Ökad utlandsskuld för kommunerna utgör en dold risk för medborgarna

  • Onsdag 10 Jul 2019 2019-07-10
E-post 837

Förutom att kommunerna skall parera för de effekter som förändringarna av Arbetsförmedlingen kommer resultera i, i form av ökat behov av försörjningsstöd, finns det idag flera andra parametrar som kommunerna inte styr över. Räntan är en. Flera av kommuner har redan idag svaga balansräkningar och behöver i praktiken låna till delar av driften. Kommunernas skulder fortsätter öka och har redan dubblerats på sju år. Kommunernas räntekänslighet har med andra ord ökat kraftigt, även om kommunerna låst in mycket av detta i obligationer med fast ränta. Men räntan förändras den dagen obligationen förfaller till betalning och ny måste upphandlas. 

Till 2024 väntas skulden stiga till 1000 miljarder. Men med investeringar kommer också nya kostnader och Sveriges Kommuner och Landsting har sedan en längre tid varnat för att driftbudgetarna kommer att påverkas mer än vad kommunerna räknat med. Med investeringar i fastigheter följer ökade kostnader för drift och underhåll som måste täckas med antingen skattemedel eller avgifter.

Till skillnad mot hushållens skulder kommer alla drabbas och få betala för de senaste årens ökade kommunala låneökningar. Med ”alla” menas verkligen i praktiken alla medborgare – inte bara invånarna i den enskilda kommunen även om de är de som kommer drabbas först om en kommun kommer på obestånd. 

Kommuninvest, som ställer ut huvuddelen av krediterna, vilar på ett borgensåtagande från de drygt 290 kommuner och regioner som är medlemmar. De svarar för varandras skulder så som de vore sin egen. Samtidigt finns idag inte någon rekonstruktionslagstiftning för kommuner på obestånd och vårt gemensamma åtagande regleras i grunden med det kommunala utjämningssystemet genom Regeringsformens14 kapitel:

5 §   Kommunerna får i lag åläggas att bidra till kostnaden för andra kommuners angelägenheter, om det krävs för att uppnå likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Lag (2010:1408).

Detta åtagande förstärks med det borgensåtagandet som utgör fundamentet för Kommuninvests kreditvärdighet. Förbindelsen har följande lydelse:

”Till säkerhet för samtliga förpliktelser som Kommuninvest i Sverige AB ingått eller kommer att ingå går undertecknade landsting och kommuner solidariskt i borgen såsom för egen skuld i enlighet med vad som anges i stadgarna för Kommuninvest ekonomisk förening.”

Det är kombinationen mellan att en svensk kommun inte kan gå i konkurs och medlemmarna i Kommuninvests borgensåtagande som innebär att Kommuninvest idag har högsta möjliga kreditbetyg. Men skulle en kommun komma på obestånd och vare sig stat eller borgenärer kan fullgöra sina åtaganden kan detta förändras. Historiskt sett har det bara skett en gång tidigare att en kommun kommit på obestånd, Haninge kommun i Stockholms län, men situationen räddades när Riksgälden garanterade att leverantörer skulle få betalt. En räddningsaktion klarar staten av, men om tio eller flera kommuner hamnar i samma situation kan det påverka alla Sveriges kommuner.

För de kommuner, huvuddelen av Sveriges kommuner, som är medlemmar och tar upp krediter i Kommuninvest kommer kostnadsbilden att förändras under 2019 när gamla obligationslån förfaller och nya skall upphandlas på den internationella kapitalmarknaden. Än så länge har inte den kommunala ekonomin inte känt av effekterna av den fallande kronan men redan nu finns det indikationer på att lånen som kommunerna har i Kommuninvest kommer bli avsevärt mycket mer kostsamma och med höjd ränta eller lånekostnad kommer de kostnaderna tränga undan andra budgetposter ute i kommuner och regioner.

Vid utgången av 2017 uppgick sektorns totala låneskuld till 601,1 mdkr, en ökning med 24,0 mdkr eller 4,2 procent jämfört med året innan. Den genomsnittliga låneskulden per invånare uppgick 2017 till 59 400 kr per invånare, 1 600 kr mer än 2016. Det som är mest alarmerande är dock förändringen i upplåning. Från att tidigare ha lånat upp pengar på den internationella kapitalmarknaden i svenska kronor ökar nu låneskulden i utländsk valuta. Första halvåret 2017 var 39 procent av alla lån i amerikanska dollar. Ett år senare, 2018, hade denna andel ökat till 48 procent. 

Kommuninvest lånar upp en allt större andel i amerikanska dollar, förmedlar dessa vidare i svenska kronor och skall sedan betala tillbaka lånet på förfallodagen i amerikanska dollar.

Från 1 januari 2019 utökades antalet återförsäljare av Kommuninvests svenska benchmarkprogram med den internationella banken Barclays. Utökningen med Barclays är ett led i Kommuninvests långsiktiga strategi att etablera kommunobligationer som en likvid del av den svenska obligationsmarknaden, och motiveras vidare av ett ökat intresse från utländska placerare för Kommuninvests obligationer.

Under 2018 har Kommuninvests obligationer även inkluderats i Nasdaqs bredaste obligationsindex OMRXALL och blivit godkända som säkerheter hos clearingorganisationen LCH.

Sedan januari 2018 har kronan fallit mot den amerikanska dollarn. Den 22 januari kostade en dollar 7:86 SEK och igår  9:49 SEK. Det kommer därmed bli avsevärt dyrare att lösa obligationerna när de förfaller än tidigare beräknat och detta kommer därmed borgenärerna behöva garantera. Genom att solidariskt täcka upp för de nya kostnaderna samtidigt som framtida lån måste valutasäkras. En säkring som kommer kosta pengar som till slut läggs på kommuninvånarna.

Det är denna mekanism som nu fått Turkiets ekonomi på fall. Turkiet och turkiska företag har lånat upp i amerikanska dollar samtidigt som den turkiska liran under 2018 tappade 40 procent av sitt värde i relation till dollarn. En situation som lett till hög inflation och kraftigt ökade priser på importerade varor. Skulle motsvarande situation uppstå i Sverige påverkar det inte bara kommunernas kostnadsmassa utan naturligtvis hushållens ekonomi då Sverige importerar ungefär dubbelt så mycket jordbruksprodukter och livsmedel som Sverige exporterar.

Under augusti inleds budgetprocesserna i huvuddelen av Sveriges kommuner och regioner. Dessa har inte bara att snegla på hur riksdag och regering kommer hantera statsbidragen, de har även att börja räkna på vad den ökade valutarisken kommer kosta dels dem själva men även det kollektiv som Kommuninvest utgör. Samtidigt med detta kan en fortsatt svag krona och ökad arbetslöshet på grund av att fler av de dopade arbetsmarknadspolitiska åtgärder nu skärs ner påverka den lokala konsumtionen.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se