Digitalisering av arbetsmarknaden – skapar färre jobb än de som försvinner

  • Fredag 2 Aug 2019 2019-08-02
E-post 411

Det som politikerna så förtjust kallar “digitalisering” i syfte att spara pengar i framtiden har en baksida. Jobben försvinner. Och som det ser ut just de jobb som de som redan idag står längts ifrån arbetsmarknaden skulle kunna ta.

Snart kommer en stor del av det arbetet för lokalvårdare handla om att sköta maskiner, det menar både facket och branschen. Den snabba utvecklingen i branschen kommer att få stora konsekvenser för Sveriges drygt 70 000 städare, där tre av fyra är kvinnor rapporterar SR/Ekot.

Städrobotarna är ett exempel på det som politikerna kallar för digitalisering av tjänster för att spara in på personalkostnaderna. Det är de enklaste arbetsmomenten som försvinner nu.

Idag är det naturligt för oss att köpa möbler i platta paket från IKEA, lasta in dem i bilen själva, köra hem dom och montera ihop dom själva under en skur av svordomar. För trettiofem år sedan var detta ovanligt i Sverige och det är fortfarande ovanligt i resten av världen. Genom Ingvar Kamprads innovation, att vi kan köpa möbler i platta paket av god kvalitet förflyttades delar av produktionen till hemmet med oss som mer eller mindre entusiastiska gratisarbetare. Visst, det har vuxit fram en mikroskopisk marknad för unga raska män med en skruvdragare i handen som kan montera ihop möblerna åt dig för en rimlig penning men denna arbetsmarknad motsvarar inte alls alla de arbetstillfällen som gått förlorade när Ingvar Kamprad lät rationalisera i förädlingskedjan.

Att möbelbranschen har varit ledande i denna process att effektivisera blir tydligt med IKEA:s syn på effektivitet. IKEA låter, enligt uppgift, ställa in skogsmaskinerna, som manövreras av en enda person, redan ute i skogen för att kapa råmaterialet till lagerhyllan IVAR i optimala längder. Minskat spill innebär minskade kostnader.  Minskade kostnader lägre priser i konsumentledet och högre vinster åt ägarna. Alla de moment där maskiner sköter arbetsuppgifter billigare eller mer exakt än människor har försvunnit eller är dömda att försvinna.

En möbel, för att ta ett exempel, har i de flesta andra länder sysselsatt väsentligt många fler personer från det att den inköps tills den står färdig för användning i ett hem än i Sverige. Vad IKEA har lyckats med är att rationalisera personalintensiva moment i produktionskedjan och lagt detta på maskiner eller på gratisarbetarna. Kunderna. Du och jag.

Andra tjänster är bank- och posttjänster som effektiviserats så till den milda grad att inom kort är bankkontor ett minne blott. Du växlar valuta i automater på flygplatser och det enda tillfälle du behöver fysiskt träffa en banktjänsteman är när du ska bli kund i en bank eller teckna ett lån. På bensinstationen, där du så sent som på 1970-talet fick bilen tankad och rutorna putsade av ett bensinmacksbiträde, får du vara glad om det ens finns en butik i anslutning. I min barndom och en lång bit in på 1970 talet fanns det en skoputsare kvar på Östermalms tunnelbanestation med full beläggning. Idag putsar de flesta sina skor själva.

En Avery and Baker Hamburgerpress PH/85-S kan producera 2 400 färdigrullade köttbullar på en timme. Även om den kostar 500 000 kronor i inköp så är det en billig penning istället för att anställa några kvinnor som stod att endast rulla köttbullar varje dag. Dessa kommer sannolikt inte komma upp i en färdig köttbulle med exakt samma storlek en gång varannan sekund. PH/85-S kräver inte heller fem veckors semester, kollektivavtal eller är hemma för vård av sjukt barn. Den står där troget och spottar ur sig en köttbulle varannan sekund om den sköts enligt föreskrifterna. Med två sådana maskiner får du en ännu högre produktionstakt. Går dessa maskiner treskift, med korta uppehåll för rengöring och smörjning, kan två maskiner rulla 100 000 köttbullar per dygn.

Utöver paradigmskiftet i industrin, där såväl de personalintensiva varvs- som tekoindustrierna i praktiken är döda i Sverige, så har arbetsmarknaden totalt sett förändrats på ett sådant sätt att den inte går att känna igen längre om du gjorde en tidsresa från tidigt 1980-tal till idag.

Personal kostar pengar. Maskiner gör det billigare och exaktare. Konsumenten gör det billigast i slutfasen. Vi är gratis.

Men det finns en annan sida – elefanten i rummet. De senaste årens migranter har idag svårt att ta sig in på arbetsmarknaden som det är. Inte bara språkbarriärer utan dessa migranter har redan från början en lägre nivå på sin utbildning än svenska inrikesfödda. Med digitaliseringen ökar gapet ytterligare – inom kort är till och med arbetet som lokalvårdare för avancerat för många då de istället utvecklats till att bli maskinoperatörer.

Dessutom färre maskinoperatörer än tidigare antalet lokalvårdare om en maskin kan göra två personers jobb. En lokalvårdare kanske kan sköta två eller tre maskiner samtidigt. Då försvinner ännu fler jobb. En arbetsgivare köper inte in en städrobot för att lokalvårdaren skall bli maskinoperatör. En arbetsgivares syfte med att köpa in roboten är att spara pengar. Spara in på personalkostnaderna.

 

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se