Dom i Högsta domstolen: Den svenska terrorlagstiftningen fungerar som tänkt

Terrorfinansiering. © Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se®
  • Fredag 15 Nov 2019 2019-11-15
E-post 1041

Högsta domstolens avgörande i ett fall av terrofinansiering baserat på lagen som trädde i kraft 2016 innebär ett paradigmskifte. Ett skifte som kan visa sig avgörande för att kunna få stopp på den svenska finansieringen av den Islamiska Staten och andra terrorsekter.

Artikeln som ljudfil:

Enligt uppdateringar på ett öppet Facebookkonto uppmanades allmänheten av Ahmad Quadan att överföra pengar till bl.a. Islamiska staten och Jahbat al-Nusra eller al-Nusra fronten via två namngivna personer. Ahmad Quadan som var ansvarig för och tillhandahöll meddelandena har dömts för brott mot den s.k. rekryteringslagen. Straffet har nu bestämts av Högsta domstolen till fängelse sex månader i en nyligen avkunnad dom.

Högsta domstolen har kommit fram till att Islamiska staten och Jahbat al-Nusra, såsom icke-statliga parter i en icke-internationell väpnad konflikt (inbördeskrig i Syrien), inte har haft någon rätt att utföra stridshandlingar enligt den folkrättsliga sedvanerätten.

al Nusra-fronten

Jabhat Fateh al-Sham, tidigare känd som Jabhat al-Nusra eller Nusrafronten är en salafistisk, jihadistisk rörelse i Syrien som bekämpar Bashar al-Assads regering i det syriska inbördeskriget. Gruppen är en gren av al-Qaida och är terrorstämplad av USA och svartlistad av FN:s säkerhetsråd.

Högsta domstolen har vidare kommit fram till att när pengar går till inköp av vapen till organisationer som regelmässigt utför terrorhandlingar mot civila som ett led i sin krigföring, är det inte möjligt att skilja mellan att vapnen används mot fiendestyrkorna i den väpnade konflikten och att vapnen används för terrorhandlingar mot civila. Uppmaningarna har därför avsett att ge pengar till särskilt allvarlig brottslighet och Quadan har dömts för brott mot rekryteringslagen.

I praktiken menar Högsta domstolen att det inte går att skilja ut vilken del av al Nusra-fronten som Quadan samlade in pengar till. Detta framgår av uppsåtsbeskrivningen. Han var väl medveten om att vissa delar av fronten begick terrorhandlingar varför han döms för att ha bidragit till att finansiera en helhet. Och denna bedömning av Högsta domstolen är avgörande för framtida domstolsutslag.

Den nu dömde Ahmad Quadan var aktiv i en av Muslimska Brödraskapets biståndsorganisationer Muslim Aid. Muslim Aid Sverige leds av bland annat tidigare bostadsministern Mehmet Kaplan samt Kajs Atallah. Atallah och den nu utvisade imamen Abo Raad samarbetar inom ramen för SUDC, Swedish United Dawa Center.

Även om det nu utdömda fängelsestraffet kan anses vara för lågt så kan inte Högsta domstolen, eller tidigare domslut kritiseras. I domstolens resonemang bedöms brottet som så pass grovt att fängelse i sex månader blir påföljden. Hade lagstiftaren lagt nivån på ett eller två år i detta fall enligt gärningsbeskrivningen hade längden på straffet blivit motsvarande. Givet det som Högsta domstolen ”hade på bordet” är domstolsutslaget rimligt enligt flera av varandra oberoende justitieråd och domare som Ledarsidorna.se konsulterat.

Domen innebär även att om den svenske medborgaren Tarif al Sayyed Issa vore vid liv skulle han med stor sannolikhet träffas av lagstiftningen. al Sayyed Issa, som var öppet en del av Muslimska Brödraskapet anslöt sig 2015 till al Nusra-fronten i slaget om Idlib och avled i sviterna efter en bilbomb på ett sjukhus i Turkiet 2018. Även om al Sayyed Issa ses posera med vapen och iförd stridsmundering på flera fotografier under perioden skrev hans anhörig i en nekrolog att han var biståndsarbetare. Men med Högsta domstolens resonemang kring uppsåtet spelar inte det någon roll. Uppsåtet med al Sayyed Issa var att delta och stödja en organisation med terrorism i sin verksamhet. Han hade sannolikt dömts för just den helhetsbedöming domstolen gör i Quadans fall.

Mer läsning: Terroristdömd aktiv i Mehmet Kaplans nya muslimska biståndsorganisation

Men domstolsutslaget öppnar upp för ytterligare resonemang från framför allt Sida och regeringen. 

Som beskrivits var Tarif al Sayyed Issa öppet anhängare av Muslimska Brödraskapet och anslöt sig till al Nusra-fronten, en terrororganisation. Även om Muslimska Brödraskapet bara kan anses ha en lös association med fronten finns ett ideologiskt överlapp som gör den formen av glidning över våldsgränsen som al Sayyed Issa gjort möjlig. Al Nusra-fronten, en del av al Qaida och Muslimska Brödraskapet delar ideologi men inte alltid metoder.

Utöver Muslim Aid har Muslimska brödraskapet en annan biståndsorganisation, Islamic Relief. Islamic Relief är terrorklassat av bland annat Förenade Arabemiraten och Israel. Islamic Relief erhöll i juni 2019 av biståndsmyndigheten Sida 3,5 miljoner kronor för biståndsarbete i Idlib. Tarif al Sayyed Issa, som numera är död, var en del av al Nusrafronten under den etniska rensningen av kristna. Av 1 300 kristna i Idlib överlevde endast två.

Om det i framtiden går att koppla Islamic Relief eller andra delar av det Muslimska Brödraskapets svenska nätverksorganisationer genom personunioner tydligare till varandra och organisationer som al Nusra-fronten kommer Sida omöjligen kunna använda sig av Islamic Relief som biståndsorganisation. Det skulle i sådana fall innebära att den svenska staten i förekommande fall skulle göra sig skyldig till terrorfinansiering i enlighet med Högsta domstolens utslag.  

Det bör även i grunden påverka biståndsmyndigheten Sida:s val av lokala samarbetspartners. Tidigare har Sida, genom konsulatet i Jerusalem, samarbetat med organisationer som direkt kan kopplas till terrororganisationen Hamas.

Läs mer: Biståndsmyndigheten Sida finansierar antisemitism och terror via ombud

Även om straffet för den nu dömde Ahmad Quadan kan anses vara för lågt visar det sig att den kraftigt försenade lagstiftningen trots allt fungerar som tänkt. Domstolen hade kunnat döma till högre straff men då bara under förutsättning att ministraffet var högre. Högsta domstolen gjorde vad de kunde med det de hade på bordet.

Även om justitieminister Morgan Johansson kan och skall kritiseras för senfärdigheten inom denna och annan lagstiftning skall han samtidigt honoreras för att ha fått en så pass användbar lagstiftning på plats. En lagstiftning som kan visa sig vara avgörande för att kunna få stopp på den svenska finansieringen av den Islamiska Staten och andra terrorsekter.

Till slut, sist i Europa, fick Sverige en fungerande lag på plats mot i varje fall finansiellt stöd till terrororganisationer.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se