Rör inte min yttrandefrihet

© Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se
  • Tisdag 18 Jun 2019 2019-06-18
E-post 3303

Justitieminister Morgan Johansson ger sig inte. Justitieministern vill på fullt allvar, i strid mot regeringens tidigare avlagda löften om att vara den fria journalistikens främsta försvarare bakom ryggen på alla och envar införa en omfattande form av censur av rättsliga dokument för hela den svenska befolkningen.

Artikeln som ljudfil:

Grundlagsfrågor är i regel inte ett område som någon redaktion eller journalist bevakar i egentlig mening. Till grundlagsfrågor hör frågor om yttrandefrihet, informationsfrihet och tryckfrihet som regleras i YGL, yttrandefrihetsgrundlagen, samt TF, tryckfrihetsförordningen. Inte förra mandatperioden, inte heller denna visar det sig efter ett regeringsbeslut fattat den 13 juni i år. Regeringen har för avsikt att begränsa medborgarnas universella rättighet att hålla sig informerade om statens beslut.

Grundlagar, Sverige har fem stycken, utgör den bas – eller rättsliga norm – som övriga lagar ska vila på. Regeringen har under den förra mandatperioden försökt att införa repressiva förändringar i Yttrandefrihetsgrundlagen och Tryckfrihetsförordninen men tvingades backa efter att den sista parlamentariska beredningsinstansen, Konstitutionsutskottet, tagit till sig kampanjen #stoppagrundlagsändringens argument då det lagda förslaget om förändrade mediagrundlagar skulle gjort ingrepp i medborgarnas informationsfrihet samt inte minst behandlat medborgare olika.

Regeringen har efter nederlaget i riksdagen 2018 nu beslutat att utvidga uppdraget för 2018 års tryck- och yttrandefrihetskommitté. Kommittén får nu även i uppdrag att en gång till utreda behovet av ett inskränkt grundlagsskydd för söktjänster som offentliggör uppgifter om enskildas lagöverträdelser. 

Som ett led i sitt arbete ska kommittén bland annat en gång till göra en noggrann avvägning mellan intresset av yttrande- och informationsfrihet och intresset att skydda enskildas personliga integritet. Regeringen menar att det är ytterst angeläget att den här frågan ses över på nytt av 2018 års tryck- och yttrandefrihetskommitté. 

Kommittén ska fortfarande redovisa sitt uppdrag senast den 26 augusti 2020.

Det innebär att regeringen, trots förlusten i riksdagen i fjol, i praktiken kommer komma tillbaka med samma lagförslag för att begränsa medborgarnas tillgång till rättsliga dokument. Det som eventuellt går att utläsa i utredningsdirektiven är att denna gång kommer alla medier att omfattas av inskränkningen. Det vill säga, regeringen kommer i sin inskränkning av informationsfriheten den här gången även inskränka ”seriösa och etablerade medier” tillgång till rättsdatabaserna. Med rättsdatabaser menas de databaser som omfattar bland annat domstolsbeslut.

Det finns flera invändningar mot förslaget även denna gång. 

Inledningsvis gick Socialdemokraterna till val så sent som för tre veckor sedan på att vara garanten för en fri och granskande journalistik. Valsedlarna hann knappt arkiveras i riksarkivet innan justitieminister Morgan Johansson kunde släppas lös igen och inskränka inte bara medias förutsättningar att granska staten och rättstillämpningen utan även göra kraftiga ingrepp i medborgarnas universella informationsfrihet. 

De svenska socialdemokraterna saknar med andra ord all trovärdighet i försvaret av människans universella rättigheter att hålla sig informerade om statens beslut. Justitieminister Morgan Johansson saknar dessutom den socialdemokratiska partikongressens stöd för sina ingrepp i grundlagarna. Han har inget kongressbeslut att vila på alls.

Det andra, och kanske mest viktiga, är att regeringen inte ser ut att ha tagit till sig något av kritiken mot det förra förslaget. Det finns ett skyddsbehov för individen i domarna. Domstolsutslagen omfattar inte bara uppgifter om vem som dömts för vad för brott mot vem utan även detaljerade gärningsbeskrivningar som i många fall, framför allt vid sexualbrott, leder till en integritetskränkning av målsägande och ibland vittnen.

