Utan religiös urkund finns ingen religion att tolka

Hederskultur. © Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se®
  • Måndag 23 Sep 2019 2019-09-23
E-post 434

Slöjdebatten skulle kunna att tjäna på att låta de religiösa urkunderna ta en större plats. Det kan i sig föda ytterligare religionskritik och religionsutveckling. En utveckling som är absolut nödvändig för att kanske framför allt islam skall kunna reformeras och få bort avarter som dödshot eller dödsstraff vid apostasi och blasfemi. Det vill säga mot de som väljer att lämna religionen samt riktat mot de konstnärer som till exempel konstnären Lars Vilks som genom sitt bildspråk kritiserar de religiösa symbolerna och uttrycken.

Artikeln som ljudfil:

I debatten om slöjor måste de religiösa urkunderna kunna kritiseras. Utan en religiös urkund, muntlig eller skriftlig, finns ingen religion att tolka och utan att ta avstamp i urkunderna skapas över tid missuppfattningar som leder till vandringssägner och polarisering.

Imamen Kashif Virk samt Omar Makram och Bassam Al-Baghdady skriver alla i Dagens Samhälle debattartiklar som är inne på samma tema, nämligen att religionen islam har läror som är problematiska och därför behöver diskuteras. Det som reaktioner på Mustafa Panshiri och Callis Amid som menade att problemet med islam främst var utövarna och anslöt sig till dr Eli Göndörs synsätt att de religiösa urkunderna inte alls har den vikt som utövarna själva lägger vid dem. 

Kritiken mot Panshiri och Amid uppstod då de ensidigt fokuserade på den enskildes tolkning och ansvar för tillämpning av i detta fall islam och inte närmare berörde det faktum att en religion har en urkund att relatera till. Detta tolkades, rätt eller fel, att de ville tona ner urkundens inflytande och centrala roll av Makram, Al Baghdady och Kirk. Det var med andra ord inte bara Ledarsidorna som gjorde denna tolkning utan även Makram, Al Baghdady och Kirk varav de två förstnämnda är sekulariserade muslimer och den sistnämnda är praktiserande imam.

Att en religiös urkund, oavsett om den är muntlig (som i främst de afrikanska naturreligionerna) eller skriftig som i fallet med de abrahamitiska religionerna spelar roll borde vara ställt utom allt tvivel. Utan en religiös urkund i någon form finns det ingen religion och inte något att tolka. För att landa rätt i debatten, inledningsvis om slöjor måste därför de religiösa urkunderna få en central plats vilket om inte Kashif Virk understryker. Kashif Virk är verksam som imam vid Islams Ahmadiyya Församling samt fil kand. religionshistoria

Detta blir extra viktigt i relation till religionen islam som i allra högsta grad även präglas av klankulturer. Med klankultur följer en muntlig berättartradition och med det en tolkning inbäddad. Denna muntliga överföring av värderingar har kommit att överrida det som kallas idjihad, varje muslims skyldighet enligt koranen att själva föra ett religionsutvecklande samtal med sig själv. En skriftlärd har i klankulturer en mycket stark ställning vars ord, inklusive tolkning, är lag. Det är i praktiken de skriftlärda som gör tolkningen åt ett kollektiv.

Vad som är korrekt och anständigt inom Islam vad gäller klädsel och uppförande för män och kvinnor baseras på det som kallas för uppenbarade källor, Koranen och så kallad autentisk Sunnah. Sunnah, eller autentisk sunnah omfattar de uttalanden och handlingar utförda av profeten Mohammed. De ses av anhängarna som gudomligt baserade befallningar och riktlinjer med legitima mål och med gudomlig visdom bakom. 

Det svenska Muslimska Brödraskapets klädregler baseras på professor Jamal Badawi vid Halifax University forskning och finns publicerade i “Gender Equity in Islam” (1999) samt ”The Status of Woman in Islam” utgivet av Islamic Information Foundation 1971. Badawi sitter eller har suttit i ledningen för Muslimska Brödraskapets nätverksorganisationer Muslim American Society, MAS, samt den europeiska European Council for Fatwa and Research, ECFR. ECFR leds av Muslimska Brödraskapets andlige ledare Yussuf al Qaradawi.

Såväl Jamal Badawi som det svenska Muslimska Brödraskapet understryker att dessa klädregler inte är påtvingade av vare sig man eller samhälle utan är gudomliga påbud. Enligt de islamiska klädreglerna skall den muslimska kvinnan täcka hela sin kropp med undantag för ansiktet och händerna när hon visar sig offentligt.

De suror som reglerar detta är 24:30-31 samt sura 33:59. Hijab” är ett uttryck för religiös hängivenhet och lydnad inför Allah. Klädesplagget skyddar även, enligt skrivningarna i koranen kvinnorna från det motsatta könets blickar samt skyddar kvinnorna från mäns trakasserier och framför allt dämpar männens sexuella drifter. En viss lättnad av slöjtvånget finns enligt det Muslimska Brödraskapets uttolkning för äldre kvinnor som inte längre bedöms ha någon attraktionskraft kvar hos män.(sura 24:60). 

Slöjan, och kraven på kvinnors heltäckande klädsel har därmed en religiös urkund som baseras på att sexualisera kvinnan och det är kvinnans ansvar att männen skall kunna kontrollera sin könsdrift. I och med att det finns skriftliga urkunder är det svårt att hävda att slöjan bara är ett resultat av muslimers tolkningar.

Islamguiden, som sammanställt och publicerat Muslimska Brödraskapets anvisningar för kvinnans uppträdande och klädsel fick studieförbundet Ibn Rushds hederspris 2009 för sitt arbete med motiveringen

Islamguiden är en oerhört betydelsefull mötesplats full av information för både muslimer och icke-muslimer. Den är en brobyggande, informativ kunskapskälla som är möjlig att nås av alla, oberoende av geografisk hemvist. Islamguiden bidrar väsentligt till att öka förståelsen för och kunskapen om islam och muslimer i Sverige. 

Ett annat vanligt argument i debatten är att även kristendomen har reglering av kvinnans slöja som är tvingande. Det är i allt väsentligt korrekt inom den romersk-katolska traditionen, men detta påbud baseras inte på sexualisering av kvinnan och är dessutom endast begränsat till besök i helgedomar.

I Paulus brev från Korint, första korinterbrevet, menar Paulus att kvinnan fått håret som slöja och i Första Korinterbrevet 11:4-5 menar Paulus att det för kvinnan föreligger ett slöjpåbud när kvinnor ber. Men endast då. 

Slöjdebatten skulle, likt den övriga kritiken mot religion tjäna på att låta de religiösa urkunderna ta en större plats. Det kan i sig föda ytterligare religionskritik och religionsutveckling. En utveckling som är absolut nödvändig för att bland annat islam skall kunna reformeras och få bort avarter som dödshot vid apostasi och blasfemi, eller de som väljer att lämna religionen och de konstnärer som till exempel konstnären Lars Vilks som genom sitt bildspråk kritiserar de religiösa uttrycken.

Religionen är mycket mer än sina utövare. Den omfattar i samtliga förekommande fall även de religiösa urkunderna. Som måste kritiseras, inte förminskas eller bortses ifrån för att religionen skall kunna reformeras.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se