxider med blotta ögat. Hon såg hur växthusgaserna strömmade ut från våra skorstenar, svävade uppåt med vindarna och förvandlade atmosfären till en gigantisk osynlig soptipp.”

Detta uttalande har nu åsatt Greta Thunberg profetiska egenskaper som kompletterats av andra med religion och politik i en explosiv blandning som resultat. En ny fråga för folkdomstolen att bevaka.

Profet

En profet är en person som förutsäger eller förutspår kommande ting eller framträder som religiös förkunnare. En profetia är i regel en gudomlig uppenbarelse eller förutsägelse om vad som skall ske. Profeter är kända från judendom, kristendom, zoroastrism och islam, men även från andra religioner. Exempel på personer som kallats profeter är Mose, Zarathustra, Jesus, Muhammed och Buddha.

Enligt Anna Ardin, verksam vid Forum för civilsamhällesorganisationer, diakon i Ekumeniakyrkan och förbundsstyrelseledamot i Socialdemokrater för Tro och Solidaritet skall profetlängden nu kompletteras med Greta Thunberg.

Vi vill hävda att Sverige har en profet som är verksam – just nu. Hon heter Greta Thunberg och är fullt jämförbar med bibelns profeter.

Religion och politik i en explosiv mix. Mose, Zarathustra, Jesus, Muhammed, Buddha. Och Greta Thunberg. Alla som ställer högst rimliga kontrollfrågor eller kommer med alternativa förslag som att stärka de länder där utsläppen är som värst möts med folkdomstolens vrede och hamnar ånyo i de virtuella lyktsolparna. Dinglande för vinden.

Sverige. Landet som lever i folkdomstolarnas tid.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se