Regeringen ökar anslagen till korruptionstyngt Sida

Sida. Foto: Wikipedia
  • Tisdag 17 Sep 2019 2019-09-17
E-post 3211

Trots väl känd, och gammal kritik, kvarstår den politiska nivåns ovilja att röra i det biståndsindustriella komplexet. Ett komplex som präglas av decennier av känd korruption. Regeringen fyller nu på de 40 miljarder kronor som utlandsbiståndet uppgår till med ytterligare 175 miljoner, väl medvetna om att upp till 12 miljarder av ursprungsanslaget mycket väl kan komma att hamna i inte bara på terrororganisationers bankkonton utan även berika enskilda.

Artikeln som ljudfil:

Biståndsmyndigheten Sida får ökade anslag i den kommande höstbudgeten – 175 miljoner kronor extra. Pengarna ska bland annat användas till arbetet mot korruption, skriver TT.

– I många av de länder som biståndet går till är risken för korruption ganska stora. Det är ett av de allvarligaste utvecklingshindrena som jag bedömer det, säger biståndsminister Peter Eriksson (MP).

Sida har kritiserats för att ha beviljat bistånd som sedan hamnat i orätta händer.

Att korruption präglar det biståndsindustriella komplexet är ingen nyhet. Kritiken mot framför allt Sida och det svenska utrikesdepartementet har funnits i många år och är väl dokumenterad av journalisterna Bengt G Nilsson och Jan Mossander. Det svenska biståndsindustriella komplexet är själva en del av det problem som Peter Eriksson nu låter fylla på med ytterligare 175 miljoner kronor. 2012 bedömde den förre generalsekreteraren för FN Ban Ki Moon att upp till 30 procent av biståndet inte nådde slutmottagarna utan försvann på vägen.

Med god hjälp av svenska biståndsarbetare och diplomater. 

Ett exempel är chefen för UD:s Afrikaenhet Helena Rietz. Rietz var tidigare amabassadör i Afrika och är är mer ingående porträtterad av Jan Mossander i boken ”Bland spioner, kommunister och vapenhandlare” när hon som nyutnämnd ambassadör under Carin Jämtin under den senares tid som biståndsminister fick någonstans mellan 10 och 30 MSEK att försvinna spårlöst från biståndsbudgeten under den ospecificerade och skenande posten ”konsultkostnader” som aldrig var budgeterat från början i ett demokratiprojekt.

Ingen kan redogöra idag vart pengarna försvann – mail försvann och minnesfunktionerna brast för samtliga involverade som av en händelse dessutom inföll koordinerat i tid och rum. Carin Jämtin är idag generaldirektör för biståndsmyndigheten Sida. Efter det afrikanska äventyret blev Rietz utnämnd till ambassadör i Amman, Jordanien. Under denna tid som ambassadör kom handeln på den svarta marknaden med svenska visum att explodera vilket kritiserades av bland annat Riksrevisionen. Ambassaden i Amman är en av de ambassader där korruptionen är värst enligt revisionsrapporten och en korruption som Rietz efterträdare, Erik Ullenhag, inte haft förmåga eller intresse av att stoppa. En av huvudorsakerna till den utbredda korruptionen är att myndigheterna skall utreda sig själva vid misstanke om oegentligheter. En ordning som dagens politiska ledning valt att behålla trots kritiken.

Sveriges lama kritik mot korruptionsskandalen på UNRWA, där Sverige fick vetskap om FN-rapporten redan i februari i år, bottnar i att såväl UD som Sida aktivt på olika sätt bidrar till korruption och nepotism. Det är svårt för UD och Sida att ställa högre krav på biståndsmottagarna än vad UD och Sida själva är villiga att leva upp till och Peter Erikssons extra 175 miljoner kronor till Sida för att de själva ska börja arbeta med korruption är något av samma andas barn.

Andra länder har nu börjat frysa biståndet till UNRWA då det saknas moment i reformarbetet. Sverige säger, av lätt insedda skäl sig vilja avvakta.

Andra exempel där biståndet hamnar i fel fickor är det svenskinitierade projektet Humanitarian Law Secretariat i Ramallah, Västbanken. Projektet lades ner efter att Ledarsidorna avslöjat omfattande felanvändning av biståndsmedel där icke oansenliga belopp slussades vidare från den svenska konsuln i Jerusalem till Hamas nätverksorganisationer. Sveriges samarbetsländer i projektet lät frysa alla utbetalningar i samband med avslöjandet och Norge begärde i efterhand, när den slutliga granskningen var klar, sina pengar tillbaka. 

Projektet är numera nedlagt och helt raderat från internet. Som om det aldrig funnits. De spår som kan finnas kvar återfinns i de antisemitiska skolböcker som producerades samt de amerikanska dollar som fann sina vägar till Hamas medlemmar via ombud.

Mer läsning: Biståndet längs antisemitismens stigar

Ett annat exempel på hur Sverige bidrar till korruption är konstruktionen av Forum Syd. Forum Syd är en ideell förening som vidareförmedlar bidrag från Sida till svenska organisationer som samarbetar med lokala organisationer i totalt 70 länder. Forum Syd bedriver även opinionsarbete för utveckling samt stöd till svenska enskilda organisationers biståndsarbete världen över. Som förening omfattas inte Forum Syd av offentlighetsprincipen eller tryckfrihetsförordnignen och har konsekvent nekat Ledarsidorna tillgång till dokumentation. Svenska Forum Syd kallas i internationella säkerhetspolitiska sammanhang för det svenska biståndets ”black ops”, center för ”Black operations” eller projekt som inte tål eller i varje fall bör undvika allmänhetens uppmärksamhet.

Bland Forum Syds medlemsorganisationer märks bland annat Islamic Relief som terroristklassificerats av flera länder i Mellanöstern som del av det Muslimska Brödraskapet. 

Trots väl känd, och gammal kritik, kvarstår den politiska nivåns ovilja att röra i det biståndsindustriella komplexet. Ett komplex som präglas av decennier av känd, nästintill öppen korruption. Regeringen fyller nu på de 40 miljarder kronor som utlandsbiståndet uppgår till med ytterligare 175 miljoner, väl medvetna om att upp till 12 miljarder av ursprungsanslaget mycket väl kan komma att hamna i inte bara på terrororganisationers bankkonton utan även berika enskilda.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se