Nya demokrativillkor för bidrag hårt slag mot Muslimska Brödraskapet i Sverige

Amanda Lind (MP). © Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se®
  • Onsdag 19 Jun 2019 2019-06-19
E-post 2016

Regeringens utredare Karin Almgren som utrett demokrativillkoren för statsbidragen till bland annat civilsamhället, konstaterar torrt att det är en mänsklig fri- eller rättighet att ha i praktiken vilka åsikter som helst. Men det är inte en mänsklig fri- eller rättighet att uppbära statsfinansiering för att utveckla eller tillämpa dessa utan hon ställer hårda och konkreta demokrativillkor i sin nyligen överlämnade rapport med skarpa lagförslag till regeringen.

Betänkandet av Demokrativillkorsutredningen, SOU 2019:35, innebär ett paradigmskifte om det genomförs i sin helhet av regeringen.

Artikeln som ljudfil:

2018 uppgick de statliga bidragen till cirka 14 miljarder kronor. De fördelas av cirka 40 myndigheter och ett antal organisationer som tilldelats förvaltningsuppgifter som till exempel Folkbildningsrådet. I dag ställs otydligt formulerade demokrativillkor för statsbidragen samtidigt som det inte heller finns några vägledande förarbeten och praxis. Den mycket generella utformningen tillsammans med avsaknaden av anvisningar för tillämpningen gör det svårt för myndigheterna att tydligt utläsa vad som bör medföra ett avslag av ansökan eller återkrav av bidrag.

Demokrativillkorsutredningen, representerad av Karin Almgren, överlämnade under förra veckan betänkandet Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället till kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP). Utredningen var ett arv från Alice Bah Kuhnke.

Utredningen har haft i uppdrag att se över demokrativillkoren för den statliga bidragsgivningen för det civila samhällets organisationer. 

Utredaren KARIN ALMGREN

Karin Almgren är tidigare kammarrättsassessor i Kammarrätten i Stockholm. Almgren var departementsråd i Finansdepartementet 1992–1998 och kammarrättslagman i Kammarrätten i Stockholm 1998–2001. Hon utnämndes av regeringen den 21 december 2000 till regeringsråd (domare i Regeringsrätten) och tillträdde 2001. Från 2011 ändrades regeringerådens titel till justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen. Karin Almgren var justitieråd fram till 2017.

Almgren är vice ordförande i Pressens Opinionsnämnd. Tidigare har hon också varit ledamot respektive ordförande i Vetenskapsrådets expertgrupp för etik och expertgrupp för utredning av oredlighet i forskning.

Syftet med utredningen har varit att säkerställa att allmänna medel går till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar såsom de formuleras i regeringsformen och i de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Utredningen har även tagit fram en vägledning som ska stödja handläggare på statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter i tillämpningen av demokrativillkoret.

Utredningen har kommit fram med ett antal skarpa förslag och är i praktiken heltäckande om den genomförs.

Demokrativillkoret skall, enligt utredaren, inte endast omfatta verksamheten som bedrivs eller dess struktur och stadgar. Den omfattar även organisationens företrä- dare. Begreppet ”företrädare” skall avse såväl en organisations legala företrädare som andra som på olika sätt företräder organisationen, t.ex. styrelseledamöter eller personer som är anställda eller utsedda av organisationen att utföra ett visst uppdrag. Om organisationen ger en medlem utrymme att representera organisationen i något sammanhang, t.ex. genom att uttala sig offentligt i en fråga, så får medlemmen anses företräda organisationen. En organisation måste även anses ha ett ansvar för andra personer som den ger utrymme för i verksamheten, t.ex. en anlitad föreläsare eller en inbjuden talare vid en aktivitet som organisationen anordnar.

En organisation är också ansvarig för sina medlems- eller lokalföreningar liksom deras företrädare. Det innebär att olika former av samarbets-, paraply- eller riksorganisationer är ansvariga för de organisationer de samarbetar med i någon form.

