Därför har Sverige en skuld till IS-offren

© Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se®
  • Måndag 10 Jun 2019 2019-06-10
E-post 1404

När den svenske läkaren Nemam Ghafouri pekar ut den svenska regeringen som delansvarig för de brott svenska IS-anhängare begått har hon i sak rätt. Krafterna i regeringen men även i riksdagen som inte vill se en alltför effektiv eller heltäckande antiterrorlagstiftning är starka och har sedan 2010 med stor framgång hindrat all repressiv lagstiftning varför Sverige nu, för att rädda ansiktet internationellt, är beroende av en tribunal i anlutning till där brotten begåtts.

Artikeln som ljudfil:

I måndags förra veckan hölls ett så kallat tjänstemannamöte i Stockholm med deltagare från elva länder samt FN-organet Unitad, som har till uppgift att stödja nationella försök att ställa IS-anhängare av olika karaktär till svars.

Vid träffen deltog experter från Sverige, Norge, Finland, Danmark, Österrike, Tyskland, Belgien, Nederländerna, Schweiz, Frankrike och Storbritannien. Inom den närmaste tiden kommer konsultationer geomföras i den krigsplågade regionen för att skapa en bild vad som krävs för att en tribunal skulle kunna vinna politiskt stöd och acceptans. När FN:s generalförsamling samlas i september kommer Nederländerna att kalla till en ministerkonferens i New York där frågan om en tribunal ska drivas vidare.

Initiativtagare är bland annat Sverige och ett av de tyngre vägande skälen är att Sverige fortfarande är det land som har den svagaste lagstiftningen för att kunna lagföra IS-anhängarna i Sverige. För brott begångna av en dansk eller norsk medborgare kan skillnaden i straffutmätning vara stor. Där till exempel IS-terroristen Michael Skråmo skulle dömts till sju års fängelse i Norge, för att ansluta sig till IS, skulle han kunnat gå helt fri i Sverige. Sverige har fått kritik för sitt passiva förhållningssätt.

Eftersom den autonoma zonen Kurdistan inte är en erkänd stat och inte heller skrivit på någon konvention i formell mening kan kurderna, som håller merparten av de tillfångatagna IS-anhängarna i lägret i al Hol, idag välja att lämna ut fångarna till Syrien eller Irak för lagföring. Ett brott som att ha anslutit sig till IS skulle då betinga:

  • Syrien: Sannolikt dödsstraff
  • Irak: Allt mellan 15 års fängelse och dödsstraff men med en möjlighet till omvandling till livstids fängelse om utvisning till IS-anhängarens ursprungsland kan genomföras.
  • Norge: Mer än sex års fängelse
  • Sverige: Maximalt sex års fängelse med frigivning efter fyra år om brottet begåtts efter 2016 när Sverige fick de första lagarna på plats.

En som idag kritiserar den svenska regeringen är den svenske läkaren Nemam Ghafouri.

– Jag tycker faktiskt att regeringen är medskyldig till IS brott, när den gjort att det är så lätt att döda i Syrien och komma tillbaka till trygga Sverige säger Nemam Ghafouri till Dagens Nyheter.

Det svenska förhållningssättet går långt bak i tiden. Till perioden 2010-2014 när Reinfeldt II regerade i minoritet med stöd från Miljöpartiet. Beatrice Ask, som aldrig tog några egentliga initiativ, var i allt väsentligt beroende av Justitieutskottet under hela mandatperioden. Bakgrunden till Morgan Johanssons och regeringens ovilja och oförmåga att stifta repressiva lagar mot terrorism går därmed att spåra till i varje fall 2011.

I en motion i riksdagen 2011 menade Mehmet Kaplan och Maria Ferm, MP, att stöd till organisationer som IS var ett s.k. åsiktsbrott som inte kan straffbeläggas. Något som fann stöd hos bland annat SSU, Olof Palmes Internationella Center samt Socialdemokrater för Tro och Solidaritet.

