Att sätta bocken till trädgårdsmästare

Featured Video Play Icon
  • Söndag 6 Okt 2019 2019-10-06
E-post 3785

Utfrågningen av Sveriges blivande komissionär Ylva Johansson blev inte som tänkt. Den måste göras om och förutom en historiskt svag EU-kommission och från Sveriges grannland Danmark reses farhågor om att kommissionen kommer driva en svensk migrationspolitik vilket kan bli spiken i kistan för inte bara Johansson utan hela komissionen.

Kommentarerna är i stort sett eniga. Ylva Johansson gjorde uselt ifrån sig under utfrågningen av tilltänkta kommissionärer i EU-parlamentet i tisdags. Hon underkändes också följaktligen helt logiskt i första rundan. Som en följd fick hon ett frågebatteri sig tillsänt. Frågor som en hel medarbetarstab nu måste hjälpa henne att svara på.

Mycket talar för att hon kan bli godkänd – inte för den kompetens inom sitt blivande ansvarsområde som hon klart visat att hon inte har – men på grund av ren kohandel. De olika politiska grupperna i parlamentet  vill alla ha sina kommissionärer. En föga kompetent kvittas mot en annan. Efter att ha lyssnat till hela förhöret med Ylva Johansson kan man inte annat än säga: arma EU. Arma det Europa som nu bryts ner av inkompetenta politiska företrädare, av brist på kunskap och motivation när det gäller en rad av Europas ödesfrågor.

Ylva Johansson lyckades inte ens under utfrågningen skilja mellan begreppen flykting och migrant utan blandade friskt ihop dem. Hållbarhet och jämställdhet var, hävdade hon, bland de viktigaste begreppen i hennes roll som migrations och säkerhetskommissionär. Det hela var pinsamt att lyssna till. Det stod klart vid utfrågningen av Ylva Johansson att hon inte är annat än en av dessa habila yrkespolitiker med inövade formuleringar, arrogans gentemot EUs medborgare och en övertro på sig själv.

Hon klargjorde att hon inte kunde svara på en lång rad av de frågor parlamentarikerna ställde utan till en början skulle resa runt till ledningarna i de olika europeiska länderna för att höra hur de såg på migrations- och säkerhetsfrågor. Dvs. en egen praktikperiod. Därefter skulle hon fundera ut förslag – som alla vet att ingen kommer att bry sig om. Och skulle, hör och häpna, hon komma med något som passerade i parlamentet så skulle det ändå inte ha en framtid i den andra kammaren: ministerrådet.

Sverige är det EU-land som skött migrationspolitiken sämst. Vi står inför ofattbart stora problem som ingen politiker tycks ha lösningen på. Sverige är det europeiska land där våldet eskalerat mest. Inte heller här har politikerna, och minst av allt den socialdemokratiska regering Ylva Johansson varit medlem av, kommit fram till någon lösning.

Att skicka Ylva Johansson till Bryssel som Sveriges kommissionskandidat, att sätta henne som ansvarig för migrations och säkerhetsfrågor är att sätta bocken som trädgårdsmästare. Det fanns en tid när Sverige hade politiska och diplomatiska företrädare som väckte respekt. Idag är vi snubblande nära löjets skimmer.

Det har återgivits i svensk media hur Ylva Johansson under utfrågningen gång på gång återkom med kommentaren att hon inte kunde svara på frågan utan måste sätta sig in i det hela. 

Frågan är hur många svenska journalister som lyssnat på hela utfrågningen och inte bara på de korta passusar som lagts ut av parlamentets pressavdelning.  Så till exempel hennes okunnighet vad gäller smugglingen av migranter, hennes hyllande av de frivilligorganisationer som de facto samarbetar med smugglarna när de plockar upp de migranter som sätts i båtar utanför Libyens kust. Johansson hävdade med häpnadsväckande naivitet att räddningarna i Medelhavet inte skulle vara en pullfaktor för migration. 

Den dag hon äntligen skulle komma att lägga fram förslag, ja då vet  övriga medlemsländer att hennes övertygelse är att solidaritetsmekanismerna inom EU ska inte vara något frivilligt.

Mantrat att vi är en åldrande befolkning och behöver tillskott upprepades. Hon mer eller mindre skröt om att Sverige ensamt tagit emot en tredjedel av samtliga ensamkommande som sökt sig till Europa. Hon hävdade iskallt att många av de som kommit till Sverige senaste åren integrerats och skaffat jobb. Hon hävdade upprepade gånger att den vikigaste ordet och inställningen framöver är ” trust”. Vad menade hon? En fras som någon av hennes talskrivare tyckte lät käckt – men vem är det vi ska ha förtroende för? Ylva Johansson? Smugglarna?  De kriminella nätverken? IS återvändarna?

För Ylva Johansson och förtroende är kanske inte det första vi tänker på efter hennes uttalande i BBC och hennes uppfattning att de som tagit sig till Sverige är högutbildade. Hon hade mage att sitta och säga att EU måste bli mycket bättre på återvändande. Som tidigare medlem av svenska regeringen borde hon kanske ha sopat på sin egen bakgård innan hon hasplar ur sig sådant här.

Det mesta i hennes framträdande kan bara beskrivas som en soppa och det är obegripligt hur en politiker med så dåliga kunskaper och så lite engagemang kan anse sig själv lämplig för rollen som ansvarig för migrations- och säkerhetsfrågor inom EU.  För en betraktare återkommer frågan: varför har Ursula von der Leyen föreslagit Johanson på den här posten? En representant för det europeiska land som har sämst track record av alla? För att bli av med henne en gång för alla?

Det har återgivits i svenska media hur den danska europaparlamentsledamoten, Peter Kofod, frågade henne om hon ville införa svensk migrationspolitik i Europa. Hennes svar är inte direkt briljant.

Kontentan av det hela är att om Ylva Johansson blir kommissionär med detta ansvarsområde så sätts en rejäl spik i kistan för tilltron till EU och för ett effektivt försvar av just det hon skulle skydda ”Bevarandet av den europeiska livsstilen”.

Att sätta bocken som trädgårdsmästare i ett läge när det europeiska samarbetet inom migrations- och säkerhetsområdet i stort sett inte finns är ett sätt att inspirera fler medlemsländer att följa britterna.

 

Chris Forsne

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se