Justitieminister Morgan Johansson låter därför i praktiken att omöjliggöra all tillgång till rättsdatabaserna istället för att analysera problemet och försöka komma tillrätta med det utan ingrepp i medborgares universella rätt att ta del av statens beslut.

En rimligare väg hade varit att inom ramen för hur ett domstolsbeslut är utformat och dagens befintliga lagrum finna andra vägar. Vilka delar i ett domstolsbeslut som innehåller den typ av uppgifter som är integritetskränkande för individen. Och verktygen finns redan i domstolarnas verktygslåda.

Det är fullt möjligt att med enkla medel separera domen, det vill brottsrubriceringen och straffpåföjden från gärningsbeskrivningen och lägga gärningsbeskrivningen i en separat sekretessmarkerad första bilaga samt formulera rättens resonemang på ett sådant sätt att rättens juridiska resonemang och bevisvärdering kan hållas i en andra, öppen, bilaga. 

Naturligtvis kommer det innebära ett visst merarbete för domstolarnas notarier men alternativet, att tillämpa en ordning där rättsliga dokument inte alls längre tillgängligörs för granskande journalister och andra medborgare är helt enkelt inte acceptabel för en stat som Sverige med världens äldsta tryckfrihetsförordning. Inte minst med en regering som samtidigt påstår sig värna om den oberoende journalistiken.

Begreppen ”universell rättighet” och ”svensk socialdemokrati” är från och med regeringsbeslutet den 13 juni 2019 helt motsatta begrepp.

Men det mest anmärkningsvärda är den korta tidsutsträckningen. Regeringen ger tryck- och yttrandefrihetskommittén endast ett år på sig att utreda frågan. I grundlagssammanhang är detta en alltför kort tid har det visat sig då frågorna är komplexa och kommer påverka inte bara journalisters vardag utan även den enskilde medborgaren. 

Justitieminister Morgan Johansson ger sig inte. Justitieministern vill på fullt allvar, i strid mot regeringens tidigare avlagda löften om att vara den fria journalistikens främsta försvarare, bakom ryggen på alla och envar införa en historiskt omfattande form av censur för hela den svenska befolkningen.

Justitieminister Morgan Johansson vill riva upp med rötterna hela det arv av yttrande- och tryckfrihet som världens äldsta tryckfrihetsförordning innebär. 

Den förordning som tjänat arbetarrörelsen så väl och som kom att försvaras av Hjalmar Branting som skuldra vid skuldra tillsammans med kung Gustav V för ganska precis 102 år sedan vid kravallerna utanför arvsfurstens palats. Där konungen och oppositionsledaren socialdemokraten Branting gjorde gemensam sak. De förenades i ett motstånd mot polismästaren i Stockholm och dåvarande statsministern för att försvara svenska medborgares rätt att hålla sig informerade och uttrycka sina åsikter.

Detta är vad Morgan Johansson har för avsikt att riva upp. Med rötterna. Morgan Johansson har aldrig haft någon annan plan eller ambition med Sverige än denna. Och kommer aldrig att ha det. Tro mig – jag har börjat lära känna karln vid det här laget.

Rör inte min yttrandefrihet.

 

 

Redaktörens tillägg:

Till skillnad från Bonnier och Schibstedt står inte Ledarsidorna.se i ekonomisk beroendeställning till, i detta fall, Morgan Johansson och resten av regeringen. Dagens artikel handlade om din och min universella yttrandefrihet och tryckfrihet. Universella friheter som justitieminister Morgan Johansson än en gång vill inskränka. Friheter som rimligen borde stå över alla furstar, kungar, presidenter och folkvalda. 

Men så är det inte så länge Sveriges justitieminister heter Morgan Johansson.

Bli gärna prenumerant så att jag kan få kraft att försvara dessa friheter ännu en gång.

Eller yttrandefrihetsswisha på 123 535 62 82.


Extramaterial:

Kommittédirektivet till 2018 års tryck- och  yttrandefrihetskommitté

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se