Folkbildningsrådets brist på demokratiskt DNA aktualiserar lagstiftning

Riksdagen. Foto: Riksdagen
  • Torsdag 31 Okt 2019 2019-10-31
E-post 681

Debatten mellan Folkbildningsrådet och docenterna Aje Carlbom och Magnus Ranstorp aktualiserar två demokratiutredningar som ligger och samlar damm på kulturdepartementet. Den ena, författad av justitierådet Karin Almgren kan lösa upp alla nuvarande och framtida knutar medans den andra, författad av professor Ulf Bjereld bättre lämpar sig för pappersåtervinning när de läggs sida vid sida.

Artikeln som ljudfil:

Debatten mellan Folkbildningsrådet å ena sidan och docent Aje Carlbom samt docent Magnus Ranstorp å andra sidan aktualiserar, eller borde aktualisera, reaktioner från den politiska nivån. Det är fullt naturligt att Folkbildningsrådet går till agressiv motattack utan att besvara själva sakfrågan när de försöker bemöta duon Carlbom och Ranstorp. Ett av grundproblemen är att det har saknats adekvat lagstiftning på området som skall motverka antidemokratiska rörelsers tillgång till skattemedel.

Bristerna i Folkbildningsrådets verksamhet och förmåga blir än mer uppenbara för dem då de enligt författning har ett explicit uppdrag att utveckla den svenska demokratin. Brister som i förlängningen bör ifrågasätta Folkbildningsrådets hela existens.

Under våren 2019, i anslutning till EU-valet överlämnade tidigare justitierådet Karin Almgren utredningen ”Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället”. Utredningen, även kallad 2019:35 är en ettårsutredning av demokrativillkoren som skulle ha genomförts som en enmansutredning med ett begränsat mandat. Men utredningen överraskade många med att vara både omfattande och som resulterade i inte bara vilka demokratikrav som skulle uppfyllas för att vara berättigad till statsbidrag. Den omfattar även 57 skarpa lag- och författningsförslag eller förändringar samt ett stöd i form av checklista för att kunna fungera även ute i alla Sveriges kommuner och regioner.

Karin Almgren bör betecknas som en av Sveriges mest erfarna domare inom författnings- demokratilagstiftning och är idag vice ordförande i Pressens Opinionsnämnd. Tidigare har hon också varit ledamot respektive ordförande i Vetenskapsrådets expertgrupp för etik och expertgrupp för utredning av oredlighet i forskning.

Hade dessa förslag varit implementerade för tio år sedan hade inte ett studieförbund som Ibn Rushd kunnat utvecklas i den riktning de gjort. Studieförbundet har dokumenterat under tio års tid låtit internationellt kända antisemiter och jihadist- samt shariapredikanter rama in flera stora konferenser som till exempel de Muslimska Familjedagarna. Denna konferens är nedlagd numera och den sista genomfördes 2018. Konferensen ser ut att ersättas av regionala bokmässor som den arabiska bokmässan i Lund.

Denna utredning ligger sedan den överlämnades till kulturminister Amanda Lindh i någon skrivbordslåda på kulturdepartementet och väntar på att något eller någon för den till riksdagen för implementering. Den är heltäckande i så måtto att den täcker in alla bidrag, även kommunala och regionala, som kan sökas av organisationer inom det som kallas civilsamhället. Med ett undantag. De religiösa samfunden ingick inte i Almgrens mandat att utreda. .

De religiösa samfunden sorterar under en egen myndighet, Myndigheten för stöd till trossamfund, SST. Denna myndighets demokrativillkor är även de utredda men av professor Ulf Bjereld, även ordförande för Socialdemokrater för tro och solidaritet. 

Bjerelds utredning ”Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige” (SOU 2018:18), som är en myndighetsspecifik utredning i övrigt, skiljer sig från Almgrens på en avgörande punkt. Bjereld menar att i tillägg till ungefär motsvarande krav som Almgren satt upp att de religiösa samfundens bidrag skall avgöras av ett interreligiöst råd inom myndigheten. Detta råd, bestående av präster, imamer och rabbis skall själva få avgöra om ett samfund lever upp till demokrativillkoren. Med andra ord skall teologer tolka juridiska avgränsnigar ur sina respektive religiösa perspektiv. Vad som är demokratiskt i en religion eller en sekulär juridisk urkund behöver inte nödvändigtvis anses vara demokratiskt ur en annan religions perspektiv.

Konstruktionen med ett religiöst råd som skall agera som myndighetsutövare bäddar för framtida konflikter om någon religiös inriktning inte kan få tillträde till rådets pengar eller på annat sätt upplever sig hunsad eller kuvad av en eller flera av de andra religionerna. Det är ingen hemlighet att vare sig sunnimuslimer eller shiamuslimer erkänner ahmadiyya-muslimer som muslimer. Inte heller erkänner de alawiter, alewiter eller druser trots att alla dessa definierar sig som muslimer.

Det som kan konstateras är att Folkbildningsrådet inte klarat ut att leva upp till sitt demokratiska uppdrag i någon omfattning. Hade rådet kunnat göra detta hade inte dagens situation uppstått utan kräver nu lagstiftning på området. 

Denna lagstiftning finns förberedd och väntar bara på att implementeras med ett tillägg, att det blir Almgrens utredning som blir verklighet och att detta paket av 57 lagar eller ändringsförslag även omfattar demokrativillkor för statligt stöd, om något sådant nu skall finnas, till de religiösa samfunden.

 

 

Ledarsidorna.se® ALLTID I OPPOSITON

Tycker du att det behövs ett alternativ till Public Service, till de stora mediehusen? Tycker du att det finns ett värde i att det bedrivs helt oberoende journalistik som inte står i ekonomisk beroendeställning genom de lönebidrag som staten betalar ut via presstödet?

Du kan vara med och göra skillnad. Ledarsidorna.se har, likt de övriga mediehusen utgivningsbevis samt har anslutit sig till det pressetiska systemet. Men regelverket som regeringen utformat nekar Ledarsidorna.se att vara berättigade till offentligt finansierat stöd.

Det ger oss å andra sidan en frihet. Att vara lojala mot dig istället för att behöva stå i tacksamhetsskuld till makten.

Stöd Ledarsidorna.se genom att bli prenumerant för 69 kronor i månaden och då får du också allt PLUS-material. Du kan även ge tillfälliga förstärkningar via SWISH 123 535 62 82.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se