Studieförbundet Ibn Rushd egentligen ett trossamfund – Bör förlora rätten till statsbidrag

Abderizak Waberi och Omar Mustafa. © Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se®
  • Måndag 26 Aug 2019 2019-08-26
E-post 1842

I nästa vecka presenteras studien av studieförbundet Ibn Rush för Folkbildningsrådets styrelse som skall avgöra om studieförbundet uppfyller regelverken för folkbildningsanslag och demokrativillkor. Ledarsidorna.se granskning av det Muslimska Brödraskapet i Sverige leder till slutsatsen att Ibn Rushd inte är ett folkbildningsförbund i egentlig mening utan istället skall anses vara ett trossamfund. En omklassificering av studieförbundet från studieförbund till trossamfund skulle innebära att studieförbundet förlorar upp 90 procent av statsbidragen.

Artikeln som ljudfil:

Den fjärde september presenterar professor Erik Amnå sin studie om studieförbundet Ibn Rushd fär Folkbildningsrådets styrelse. Studieförbundet Ibn Rushds verksamhet har blivit ifrågasatt utifrån en demokratisk värdegrund. Folkbildningsrådet gav därför hösten 2018 Erik Amnå i uppdrag att utreda Ibn Rushds verksamhet i förhållande till villkoren för statsbidraget och det så kallade demokrativillkoret.

Erik Amnå är professor emeritus i statskunskap vid Örebro universitet. Han har bland annat varit huvudsekreterare i den statliga Demokratiutredningen 1997–2000 och utrett förutsättningarna för en statligt organiserad Imamutbildning i Sverige. Han har också varit förbundsordförande i Studieförbundet Bilda.

Ledarsidorna har under sommaren samtidigt presenterat en granskande artikelserie om det Muslimska Brödraskapets etablering i Sverige. I artikelserien framgår det tydligt att Brödraskapet har etablerat sig i Sverige i flera samhällsfunktioner och att studieförbundet Ibn Rushd är en av de nätverksorganisationer de verkar igenom.

Vid granskningen av främst studieförbundets egen dokumentation framstår tydligt att Ibn Rushd i själva verket är mer att beteckna som ett trossamfund. Det religiösa inslaget är påtagligt i samtlig dokumentation och arbetet med en integration av arabisktalande i den svenska demokratin är inte huvudfokus.

Inom kulturområdet nämns i Ibn Rushd egen verksamhetsplan att undervisning i arabiska är prioriterat i direkt syfte att förstå Koranen bättre. Huvudsyftet med språkundervisningen är med andra ord teologiskt, inte ha en integrerande effekt i det svenska samhället. Andra områden som får framträdande plats är koranstudier och imamutbildningar.

Ett talande exempel på utfallet är årsredovisningen för Ibn Rushd distrikt södra. Samhällskunskap om det svenska samhället kunde räkna 20 arrangemang medans arabiska kunde samla 198 arrangemang och ”folkbildning om islam” samlade 255. Undervisningen i svenska kunde räkna ihop 18 arrangemang eller samma nivå som kunskap om det svenska samhället.

Ännu tydligare blir det enligt Ibn Rushd årsberättelse. Ibn Rushd anordnade drygt 97 000 timmar i utbildning i arabiska, nästan tio gånger fler än antalet utbildningstimmar i svenska. Ämnet ”Folkbildning om islam” hamnade på nästan lika hög nivå – 89 000 timmar.

Bilden av Ibn Rushd som ett religiöst samfund förstärks av vilka förbundet bjöd in till de numera nedlagda Muslimska Familjedagarna. Som gästföreläsare har konsekvent imamer med tydliga kopplingar till det Muslimska Brödraskapet bjudits in. Uteslutande predikanter som förespråkar sharialagstiftnig för muslimer, jihad mot väst samt förintelse av Israel och judar. Verksamhet som inte faller in under den svenska regeringsformen eller medverkar till integration i den svenska samhällskroppen. 

Att Ibn Rushd har valt denna väg är dock inget att förvånas över. Skillnaden i finansieringsvillkor är sannolikt det som avgjort varför Ibn Rushd valt att registrera sig som studieförbund med huvudsaklig inriktning på den teologiska uttolkning av koranen Muslimska Brödraskapet gör istället för att registrera sig som ett trossamfund. Utöver de bidrag som kommunerna betalar ut i föreningsbidrag får studieförbundet Ibn Rushd även statsbidrag för folkbildning. 

För 2018 erhöll studieförbundet totalt 26 miljoner kronor i statsbidrag förmedlade av Folkbildningsrådet. Det ska då jämföras med vad FIFS, Förenade Islamsika Föreningar i Sverige erhöll i egenskap av trossamfund erhöll. FIFS erhöll endast två miljoner kronor inom ramen för SST, Myndigheten för stöd till trossamfund. Diskrepansen uppstår då ett trossamfund i huvudsak skall finansieras genom medlemmarnas medlemsavgifter.

FIFS ordförande är dessutom ansvarig för verksamhet med fokus på livsåskådning samt för medlemsorganisationer vid studieförbundet Ibn Rushd som verksamhetsutvecklare. Mohammed Temsamani. Temsamani är annars känd för att ha gjort sin politiska praktik hos den tidigare egyptiske presidenten Mohammed Mursi i den senares kampanjstab. Mursi var Muslimska Brödraskapets presidentkandidat i det egyptiska valet 2012.

Vad professor Erik Amnå kommer redovisa för Folkbildningsrådets styrelse i nästa vecka återstår att se. Men ett rimligt beslut av styrelsen och Folbildningsrådets representantskap är att ålägga Ibn Rushd att inför 2020 föra över all teologiskt kopplad verksamhet, som missionsverksamheten och arabiskstudierna som motiveras med teologiska studier till FIFS som istället i framtiden får finansieras av medlemmarna själva.

I synnerhet även den imam-utbildning som bedrivs inom ramen för studieförbundet och vid Kista Folkhögskola.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se