Sveriges hot om embargo mot Turkiet ett spel för gallerierna i full politisk enighet

President Recep Tayyip Erdogan. © Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se
  • Måndag 14 Okt 2019 2019-10-14
E-post 812

Det föreslagna vapenembargot mot Turkiet kan visa sig väl svagt för att få president Erdogan på andra tankar. Men Sverige förfogar över ytterligare påtryckningsmedel i form av att strypa det demokrati-bistånd, inklusive det partifinansierade, som varje år betalas ut till landet. Det, i kombination med att avyttra det svenska ägandet i Turkcell, skulle skaka om president Erdogan mer än något annat. Men trots denna  möjlighet finns det under tvärtom en enighet över blockgränserna om att stödet till president Erdogan skall fortsätta som vanligt.

Efter att USA givit sitt klartecken för Turkiet att skapa en 35 km djup säkerhets- eller buffertzon i norra Syrien har flera länder valt efter att Turkiet inlett sitt anfallskrig resa frågan om vapenembargo mot Turkiet. Samtidigt så ger Turkiet IS, den Islamiska Staten, goda möjligheter att kunna uppstå på nytt. Detta har föranlett att  de syriska försvarsstyrkorna nu slutit ett avtal med kurderna i norr och börjat sända trupp och materiel som reaktion på Turkiets anfallskrig mot Syrien.

Mer än 700 IS-anhängare ska ha lyckats fly i samband med den turkiska offensiven mot nordöstra Syrien. De har tagit sig ur lägret Ain Issa. Många av dem är utländska IS-familjer, men exakt hur många vet man in. 

– Det är inte IS-krigare, det är IS-kvinnor och barn, det är ett läger som ligger alldeles intill SDF:s största bas, alltså den kurdledda styrkan som har stridit mot IS. Och nu har lägervakterna flytt och det är fritt fram för alla som finns i lägret att ta sig ut, vilket hundratals människor har gjort. Det finns en uppgift om 785, det finns andra uppgifter om 3 000, säger Cecilia Uddén, SR Ekots utrikeskorrespondent.

Regeringen och riksdagen ser nu ut att vara eniga att införa ett krigsmaterielembargo för Turkiet. Exakt vad och i vilka volymer som Sverige exporterar krigsmateriel är inte allmänt känt eftersom informationen kantas av hård sekretess. Förra året exporterades materiel för drygt 300 miljoner kronor. 

Något annat som visar sig omsätta substanitella belopp är det svenska biståndet till Turkiet som omfattar bland annat demokratibistånd. Dels genom de politiska partierna, såsom Socialdemokraterna och Olof Palmes Internationella Center eller genom de ordinarie kanalerna såsom Sidas arbete med EU:s gemensamma biståndsmedel. Uppgifter från källor närstående Olof Palmes Internationella Center gör gällande att biståndsarbete förbereds i samarbete med president Erdogans parti AKP. Totalt omsätter biståndet till Balkan och Turkiet annars, genom Sida en dryg miljard kronor per år.

Regeringen menade i sin budgetproposition 2018/19 följande:

“Sverige har bidragit till att förbättra medie- och informationskunnigheten hos inte minst unga, liksom till ökad kunskap om och tillgång till informations- och kommunikationsteknologier samt medier och information i allmänhet. Exempelvis har journalisters kapacitet till balanserad och faktagranskad medierapportering stärkts i Colombia, Turkiet och Irak genom International Media Support”.

Sverige fortsätter med andra ord att betala ut biståndsmedel till Turkiet. Trots att den demokratiska utvecklingen och villkoren för journalister går i motsatt riktning i Turkiet räknas beloppet upp strax under index årligen. Idag sitter 176 turkiska journalister fängslade och ytterligare 167 är efterlysta för kritik mot president Erdogan. En utveckling som eskalerat de senaste åren. Samtidigt sker svensk teknik- och kompetensöverföring till Erdogans viktigaste verktyg för att förtrycka och förfölja journalister genom Telia, ägt av staten till 37 procent, och dess delägda dotterbolag Turkcell.

Turkcell var tidigare huvudägare till mobiltelefonoperatören i Azerbadjan som dokumenterat använts för att förfölja och förtrycka den azerbadjanska befolkningen. Ett ägande som idag är avyttrat.

Ett effektivt embargo vore att strypa allt bistånd, även det partifinansierade till Turkiet och samtidigt strypa all överföring av teknik och kompetens från Telia till Turkcell kommer få omedelbara effekter för president Erdogan som i praktiken är helt beroende av mobiltelefonoperatören för att kontrollera media.

Men att bredare sanktioner kommer att genomföras bör betecknas som osannolikt. Förutom att både Miljöpartiet och Socialdemokraterna har djupa och goda relationer med turkiska AKP så känneteckas även Moderaterna av detta. Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister gick mot den internationella strömmen under hela sin period som utrikesminister 2006-2014 och fördjupade tvärtom relationerna med Turkiet i allmänhet och president Erdogan i synnerhet. Om detta vittnar bland annat den turkiske journalisten Abdullah Bozkurt i Turkish Minute. Bozkurt var tidigare chef för dagstidningen Today’s Zaman som 2016 beslagtogs av den turkiska regimen efter att ha publicerat korruptionsanklagelser.

Även om det för en yttre betraktare finns en politisk enighet om ett embargo riktat mot Turkiet för dess anfallskrig mot syriska kurder finns det ingenting som i egentlig mening pekar på att Sverige skulle sätta in mer effektiva sanktioner. Under ytan finns det tvärtom en annan enighet över blockgränserna, om än utomparlamentariskt, om att stödet till president Erdogan skall fortsätta som vanligt.

Här finns ingenting att se. Business as usual.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se