Partiledardebatten verklighetsfrämmande – Situationen i kommunerna föranleder stormvarning

  • Måndag 6 Maj 2019 2019-05-06
E-post 1436

Gårdagens partiledardebatt kommer gå till historien som den kanske märkligaste tillställningen i svensk politik i modern tid. Trots att det bara är tre veckor kvar till valet i EUP nämndes detta val endast på marginalen. Och trots att såväl Riksbank som riksdagens finansutskott numera börjar bli fullt medvetna om vad som väntar Sveriges kommuner och regioner under hösten berördes inte deras situation nämnvärt. De som är bärarna av samhälkontraktet. Gårdagens partiledardebatt var som att beskåda en debatt där både programledare och deltagare kom från yttre rymden.

Artikeln som ljudfil:

Ekonomin i allt fler kommuner är nu under hård press. Framför allt de kommuner som tagit emot stora delar av migranströmmen som exploderade efter Alliansen och Miljöpartiets migrationsöverenskommelse 2011. De kommuner som såg en affär i statsbidragen och kallt räknade med att bli rikligt belönade av staten för att framför allt Stockholm skulle slippa ta emot de allt fler migranter som anlände.

Falun, sammanställd i ett Facebookinlägg av nationalekonomen dr Tino Sanandaji kan tjäna väl på hur ekonomin förändrats över åren genom att citera tidningsrubriker från socialdemokratiska Dalademokraten. Hur dopad kommunernas ekonomi var med statsbidrag fram tills idag. Räkenskapens dag.

 

  • 2015: ”Jag ser fram emot att öppna famnen och dörrarna för flyktingarna, säger kommunalrådet Susanne Norberg (S)”
  • 2015: ”34 personer vill bli utlånade på Falu stadsbibliotek. Låna en svensk heter en satsning på Falu stadsbibliotek”
  • 2016 ”V-förslag Falun: ”Erbjud alla nyanlända en bärbar dator”
  • 2016: ”Stor bostadsbrist i Falun skapar en oro”
  • 2017: “Ensamkommande flyktingbarn tas hem till Falun”
  • 2018: ”Falun är inne i en period av snabb befolkningstillväxt”
  • 2018: ”Falu kommuns ekonomi störtdyker – tappar över 40 miljoner mot budget”
  • 2019: ”Larmprognos: Falu kommun klarar inte kostnaderna – startar stort sparprogram”
  • 2019: ”Överskott på 70 miljoner har vänts till minus. Läget för Falu kommuns ekonomi är allvarligt”

Falun är en av de kommuner som för att vända en demografisk trend med befolkningsminiskning försökt kompensera sig med mottagande av migranter. Men dessa kommuner har inte kunnat påverka eller justera migranternas kompetensprofiler så att befolkningstillväxten matchas av de lokala arbetsmarknadernas förutsättningar. I samtliga kommuner växer behoven av konstruerade arbetstillfällen eller försörjningsstöd. 

En del av dessa kommuner har redan idag svaga balansräkningar och behöver i praktiken låna till delar av driften. Kommunernas skulder fortsätter öka och har nu dubblerats på sju år. Kommunernas räntekänslighet har med andra ord ökat kraftigt, även om kommunerna låst in mycket av detta i obligationer med fast ränta. Men räntan förändras den dagen obligationen förfaller till betalning och ny måste upphandlas. 

Till skillnad mot hushållens skulder kommer alla drabbas och få betala för de senaste årens ökade kommunala låneökningar. Med ”alla” menas verkligen i praktiken alla medborgare – inte bara invånarna i den enskilda kommunen även om de är de som kommer drabbas först om en kommun kommer på obestånd. 

Kommuninvest, som ställer ut huvuddelen av krediterna, vilar på ett borgensåtagande från de drygt 290 kommuner och regioner som är medlemmar. De svarar för varandras skulder så som de vore sin egen. Samtidigt finns idag inte någon rekonstruktionslagstiftning för kommuner på obestånd och vårt gemensamma åtagande regleras genom Regeringsformens 12 och 14 kapitel.

