Sverige placerar sig i den europeiska frysboxen

Morgan Johansson och Mikael Damberg. © Kjell Nilsson Mäki
  • Torsdag 25 Jul 2019 2019-07-25
E-post 1280

Varje försening av de svenska lagarna mot cyberkriminalitet och det interagerande området mot terrorism innebär att Sverige befäster sin position som alla terrororganisationer ”Safe Haven” eller säkra hamn. Detta i ett Europa som annars blir allt mer effektivt på att bekämpa terrorism och gränsöverskridande brottslighet. Ett samlat EU närmar sig allt mer en punkt där Sverige kommer att behöva placeras i frysboxen då Sverige inte längre tillför något i egentlig mening.

Artikeln som ljudfil:

Frysning är del av cybercrimekonventionen som Sverige skrev under för 18 år sedan. Sverige har ännu inte gjort de lagändringar som krävs för att andra länder ska kunna begära en frysning här i Sverige. Regeringen lovade redan under förra mandatperioden att de nödvändiga lagändringarna skulle genomföras men så har ännu inte skett. Bosse Norgren, polis på nationellt it-brottscentrum, säger att det finns fall där man nekats hjälp just med hänvisning till att Sverige inte kan göra samma tjänst tillbaka.

– Vi skickade en begäran om att dom skulle frysa ett konto på en rumänsk server och dom svarade att det tänker vi inte göra för vi har försökt få hjälp av er men får inte det. Då blir det ett problem när vi inte ens kan utreda brott för att vi själva inte har stiftat den här lagen.

Vid en frysning sparas konversationer, användaruppgifter, bilder – allt som finns på kontot vid det givna ögonblicket. Det material som blir tillgängligt vid en frysning kan bli viktig bevisning, som ett fall som nyligen avhandlats i Stockholms tingsrätt där barn blev utsatta för grova sexuella övergrepp. Bilder och filmer på övergreppen skickades via nätet, och sparades vid frysningen även om användaren raderade materialet. Detta gäller även bekämpning av terrorism där rekrytering, transferering och propaganda i allt större omfattning sker på internet med hjälp av olika konton.

– Det som är lite olyckligt är att vi har inte frysning i Sverige, vi har inte det tvångsmedlet och då skulle ett land kunna neka på grundval av reciprocitetsprincipen, att eftersom du inte hjälper oss så tänker vi inte hjälpa dig, säger säger åklagare Emelie Källfelt som är kritisk till att lagändringen inte skett till SR Ekot

Sverige är idag i praktiken ensamt i EU att inte ha infört relevant lagstiftning trots att Sverige ratificerat konventionen. Det hårt av regeringen kritiserade Ungern införde sin motsvarande lagstiftning 2012 respektive 2013 i syfte att säkerställa att de kan bidra positivt inom ramen för bland annat Europol i brottsbekämpningsarbetet. Mönstret som regeringen Löfven visar upp är inget nytt. Inte bara inom cybersäkerhet visar sig Sverige vara ointresserade av ett europeiskt samarbete. Även antiterrorlagstiftningen släpar efter på ett sådant sätt att Sverige inte kan leva upp till de samarbeten som förutsätts.

Lagrådet ansåg att regeringens förslag om förbud att delta i terrororganisationer stred mot grundlagens bestämmelser om föreningsfrihet, och därför måste det tidigare förslaget arbetas om och blir därmed försenat.

Under våren skulle ett nytt lagförslag att tas fram som enligt Morgan Johansson ska förbjuda så mycket som går av deltagande i terrororganisationer. Något förslag har inte kommit och Ledarsidorna,se har sökt såväl Mikael Damberg, inrikesminister, som justitieminister Morgan Johansson men de har valt att inte återkomma med svar på frågan om när ett omarbetat förslag kan läggas fram. Det är lika tyst från justitie- respektive inrikesministern som det är tyst från terroroffrens gravar.

Morgan Johansson har haft två år på sig sedan utredningen av regeringskansliets jurister blev klar och var ytterst den som avslog det urspringliga inititivet som togs 2013 av tidigare riksdagsledamoten Staffan Danielsson, Centerpartiet, när Johansson var ordförande i justitieutskottet.

Att regeringen i panik drog tillbaka lagförslaget under våren mot deltagande i terroristorganisationer är bara delvis logiskt. Lagen hade behövt prövas för att justera de brister som Lagrådet identifierat med prejudicerande domar. Ledarsidorna.se har tidigare redogjort för var några av bristerna finns i förarbetena. De nu aktuella bristerna kring frysning av internetkonton är i allra högsta grad ytterligare ett av verktygen i kampen mot internationell terrorism som Sverige står utan. 

Men förseningen av terrorlagar och cyberbrott tas dock inte emot med sura miner av alla i regeringskansliet.

Bakgrunden till Morgan Johanssons och regeringens ovilja att stifta repressiva lagar mot terrorism går att spåra till 2011. I en motion i riksdagen menade Mehmet Kaplan och Maria Ferm, MP, att stöd till organisationer som IS var ett s.k. åsiktsbrott som inte ska straffbeläggas. Något som funnit stöd hos bland annat SSU, Olof Palmes Internationella Center samt Socialdemokrater för Tro och Solidaritet. Samtliga dessa tre sidoorganisationer stödjer öppet bland annat Ship to Gaza och den västsahariska organisationen Polisario.

Maria Ferm, Miljöpartiet och samordnande statssekreterare i statsministerns egen stab Statsrådsberedningen, är sedan dess känd motståndare till antiterrorismlagstiftningen. Ferm, och den tidigare riksdagsledamoten och bostadsminstern Mehmet Kaplan drev på för att Sverige tvärtom skall förmå EU att upphäva all sådan lagstiftning i EU.

Varje försening av de svenska lagarna mot cyberkriminalitet och det interagerande området mot terrorism innebär att Sverige befäster sin position som alla terrororganisationer ”Safe Haven” eller säkra hamn. Detta i ett Europa som annars blir allt mer effektivt på att bekämpa terrorism och gränsöverskridande brottslighet. Ett samlat EU närmar sig allt mer en punkt där Sverige kommer att behöva placeras i frysboxen då Sverige inte längre tillför något i egentlig mening.

 

Ledarsidorna.se®

Ledarsidorna.se är idag en av de större granskande opinionsmedierna i det nya medielanskap som växer fram. Ledarsidorna.se rankades på första plats, före såväl Public Service som Bonner- och Schibstedtägd media i Oxford University, Reuters Institute, kvalitetsmätning 2018 av de som konsumerade minst en artikel i veckan på Ledarsidorna.

Vi behöver din hjälp för att växa ytterligare och ytterligare öka avståndet till de som är beroende av statsbidrag för sin verksamhet.

Du stödjer oss bäst genom att bli prenumerant och även om du bara lyssnar på artiklarna, som alltid ligger fritt, så skulle jag uppskatta det då vi inte har några statsbidrag vilket bland annat Public Service samt Bonnier och Schibstedt har.

Annars kan du gärna swisha in en slant då och då på 123 535 62 82

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se