Detta är tydliga ramar för statsbidragen och införandet av dessa skulle förändra, eller har redan förändrat, flera organisationers verksamhet i grunden. Under vintern försvann helt plötsligt de Muslimska Familjedagarna under angivande att de lades ned av främst ekonomiska skäl.

De Muslimska Familjkedagarna, som anordnades i Stockholm av studieförbundetn Ibn Rushd, Islamiska Förbundet i Sverige samt Sveriges Unga Muslimer och biståndsorganisationen Islamic Relief är ett exempel på hur hela Ibn Rushd-sfären, där Islamiska Förbundet i Sverige, Sveriges Unga Muslimer och biståndsorganisationen Islamic Relief är medlemmar skull riskera helt eller delvis intragna statsbidrag. I mars 2013 bjöd förbundet in bland andra Yasir Qadhi, som öppet är motståndare till homosexuella, och Yvonne Ridley, som av bland annat tidskriften Expo betecknas som antisemit. Det finns även andra exempel från andra år, till exempel 2018 när den internationellt kände jihadistförespråkaren Dr Noureddine Khademi bjöds in som talare i samband med fredagsbönen. Khademi är internationellt känd som jihadist-predikant.

Studieförbundet Ibn Rushd har låtit radera all historik på internet från de Muslimska Familjedagarna. Det är som om dessa aldrig funnits. Dock finns informationen om dessa arkiverat på annat sätt.

Ibn Rushd, Islamiska Förbundet i Sverige samt Sveriges Unga Muslimer och biståndsorganisationen Islamic Relief utgör samtliga några av de svenska organisationerna för nätverksorganisationen det Muslimska Brödraskapet. Ett införande av utredningens förslag kommer förändra Muslimska Brödraskapet i Sveriges förutsättningar att finansieras med statsbidrag.

Andra som kan komma att få problem med att uppbära statsbidrag om lagändringarna och  författningsförändringarna  införs är inte bara den av Expressen och stiftelsen Doku granskade Vetenskapsskolan utan även den tidigare moderate riksdagsledamoten och vice president för FIOE Abderizak Waberi. Waberi har tidigare varit öppen med att vilja införa särlagstiftning och en separat legal struktur för svenska praktiserande muslimer. Även om inte de personliga åsikterna hos företrädare skall läggas organisationerna till last kommer Waberis skolkoncern, där bland annat Römosseskolan ingår, ha rätt att förvänta sig att bli granskade.

Även Kitimbwa Sabunis organisation Afrosvenskarnas Riksförbund, där kandidaten till att bli Liberalernas nästa partiordförande Nyamko Sabuni varit verksam som ordförande och projektledare, är en verksamhet som kommer att påverkas då de tidigare bjudit in antisemiter tilll sin verksamhet att föreläsa.

De politiska konsekvenserna för bland annat SSU och Socialdemokrater för Tro och Solidaritet är idag inte överblickbara. Dessa två socialdemokraterna sidoorganisationer har under lång tid haft ett apologetiskt förhållningssätt till bland annat antisemitism och homofobi. Ett implementerande av utredningens förslag skulle riskera att radera hela eller delar av statsbidragen för bland annat SSU Malmö och SSU Skåne för överskådlig tid.

Utredningen är ett skarpt, och mycket konkret, förslag för att försvara den svenska regeringsformen och de universella mänskliga rättigheter som Sverige förbundit sig till genom internationella konventioner. Utredningen har hittat rätt balans i förhållande till föreningsfriheten och andra universella fri- och rättigheter och är ett stort steg framåt i arbetet mot inte bara religiös radikalism utan även hedersrelaterat förtryck.

Det är, som utredaren Karin Almgren torrt konstaterar, en universell mänsklig fri- eller rättighet att ha i praktiken vilka åsikter som helst. Men det är inte en mänsklig fri- eller rättighet att uppbära svenska skattefinansierade statsbidrag för att utveckla eller tillämpa dessa åsikter.

 

 

Tidigare artiklar om det Muslimska Brödraskapet i Sverige:

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se