Kriminella klaner ett allt större problem i Tyskland

  • Fredag 21 Jun 2019 2019-06-21
E-post 1687

I Tyskland tas idag den växande klankriminaliteten på stort allvar. Den tyska regeringen har arbetat fram ett av Europas mest effektiva lagrum för att på allvar ta upp kampen mot klankriminaliteten. Bland annat kan polis beslagta fast egendom i avsevärt större utsträckning än i Sverige samtidigt som utvisningsinstrumentet nu för första gången skall utredas för de klankriminella som uppbär dubbelt medborgarskap.

De laglydiga medborgarna anses vara ‘offer’, samhället ett byte och våra lagar och regler ses som icke-bindande”.

Orden är den tyske inrikesministerns Horst Seehofer och ska ses som startskottet till att Tyskland nu på allvar ska försöka knäcka den utbredda klankriminaliteten som härjar framför allt i Berlin, Bremen och en rad städer i Ruhrområdet. 

Då de tyska förbundsstaternas inrikesministrar möttes i Kiel häromdagen beslutades om en rad åtgärder för att myndigheterna på allvar ska kunna ta upp kampen mot den välorganiserade klanbrottsligheten.

Enligt tysk statistik, betydligt mer öppen än svensk, så dokumenterades enkom i Nordrhein- Westfalen(där Ruhrområdet ingår) omkring 100 olika kriminella klaner i början av 2019. Mellan 2016 och 2018 registrerade polisen här mer än 14 225 brott med omkring 6449 misstänkta klanmedlemmar. Av de misstänkta är 360 intensiva förbrytare ansvariga för en tredjedel av alla brott. Var femte misstänkt var kvinnlig. 

Bland de 14.225 brotten var:

  • 26 mord eller försök till mord, 
  • 5600 våldsbrott,
  • 2600 bedrägerier, 
  • 2600 egendomsbrott, 
  • 1000 drogbrott. 

Tysk polis har detaljerade kunskaper om klanerna på ett sätt som borde göra svensk polis avundsjuk. Av de misstänkta klanmedlemmarna i Ruhrområdet bor 1227 i Essen, 648 i distriktet Recklinghausen, 570 i Gelsenkirchen, 402 i Duisburg, 399 i Dortmund och 378 i Bochum.  Mycket av klanbrottsligheten härrör från väl kända stora släkter, ofta med sitt ursprung i Libanon/Palestina, men även Balkan och Syrien.

Hur har det kunnat bli så här?

Enligt forskningen går fenomenet klanbrott tillbaka till 1980- talet. Under inbördeskriget i Libanon flyttade särskilt kurdiska och palestinska familjer till Tyskland.  De hade svårt att ta sig in på arbetsmarknaden och deras barn visade upp dåliga skolresultat. Kriminologer vill se detta som en orsak till uppkomsten av parallella samhällen och deras brottslighet. Parallellerna till dagens svenska samhälle är inte svåra dra.

Pengarna till en hög levnadsstandard som man gärna vill visa upp utåt kommer idag från narkotikahandel, prostitution, skyddshantering, rån, inbrott och stölder.

Att man trots vetskap om klanerna inte lyckats bromsa dem är föremål för debatt i Tyskland. Här är det också lätt att känna igen argument som att PK-andan varit för stark, liksom naiviteten och viljan att inte skuldbelägga någon av utländsk härkomst. Som ett sentida eko kan man idag höra svenska politiker skylla på vad som länge öppet sagts vara orsaken till den tyska klankriminaliteten: dålig integration.

Släkterna föredrar (enligt betydligt mer detaljerade tyska rapporter än vad vi sett i Sverige) bostadsområden med hög arbetslöshet och låga hyror. Enligt polisen är potentialen för dessa yrkeskriminella släkter upp emot 200 00 personer över hela Tyskland, även om långt ifrån alla idag är aktivt kriminella. En stad som sticker ut är Berlin där polisen räknar med 15 till 20 klangrupper och där den välkända Abou Chakerklanen bor. Den senare att jämföra i inflytande med Ali Khangruppen i Angered.

Problemen i Tyskland är nu så allvarliga att politikerna tagit fram ett fempunktsprogram vars hörnstenar är:

  • Snabbare straffutdömande vid olika brottstyper.
  • Insatser för att minska kriminell rikedom måste intensifieras, till exempel genom att inrättande av en särskild avdelning på åklagarmyndigheten.
  • Handels- och finanskontrollen ska utökas.
  • Utträde för klanmedlemmar ska underlättas och myndigheternas verksamhet ska samordnas bättre. Dessutom har inrikesministrarna öppet gått ut och bett delstaterna att vara noga med att inte anställa klanmedlemmar inom myndigheter eller inom polisen.

Förutom att försöka utbilda och anställa fler poliser så utvecklas nu även ett anti-clan-koncept som kallas “Bund-Länder Initiative to Combat Clan Crime” (“Blick”).

Horst Seehofer är tydlig med att han vill “bestämma användningen av utvisningsinstrumentet” för att kunna agera effektivt mot utländska brottslingar och vid behov utvisa dem snabbare. Problem som flera identiteter bör stoppas med införandet av ett enskilt nummer i det tyska centralregistret för utlänningar. Konsekvenserna av dubbla nationaliteter bland klanmedlemmar är också en fråga som tagits upp och som ska utredas.

Inrikesministern säger sig nu också vilja agera mot ökningen av knivattacker och införa ”vapenförbudsområden”. “Darknet” som idag utgör ett juridiskt vakuum ska också bevakas bättre. Enigheten är stor runt att småbrott måste bekämpas hårdare.

Men tyngre tag har också sedan ett par år tillbaka använts och visat sig effektiva. Så har man till exempel tack vare lagen om återvinning av kriminella tillgångar gjort flera spektakulära aktioner. En som väckte rejäl uppmärksamhet var när polisen i Berlin i juli 2018 konfiskerade 77 fastigheter till ett värde av tiotals miljoner euro från en klan.

Allt detta sammantaget borde utgöra skäl för justitie- och migrationsminister Morgan Johansson att göra en bildningsresa till vårt grannland i söder. Och inför den pricka av vilka av ovanstående åtgärder han redan infört i Sverige.

 

Chris Forsne

 

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se