Frankrike tar emot färre migranter än Sverige – Klagar på volymerna

  • Torsdag 13 Jun 2019 2019-06-13
E-post 2445

“Antalet personer som söker asyl i Frankrike har exploderat sedan i början av året”. 

Rubriken är stor och svart i den ledande franska dagstidningen Le Figaro och som gjort en grundlig genomgång av hur många och vilka som beviljats asyl alltsedan flykting/migrantvågen hösten 2015. Sedan början av flyktingkrisen 2015 och fram till slutet av 2018 (enligt beräkningar) kommer Frankrike att ha givit flyktingstatus och alternativa skyddsskäl till sammanlagt 100 000 personer. Samtidigt har 300 000 personer fått avslag. Allt enligt siffror Le Figaro tagit fram från franska migrationsverket.

Frankrike beviljade med andra ord emot 100 000 migranter uppehållstillstånd under en treårsperiod. Under samma period beviljade Sverige 133 207.  För fransk del, i ett land med 67 miljoner invånare, ses detta som alarmerande höga siffror. Frankrike är 6,5 gånger större än Sverige.

Men Frankrike har långt ifrån samma pulleffekter som Sverige. De sociala förmånerna går inte att jämföra. Sverige ligger hästlängder före vad gäller biståndsnivåer. Franska migrationsverket uppger sig nu framför allt vara oroat över den massiva ökningen av asylsökande från Georgien och Albanien. Sedan januari har de ökat med 86 respektive 32 procent.

Det här är länder som anses som säkra. Nederländerna, som också tagit emot ett stort antal asylsökande albaner, sägs vilja ta upp frågan i Europarådet om albaner ska fortsätta kunna ta sig in i EU visumfritt. Även om den procentuella höjningen från Georgien och Albanien är omfattande så rör det sig ändå om relativt låga siffror, drygt 3000 personer från vardera land under de första fyra månaderna.

Men franska migrationsmyndigheterna är vaksamma och följer tendenserna på ett annat sätt än vad svenska migrationsverket gjort sig känt för. På samma sätt ser man nu att den afghanska migrationen slagit i taket om man jämför april 2019 med april förra året.

Varför ser det då så olika ut i Frankrike och Sverige? Varför är  asyltrycket så mycket lägre gentemot Frankrike än Sverige? Frankrike ligger närmre de flesta oroshärdarna i världen. Det är ett medelhavsland och det anses som  De Mänskliga rättigheternas vagga.

Ändå söker sig somalier, eritreaner och syrier inte alls i samma omfattning till Frankrike som till Sverige. Det förhållandevis mycket lägre migrationstrycket består istället förutom av grupperna ovan främst av personer från Mali, Guinea, Elfenbenskusten och Bangladesh. Franska Västindien och Réunion får också ta emot allt fler asylansökningar från Haiti, Sri Lanka och Komorerna.

När de franska migrationsdomstolarna klagar över att de är pressade rör det sig om väntetider på ett halvår. Något som hade varit en dröm i den svenska asylprocessen. Ändå är det svenska flyktingmottagandet närmast en lyxvariant av vad som möter i asylsökande i Frankrike. Mottagningsscentra är förhållandevis få och av mycket lägre standard än vad de svenska. Åtskilliga tusen asylsökande tältar i centrala delarna av franska storstäder. Ersättningsnivåerna är låga och med tuffare tidsbegränsningar.

Trots att Frankrike håller betydligt fler i s.k. förvar i väntan på avvisning än vad som sker i Sverige klagar myndigheterna öppet om att den största delen av de som  får sina uppehållsansökningar avslagna inte lämnar landet utan går under jorden. Vad som sker i Sverige nu där kommunerna tvingas ta emot – och ofta prioritera – så kallade nyanlända i bostadskön har ingen motsvarighet i Frankrike.

Vad Frankrike däremot har är en lag som säger att av all  nyproduktion av hyresrätter ska 20 procent  vara vara så kallad HLM, Habitation a loyer modéré. Dvs hyreslägenheter avsatta för personer med begränsade inkomster. Om sådana lägenheter skulle stå  lediga i någon kommun så  kan de erbjudas personer som fått uppehållstillstånd och hyran garanteras via frivilligorganisationer eller statliga instanser. Men det finns inget tvång här.

Att söka asyl i Frankrike är med andra ord betydligt mindre attraktivt än att göra så i Sverige vilket gör att migrantströmmarna hellre sökt sig norrut än västerut i Europa.

Mycket av den franska debatten idag handlar därför mindre om flyktinginvandring som sådan än om den alltmer segregerade förorten som haft omfattande invandring , inklusive anhöriginvandring, från tidigare franska kolonier – och Algeriet som var en formell del av Frankrike.

Våldet, islamiseringen, arbetslöshet och trångboddheten har gjort att Frankrike långt före Sverige klassat en lång rad utanförskapsområden, där våld mot blåljuspersonal har funnits i decennier och skolresultaten är fortsatt urusla. Det är idag samhällen som är mer eller mindre isolerade från övriga Frankrike.

De lärdomar man  skulle ha kunnat hämta från den franska situationen  har man från svenska regeringen, myndigheter – och kommuner över huvudtaget inte brytt sig om att ta till sig.

 

Chris Forsne

Foto: Jeanne Menjoulet

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se