Margot Wallström och Telia fortsatt i Erdogans ledband

  • Söndag 7 Jul 2019 2019-07-07
E-post 677

Sveriges utrikesminister Margot Wallström meddelade på en pressträff under fredagen att det kommer att bli svårt att erkänna det Armeniska folkmordet då det saknas bevis. Men svängningen är inte ny – så sent som vid kongresen 2017 markerade Margot Wallström att något erkännande av de Armeniska folkmordet inte kommer komma ifråga.

Den översättning av pressträffen som florerar av pressträffen är dock inte heltäckande och ger bilden av att det är ett nyligen fattat beslut. Beslutet att inte erkänna de armeniska folkmorden fattades på den socialdemokratiska partikongressen så sent som 2017 trots att det innebär att regeringen Löfven II går emot såväl riksdagsbeslut som det beslut om folkmordserkännande som den socialdemokratiska partikongressen fattade 2009 och riksdagen tillkännagav 2010. Men väl i regeringsställning har regeringen och Margot Wallström landat i att det inte var en fråga för politiker utan historiker.

”när det gäller erkännandet av folkmord, också historiska folkmord, är det en sak vad vi säger när det pågår, men vem ska avgöra historiska händelser av det här slaget? Är det regeringar? Det är inga regeringar som fattar beslut om de här frågorna. Det finns riksdagar som gör det och det är fint och ok att man gör det, men vi lät en folkrättsexpert titta på frågan det första vi gjorde. Han sade att det inte är en sak i första hand för regeringar att avgöra utan det är för historiker, det är olika parter i länder, som bör göra hela det arbetet. 

Därför gör inte vi det, för det har också en folkrättslig innebörd om en regering gör det. Dessutom blir vi en part i en konflikt som vi inte behöver söka i första hand”. 

Armeniska folkmordet

Armeniska folkmordet var ett folkmord på och svår förföljelse av den armeniska befolkningen i dåvarande Osmanska riket mellan 1915 och 1917, samtidigt som första världskriget pågick (1914–1918). I samband med detta begicks även folkmord på assyrier/syrianer/kaldéer och pontiska greker inom riket.

Det finns dock en politisk dimension i svängningen som har längre rötter och som är ett resultat av en opinionsbildning med rötter i den regimtrogna turkiska diasporan i Sverige.

Det är ingen hemlighet att regeringen Löfven, och främst utrikesdepartementets politiska ledning har en stark koppling till Turkiets regeringsbärande parti AKP och president Erdogan. Ledarsidorna har tidigare kunnat avslöja hur den förre bostadsministern Mehmet Kaplan upprätthöll en parallell kommunikation vid sidan av det diplomatiska protokollet under migrationskrisen hösten 2015. Den tydligaste länken mellan Socialdemokraterna och AKP är annars riksdagsledamoten Sultan Kayhan som uppträtt tillsammans med de etnofascistiska Grå Vargarna samt tillåtits av Erdogan att driva valrörelse i Turkiet under det svenska riksdagsvalet 2018. De Grå Vargarna är det turkiska partiet MHP ungdomsorganisation och har tillskrivits skulden för mer än 900 mord på kurder och armenier under 1980-talet samt ett mordförsök på påven Johannes Paulus II. Även två andra partier i regeringsunderlaget, Centerpartiet och Miljöpartiet har kunnat avslöjas ha medlemmar med nära band eller själv vara medlemmar i denna organisation.

Men det finns även andra kopplingar mellan Sverige och den turkiska regimen som motiverar till att inte provocera Erdogan med ett erkännande av det Armeniska folkmordet.

Förutom en mycket effektiv säkerhetsapparat, med omfattande lagstiftning som stöd, kontrollerar president Erdogan på olika sätt de för en yttre betraktare de oberoende mobiltelefonoperatörerna för att kunna avlyssna och spåra bland annat journalisters samtal. Att Türkcell är en operatör för den turkiska säkerhetstjänsten är vida känt. En av de mobiltelefonoperatörer som visat sig vara mest lojala till president Erdogan är bolaget Türkcell som ägs till 24 procent av svenska Telia. Huvudägare i Telia är den svenska staten med 37,7 procent.

Efter kuppförsöket 2016 var Türkcell det enda telekombolag som klarade sig utan utrensningar i bolagsledningen.

Styrelsens ordförande är Ayrıca Akça men mer intressant är den oberoende ledamöten Mehmet Hilmi Güler. Güler var fram till 2011 minister i Erdogans regering efter att ha tjänstgjort i bägge Erdogans regeringar som energiminister. Som lojal till president Recep Tayyip Erdogan bevakar Güler att Türkcell lever upp till de krav som presidenten kan ställa på en annars helt privat komersiell aktör.

Türkcell har visat sig vara ett mycket viktigt instrument för Erdogan vid kuppförsöket 2016. Att Türkcell, trots ägandet, utgör presidentens förlängda arm i oroliga tider vittnar om vilka utrensningar övriga teleoperatörer fick genomgå efter kuppförsöket. Inte en enda person var tvungen att lämna Türkcell som jämförelse. Ett tecken på lojalitet. Sedan 2015 är Türkcell att betrakta som en av Turkiets säkerhetstjänsts mest effektiva verktyg och som dessutom står under inflytande av ryska intressen

Det finns idag inga tankar på att regeringen skulle driva på för ett avyttrande av ägandet i Türkcell. Tvärtom anser regeringen det vara ett strategiskt viktigt innehav för den delstatliga operatören Telia som bland annat bidrar med teknik- och kompetensöverföring.

Idag är 98 journalister dömda till fängelse, 90 är fängslade i väntan på rättegång och ytterligare 167 är efterlysta för olika brott mot medielagarna enligt den senaste uppdaterade listan från Stockholm Center for Freedom. Sedan 2016 har 193 tidningar eller redaktioner stängts ner enligt Deutche Welle. Den turkiska staten står för mer än hälften av alla anmälningar till bland annat Twitter för olämpliga konton och olämpligt användarinnehåll och ligger bakom den absoluta merparten av kontostängningarna eller borttaget innehåll enligt Comittee to Protect Journalists sammanställning. I vissa fall står Turkiet ensamt för dubbelt eller tre gånger så många som fler än hela resten av världen tillsammans att beordra borttagande eller censur av innehåll på sociala medier.

Varför statskontrollerad turkisk media, eller media som står under turkisk påverkan som Anadolu Agency som först rapporterade om Margot Wallströms ställningstagande, som i sig inte heller var någon egentlig nyhet, kan det finnas fler orsaker till. En för att markera inför hemmaopinionen om hur stark president Recep Tayyip Erdogan är internationellt och att armenierna saknar stöd i det fria väst. En annan är att nyheten som sådan, med sin kraftiga vinkling, tjänar som påminnelse för bland annat Sverige att fortsatt vara lojala till AKP och president Erdogan.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se