Samtliga dessa organisationer stödjer öppet bland annat Ship to Gaza och den västsahariska organisationen Polisario. Tvärtom menade Kaplan och Ferm skulle Sverige driva på i EU för att upphäva den formen av lagstiftning som idag gör det möjligt för bland annat Norge och Danmark att lagföra IS-anhängare.

Även om motionen föll i beredningen i Justitieutskottet i riksdagen ger det en indikation på hur dagens regering  resonerade. Det enda egentliga initiativ togs av den centerpartistiske riksdagsledamoten Staffan Danielsson som 2013 lade en enskild motion om att utreda det svenska lagrummet kring terrorrelaterade brott. Även denna föll.

Ordförande i Justitieutskottet mandatperioden 2010-2014 var justitieminister Morgan Johansson. Ledamot i utskottet var Maria Ferm, idag statssekreterare åt statsminister Stefan Löfven i Statsrådsberedningens samordning. Ingen handling eller proposition hamnar hos statsminitern eller på regeringssammanträdet utan hennes godkännande i någon form. Efter att ha lämnat regeringen och Miljöpartiet är Mehmet Kaplan idag aktiv inom biståndssfären. Kaplan sitter bland annat i ledningen för svenska Muslim Aid som bland sina medlemmar har den ende svensk som dömts i Sverige för rekrytering till IS.

Inom såväl Socialdemokraternas sidoorganisationer SSU och Tro och Solidarietet som inom Miljöpartiet finns ett kompakt motstånd mot terrorlagstiftning som skulle hindra ett deltagande i IS i någon form. Stora delar av dessa organisationer har verksamhet som i sådana fall skulle försvåras eller helt omintetgöras. Samarbeten som för en yttre betraktare kan tyckas harmlösa och godhjärade men som i flera fall visar sig stödja bland annat IS på något sätt

I ”Ship to Gaza”-samarbetet, som omfamnas av främst Socialdemokrater för Tro och Solidaritet återfinns bland annat den etnofascistiska terrorklassade organisationen IHH. Organsiationen förmedlar bistånd till Hamas som av såväl USA som EU är kategoriserat som terrororganisation. IHH har bland annat smugglat vapen till IS eller IS närstående organisationer.

Polisario i Västsahara är en annan organisation balanserar på gränsen. Polisario är främst SSU:s stora biståndsprojekt. Polisario har i många år av OLAF, EU:s antikorruptionsmyndighet, kritiserats för omfattande förskingring av utbetalt bistånd samtidigt som runt 300 av Polisarios medlemmar numera återfinns i Boko Haram eller AQiM. Boko Haram är en del av IS och AQiM är Al Quaidas nordafrikanska del. Även om inte Polsiario är terroristklassificerat idag är verksamheten av en sådan art att såväl MUST som EUROPOL är intresserade av både kapitalströmmar och personkontakter.

Det finns, eller har åtminstone funnits, ett stort motstånd för den formen av lagstiftningsarbete och lagar en tribunal skulle behöva vila på i den svenska regeringen. Den revolutionsromantiska aktivism som präglar stora delar av de politiska tjänstemännen och vissa ministrar är skälet varför regeringen nu gör allt som står i dess makt för att lagföra IS-anhängare i en internationell tribunal istället för att repatriera dessa till Sverige.

När den svenske läkaren Nemam Ghafouri pekar ut den svenska regeringen som delansvarig har hon därmed i sak rätt. Krafterna i regeringen men även i riksdagen som inte vill se en alltför effektiv eller heltäckande antiterrorlagstiftning är starka.

Dagens regering, främst justitieminister Morgan Johansson men även statssekreterare Maria Ferm, har gjort många av de övergrepp som svenska medborgare gjort sig skyldiga till möjliga. De brott dessa svenska IS anhängare begått hade inte varit möjliga att begå utan den passivitet och motvilja till repressivt lagstiftningsarbete som främst Johansson och Ferm visat sedan 2010.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se