Public Service kan halveras

  • Tisdag 11 Jun 2019 2019-06-11
E-post 1374

Regeringens proposition om Public Service inriktning de kommande fem åren möttes av både ris och ros av Public Servic själva. Men som inte förstått sitt uppdrag, sin roll och lika lite som regeringen som förstått fri medias villkor och som tog ett steg framåt men samtidigt hoppade två steg bakåt med det guldregn de nu öser över kanalerna. Ett guldregn som bara är tillgängligt för de utvalda som passerat regeringens politiska nålsöga.

Artikeln som ljudfil:

En inledande halvering av anslaget är en rimligare väg och helt enkelt begränsa uppdraget ännu mer till att handla om främst nyheter och samhällsinformation som täcker hela landet samt en bredd i kulturbevakningen. Och endast tillåta att det som sänds i etermedia är det som senare publiceras på egna plattformar. 

Sveriges Radios vd Cilla Benkö ser positivt på att den lokala bevakningen anses viktig och att företaget föreslås ha en välfungerande dialog med kommersiella medier.

– Det som är mindre bra, det är att man håller fast vid förhandsprövningen. Sveriges Radio har alltid och kommer alltid att vara emot det faktum att någon annan ska ha så stort inflytande över hur vi ska utveckla företaget, säger hon.

Så talar en person som inte förstått sin roll och som saknar sjukdomsinsikt. Från och med 1 januari 2019 kommer alla arbetande svenskar att tvingas betala för statlig radio och television via skattsedeln. Då avskaffades TV-licensen och ersattes med en avgift som tas ut via skattsedeln. De slåss inte i egentlig mening varje dag för sin existens. Enligt Skatteverkets beräkningar kommer intäkterna från Public Service-skatten att överstiga budgeten med en halv miljard och fonderas för nästkommande år om behov skulle uppstå.

Med totalt drygt 4 000 anställda inom Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion innebär det runt 2 000 000, eller två miljoner kronor, per anställd. Naturligtvis är detta en starkt förenklad bild. De pengarna täcka en rad med andra kostnader såsom att hyra in journalisten och debattören Alexandra Pascalidou som programledare men beloppet är hisnande. Den genomsnittliga lönekostnade ligger på 640 000 enligt de egna redovisningarna men beloppet som återstår är ändock så pass stort att Public Service har de finansiella musklerna att slå ut vilken annan aktör som helst om de får fritt spelrum.

Public Service har en roll att fylla. Om inte annat i civilförsvarsberedskapen. När strömförsörjningen upphör, då återstår endast etermedia för att hålla befolkningen informerade om vad som sker. Detta blev om inte annat uppenbart efter stormen Alfrida längs Upplandskusten under vintern. Men Public Service, eller P4, förstod inte det. Först efter 36 timmar började lokalradion komma med information var vatten och i förekommande fall husrum kunde fås för de utsatta.

Ur propositionen framgår:

För att skapa en mer ändamålsenlig reglering av public service föreslås bland annat en utvidgning av kärnverksamheten till att även omfatta tillhandahållanden av radio- och tv-program på programföretagens egna plattformar på fritt tillgängliga och öppna delar av internet.

Denna skrivning innebär att den utveckling som vi sett på bland annat Sveriges Radio av poddar och andra programformat som inte finns tillgängliga för de som lyssnar via radioutsändningar i etern kan utvidgas obegränsat. 

Det föreslås även att företagen, inom ramen för sin nyhetsverksamhet, ska stärka sin journalistiska bevakning inom svagt bevakade områden. Uppdateringar föreslås av beredskapsuppdraget så att det tydligare framgår att Sveriges Radio och Sveriges Television ingår i det svenska totalförsvaret.

Även om regeringen nu konstaterat det korrekta i att Sverige saknar en struktur för lokal nyhetsbevakning och ger Public Service i uppdrag att stärka den men samtidigt begränsar dem att i alltför stor utsträckning konkurrera ut fri och oberoende media blir hela tankegodset bakvänt när regeringen samtidigt förstärker de ekonomiska resurserna bortom sans och vett. 

Sveriges Radios vd Cilla Benkö hamnar helt fel i sin kritik och inser inte att Public Service själva försatt sig i en kritiserad position som har visat sig vara hämmande för utvecklingen av media. En rimligare väg vore att helt begränsa Public Service utbud till det som rymms inom ramen för sändningstillståndet och att endast de nyheter och program som sänds i etern kan göras tillgängliga på öppna plattformar på internet. 

Bara det som linjärt sänds i etern som ljud eller bild är det som ska produceras. Vidare bör all produktion av breda nöjesprogram upphöra helt. Program som med viss lätthet andra aktörer kan producera med reklamintäkter samt få som effekt att SR P3 i prakitken kan läggas ner helt och hållet och att Sverige kan gå ner på en TV-kanal.

Bara där skulle många av de politiska poddar, som idag är direkta konkurrenter med fri och oberoende media, strykas och sannolikt spara in en och annan krona för att kunna användas till att bygga ut lokala nyhetsredaktioner. De fria tyglarna som hitintills tillåtits har koncentrerat allt mer verksamhet till radiohuset i Stockholm.

Regeringen tog inledningsvis ett halvt steg i rätt riktning men det motverkades helt genom det guldregn i övrigt som regeringen öser över Public Service. Genom att tillåta en utveckling där poddar och andra programformat, som inte sänds i etern, trycks ut bara på internet och inte i etermedia begränsar det konkurrensen för ny media att etablera sig. Propositionen förstärker dessutom syndromet ”fet katt”. För mycket ekonomiska resurser är inte hälsosamt i en vardag där en journalist eller publicist måste slåss med sin kvalietet och relevans varje dag för att behålla läsare.

Public Service bevakning de senaste fem åren har präglats av ”fet katt” syndrom i stor omfattning. Ingen av kanalerna har till exempel tagit upp förra årets kanske största politiska nyhet – Ledarsidorna avslöjande om den aktivistiska kulturen på Utrikesdepartementet. Denna nyhet har idag citerats av all annan media, utom Aftonbladet, som ett exempel på utbredd politisk korruption.

Detta förstärker bara bilden av Public Service som politiskt känsliga och fega feta katter samt att public service tar hänsyn till regeringen som de står i daglig ekonomisk beroendeställning till.

En inledande halvering av anslaget är en rimligare väg och helt enkelt begränsa uppdraget ännu mer till att handla om främst nyheter och samhällsinformation som täcker hela landet samt en bredd i kulturbevakningen och bibehålla Utbildningsradion. Och endast tillåta att det som sänds i etermedia är det som senare publiceras på egna plattformar.

Foto: Håkan Dahlström

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se