Det ökade våldet: Regering och opposition jagar klick

  • Tisdag 24 Sep 2019 2019-09-24
E-post 575

Den politiska debatten om hur att kunna möta den ökande och allt grövre brottsligheten är en spegel på politikernas kompetens och vilja att sätta sig in i rättsområdet på ett djupare plan. De låga straffen idag är ytterst ett resultat av att ingen finansminister har eller har haft någon större vilja att ge den verkställande funktionen, Kriminalvården, rätt verktyg och adekvata resurser. 

Artikeln som ljudfil:

Regeringens åtgärdslista för att komma tillrätta med den tilltagande grova brottsligheten har fått kritik för att främst inte omfatta förslag om slopad straffrabatt för unga vuxna och en slopad mängdrabatt vid upprepad brottslighet.

Det som inte framkommer i debatten om de hårdare straffen och de längre verkställighetstiderna är att frågan ytterst är fiskal. Även under Alliansens tid vid makten, 2006-2014 var detta en aktuell fråga men Anders Borg höll emot. Redan en slopad frigivning när två tredjedelar av verstkälligheten är avtjänad skulle kräva en i praktiken dubblerad budget för kriminalvården då kapaciteten måste byggas ut. Beläggningsgraden på anstallterna är idag historskt hög.

Den 16 september var beläggningsgraden på klass 1-anstallter, de anstallter med högst säkerhetsklassning 98 procent på anstalterna för män. För samtliga anstalter var beläggningen drygt 97 procent. Klass 1 anstalten Kumla tillämpar även dubbelbeläggning i en särskild enhet med lugnare klientel för att kapaciteten skall kunna hållas uppe. Dock uppger Kriminalvården att arbetsmiljön påverkas negativt med den formen av lösning. 

På landets häkten är beläggningen något lägre,  drygt 85 procent.

Samtidigt har arbetsmiljön försämrats radikalt de senaste tjugo åren. 2014 genomförde Kriminalvården en kartläggning av de intagna. Arbetslösa, bostadslösa och med psykiska och fysiska sjukdomar – många fångar på svenska fängelser mår dåligt och har stora missbruksproblem. De förändringar som genomförts över tid, att brottslingar som tidigare dömts till sluten psykiatrisk vård idag döms till fängelse som huvudsaklig verkställighet slår igenom i siffrorna.

Undersökningen omfattade över 3000 interner inom kriminalvården, både de som är intagna på anstalter och de inom frivården. Kartläggningen omfattade alltifrån utbildning, arbetslivserfarenhet, bostads- och familjesituation  till de intagnas psykiska och fysiska hälsa Men det är en ganska dyster bild som  kartläggning  målar upp :

  •        70 procent har svåra missbruksproblem
  •        46 procent har en psykisk diagnos eller sjukdom
  •        25 procent  har en koppling till arbetsmarknaden
  •        12 procent saknar bostad helt och hållet

Utbildningsnivån är också låg, cirka hälften har högst nioårig grund- eller folkskola.

Detta skall Kriminalvården möta på olika sätt. Kriminalvårdaren skall i praktiken varje dag ha dubbla roller. Dels statens representant för att verkställa en straffpåföljd men samtidigt agera som mentalvårdare och vara en del i den kedja som skall förbereda den intagne för ett liv utan återfall i brott. 

På en normalavdelning med 36 intagna tjänstgör som regel tre, maximalt fyra, kriminalvårdare som skall hantera detta. Denna personalgrupp är en som historiskt haft de lägsta lönerna inom rättsområdet som med endast 20 veckors yrkesspecifik utbildning skall möta två eller ibland tre yrkesroller. Vakt, mentalskötare och rehabiliterare.

Idag fokuseras debatten på vilka resurser och verktyg som främst polisen skall tillföras men polisens resultat bygger helt och hållet på att andra aktörer och komponenter inom det brottspreventiva området tillförs resurser. Helt avgörande är inte bara domstolsväsendets kapacitet utan främst kriminialvårdens förutsättningar.

Till detta skall fogas den tilltagande religiösa radikaliseringen på de slutna anstalterna. Ledarsidorna.se har kartlagt denna och hur den går till vilket kommer att presenteras i boken om det Muslimska Brödraskapet i Sverige som i stora delar kontrollerar vilka som blir fängelse-imamer.

Redan idag är Kriminalvården underfinansierad och prognoserna talar om ett underskott på två miljarder kronor på en budget på nio miljarder kronor för 2021. Ett svårslaget rekord där Kriminalvården inte kan påverka kostnadsutvecklingen i någon större omfattning.

Kriminalvården har för 2019 räknat med ett underskott på 560 miljoner Myndigheten har begärt ett tillskott på 800 miljoner kronor. Det extra anslaget som regeringen tillförde i vårbudgeten, 335 miljoner, varav merparten ska gå till  transportenheten täcker inte ens hälften av det myndigheten begärt. Justitieminister Morgan Johanssons påstående om att regeringens politik skulle öka personaltätheten på anstalterna visar sig därmed vara inkorrekt.

För att slopade straffrabatter och slopad förtidsfrigivning skall kunna genmföras krävs idag i praktiken minst en dubblering av anslaget till Kriminalvården med utbyggd kapacitet av platser och inte minst en diskussion om kriminalvårdens uppdrag och förutsättningar. Personalens förutsättningar, måste precis som polisens, kunna dimensioneras för att möta det ökade behovet och bättre förutsättningar att kunna hantera de tre olika yrkesrollerna i en miljö som blir allt hårdare på anstalterna. 

Politikerna, både regering och opposition, jagar för närvarande snabba klick och ”likes”. De har inte, visar debatten i media, några djupare tankar om hur kapaciteten skall byggas upp när de hårdare straffen skall verkställas. Med tanke på finansministerns motsträvighet i att öka försvarsmaktens budget med fem miljarder per år ter sig förutsättningarna för att möta Kriminalvårdens initiala behov på en dubblering avlägsen.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se