Borgensåtagandet är fundamentet för Kommuninvests kreditvärdighet. Förbindelsen har följande lydelse:

”Till säkerhet för samtliga förpliktelser som Kommuninvest i Sverige AB ingått eller kommer att ingå går undertecknade landsting och kommuner solidariskt i borgen såsom för egen skuld i enlighet med vad som anges i stadgarna för Kommuninvest ekonomisk förening.”

Är din kommun medlem i Kommuninvest? Kontrollera här.

För de kommuner, huvuddelen av Sveriges kommuner, som är medlemmar och tar upp krediter i Kommuninvest kommer kostnadsbilden att förändras under 2019 när gamla obligationslån förfaller och nya skall upphandlas på den internationella kapitalmarknaden. Än så länge har inte den kommunala ekonomin inte känt av effekterna av den fallande kronan men redan nu finns det indikationer på att lånen som kommunerna har i Kommuninvest kommer bli avsevärt mycket mer kostsamma och med höjd ränta eller lånekostnad kommer de kostnaderna tränga undan andra budgetposter ute i kommuner och regioner.

Vid utgången av 2017 uppgick sektorns totala låneskuld till 601,1 mdkr, en ökning med 24,0 mdkr eller 4,2 procent jämfört med året innan. Den genomsnittliga låneskulden per invånare uppgick 2017 till 59 400 kr per invånare, 1 600 kr mer än 2016. Det som är mest alarmerande är dock förändringen i upplåning. Från att tidigare ha lånat upp pengar på den internationella kapitalmarknaden i svenska kronor ökar nu låneskulden i utländsk valuta. Första halvåret 2017 var 39 procent av alla lån i amerikanska dollar. Ett år senare hade denna andel ökat till 48 procent. 

Kommuninvest lånar därmed upp sina medel i amerikanska dollar, förmedlar dessa vidare i svenska kronor och skall sedan betala tillbaka lånet på förfallodagen i amerikanska dollar.

Sedan januari 2018 har kronan fallit mot den amerikanska dollarn. Den 22 januari kostade en dollar 7:86 SEK och igår vid 9:56 SEK. Det kommer därmed bli avsevärt dyrare att lösa obligationerna när de förfaller än tidigare beräknat och detta kommer därmed borgenärerna behöva garantera. Genom att solidariskt täcka upp för de nya kostnaderna samtidigt som framtida lån måste valutasäkras. En säkring som kommer kosta pengar som till slut läggs på kommuninvånarna.

Det är denna mekanism som nu fått Turkiets ekonomi på fall. Turkiet och turkiska företag har lånat upp i amerikanska dollar samtidigt som den turkiska liran under 2018 tappade 40 procent av sitt värde i relation till dollarn. En situation som lett till hög inflation och kraftigt ökade priser på importerade varor. Skulle motsvarande situation uppstå i Sverige påverkar det inte bara kommunernas kostnadsmassa utan naturligtvis hushållens ekonomi då Sverige importerar ungefär dubbelt så mycket jordbruksprodukter och livsmedel som Sverige exporterar.

Under augusti inleds budgetprocesserna i huvuddelen av Sveriges kommuner och regioner. Dessa har inte bara att snegla på hur riksdag och regering kommer hantera statsbidragen, de har även att börja räkna på vad den ökade valutarisken kommer kosta dels dem själva men även det kollektiv som Kommuninvest utgör. Samtidigt med detta kan en fortsatt svag krona och ökad arbetslöshet på grund av att fler av de dopade arbetsmarknadspolitiska åtgärder nu skärs ner påverka den lokala konsumtionen.

Hunden på katten, katten på råttan, råttan på repet. 

Kommunernas skuldsättning, med en allt större del av låneportföljen i utländsk valuta och en stat som sviker kommunerna genom att inte kompensera ens för index i statsbidragen bäddar inte bara för en perfekt storm. Det kommer bli ännu värre än så. 

I oktober börjar det blåsa ute i kommunerna när budgetprocessen nått så långt att det blir uppenbart för till och med den sömnigaste ledamot i kommunfullmäktige. Full stormstyrka kommer råda från och med den första januari 2020 om inte staten går in som garant för åtagandena inom ramen för samhällskontraktet.

I samtliga Sveriges 290 kommuner.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se