Samhällskontraktet riskerar att bli ett ensidigt kontrakt

Michaela Fletcher. Pressbild
  • Onsdag 15 Maj 2019 2019-05-15
E-post 886

Under Almedalsveckan 2015 arrangerade Dagens Samhälle ett lunchseminarium om samhällskontraktet och kommunernas ekonomi med Österåkers kommuns kommunalråd Michaela Fletcher och Ledarsidorna.se Johan Westerholm. Allt som sades i det seminariet, det seminarium där begreppet samhällskontrakt och överrullingseffekter första gången nämndes, har slagit in. Fletcher ser nu in i framtiden om vad som måste till för att säkerställa att samhällskontraktet inte blir ett ensidigt kontrakt.

Artikeln som ljudfil:

Sveriges kommuner och landsting, SKL släpper två gånger per år en ekonomirapport över tillståndet i ekonomin i landets kommuner och regioner. Det är en allt annat än munter bild som målas upp. 69 av landets 290 kommuner gick med underskott på sista rad under 2018. För regioner var siffran 6 av 20, alltså nästan var tredje region. 

Inte ens den mest kreative kan längre på något övertygande sätt bortförklara det faktum att det till en betydande del beror på de skyhöga migrationsnivåer vi haft de senaste 6-7 åren, vilka belastat kommunernas och regionernas verksamheter och ekonomier hårt. På många håll är bristningsgränsen inte bara nådd utan passerad. Vi kan sätta suffixet –kris inom i stort sett vilket samhällsområde som helst. Självklart måste vi nämna saker vid dess rätta namn. 

För fyra år sedan hade jag och Johan Westerholm på ledarsidorna.se ett lunchseminarium under Almedalsveckan, där vi varnade för de överrullningseffekter som komma skulle när ansvaret för en havererad migrationspolitik hamnade som ett lass het potatis i knät på kommunerna. Vi efterlyste en debatt om samhällskontraktet, det vill säga att det man betalar in till det allmänna ska man också kunna förvänta sig att få tillbaka i form av service den dagen behovet uppstår. Vi båda såg och ser fortfarande med besvärande tydlighet att det mer och mer börjar bli ett ensidigt kontrakt, där den ena parten fortfarande förväntas betala medan den andra parten bit för bit reducerar sitt åtagande att leverera. 

Österåkers kommun prioriterar kärnverksamheter och håller hårt i de ekonomiska tyglarna. Vi vill kunna erbjuda den enskilde god service och en möjlighet att förfoga en större del av sin lön i form av låg skatt. Det är viktiga ideologiska principer för oss Moderater och något som är fullt möjligt i ett normalläge om man sköter korten rätt och planerar noga. De överrullningseffekter vi nu ser innebär dock en stark påfrestning inom en rad samhällssektorer, såsom skola, bostäder och försörjningsstöd. Den tvingande anvisningslagen har gett oss kommuner volymer som på kort tid skapat svårigheter. Till den stora migrationsvåg som kulminerade 2015/16 ska framgent också adderas anhöriginvandring, vilket självklart kommer att belasta de allmänt finansierade systemen än mer. 

För att kunna parera detta framöver måste de nyanlända snabbt komma i egen försörjning. Det är lätt att säga men svårare att sätta i verket, även om intentionerna på många håll är goda och lovvärda. Förutom språkkunskap och allmänt uppfyllda kriterier för anställningsbarhet krävs att man har relevant kompetens för det arbetsutbud som finns. Vi ser redan idag en skyhög arbetslöshet i gruppen nyanlända, med långa tider att komma i egen försörjning. Efter åtta år är fortfarande varannan utrikesfödd utan ett riktigt jobb. I högkonjunktur ska tilläggas.  Med en sviktande konjunktur och ökad anhöriginvandring lär inte den siffran direkt sjunka som genom ett trollslag. 

Kvar återstår då två verktyg som båda i sig inte är direkt tilltalande, för att uttrycka sig överdrivet milt. Nedskärningar i det offentliga serviceutbudet och/eller kraftiga skattehöjningar. Om samhällskontraktet som vi talade om för fyra år sedan var eroderande redan då är det ingenting mot vad som väntar det här landet framöver om inget drastiskt görs. 

Trots att vi redan tidigt varnade och trots att många kommuner nu högljutt påtalar att man nått vägs ände och mer eller mindre står inför ruinens brant, är det som om regeringen S + Mp med stödpartier C + V + L lever i en sorts bubbla. Det är som om den verklighet vi andra ser överhuvudtaget inte existerar i den bubblan. Säkerligen ett rätt komfortabelt perspektiv, men det är inte för komforten man innehar politiska uppdrag.  

Sverige behöver en kraftigt reducerad och strikt reglerad migration för att vi överhuvudtaget ska ha en möjlighet att kunna hantera det som förevarit. De som inte har befunnits ha asylskäl ska lämna landet. Sverige är inget ymnighetshorn, vilket de sviktande kommunala ekonomierna på flera håll vittnar om. Skyldigheter och eget ansvar måste betonas hårdare. Det är bråttom att sticka hål på alla bubblor och vidta åtgärder för ett återupprättat samhällskontrakt. Ty ett fungerande samhällskontrakt är själva grundvalen för tillit och moral, för samhället i sig. 

 

Michaela Fletcher (M)

Kommunalråd, Österåkers kommun

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se