Nyamko Sabuni har fel

Morgan Johansson. © Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se
  • Torsdag 14 Nov 2019 2019-11-14
E-post 960

På fredag röstar riksdagen om justitieminister Morgan Johanssons framtid i regeringen. Oavsett utgång av den voteringen har Nyamko Sabuni i grunden fel när hon anger skälen till varför justitieministern inte skall ställas till ansvar. De specifika skäl som hon menar måste anges finns svart på vitt i bland annat Riksrevisionens granskning av regeringens lagstiftningsarbete.

På fredag klockan kommer riksdagen rösta om misstroende för justitieminister Morgan Johansson (S).  Bakgrunden är att Sverigedemokraterna väckt en missförtroendeförklaring mot honom efter våldsdåden i Malmö, vilken stöttas av både Moderaterna och Kristdemokraterna.

Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni motiverar partiets beslut med att passivitet, eller senfärdighet inte är skäl nog. Ett misstroende mot en enskild minister kan bara riktas om det finns en särksild händelse eller handling. Helt i strid mot när partiet anslöt sig till en misstroendeförklaring sist vilket var 2017. Då riktade Alliansen ett misstroende mot statsråden Anna Johansson, Peter Hultqvist och Anders Ygeman för deras senfärdighet i handläggningen av IT-läckorna på Transportstyrelsen.

– En sådan ska användas mot statsråd som har gjort fel. Jag tycker inte att Morgan Johansson har gjort fel. Han kanske har gjort för lite, men inte fel, säger partiledaren Nyamko Sabuni.

Det långsamma tempot menar justitieministern inte bara vara hans fel.

 – Det är ofta så att man hamnar i en situation där man som aktiv politiker blir frustrerad över att saker tar för lång tid. Men jag vet samtidigt att om man ska få lagstiftning som fungerar så måste man ha utredningar och beredningar.

Statsminister Stefan Löfven säger att han har sitt fulla förtroende för Morgan Johansson.

– Sedan vi tillträdde har vi klubbat 205 propositioner från justitiedepartementet. Bara på området som aviserar den organiserade kriminaliteten är det cirka 50 lagförslag.

Antalet lagar per tidsenhet är dock inte något mått på effektivitet i lagstiftningsarbetet mot systemhotande kriminalitet. Sedan Morgan Johansson tillträdde som justitieminister 2014 har i praktiken samtliga brottskategorier ökat. Våldsbrottenhar fördubblats samtidigt som sexualbrotten har tredubblats enligt statistik från Brottsförebyggande Rådet.

Men att något ändå skett i någon riktning vittnar utvecklingen i Kriminalvården om. Sedan oktober har Kriminalvården inrättat stabsläge efter att ha förklarat överbeläggningen som en särskild händelse men inte kommunicerat denna utåt rapporterar SR. Överbeläggningen beräknas tillta som en följdeffekt av polisens operation “Rimfrost” i Malmö. Med överbeläggning följer större risker för personalen i Kriminalvården som tidigare varnat för följderna av samsittning och allmänt ökad trängsel. Detta riskerar att öka våldet på anstalter och häkten. De 50 skärpta lagarna har inte följts av konsekvensanalyser och resursallokering inom andra delar av det rättspolitiska området.

Skulle våldet eskalera även på häkten och anstalter faller det politiska ansvaret på justitieministern. Och resursbristen inom Kriminalvården är känd sedan flera år tillbaka. Överbeläggning samtidigt som kriminalvårdare ofta tvingas till ensamarbete kan skapa situationer där våld inte kan uteslutas mellan intagna eller riktat mot personalen.

Även om situationen i Malmö är det som debatteras nu är det en sammantagen process och situation inom det rättspolitiska området som justitieminister Morgan Johansson har ett explicit ansvar för.

Riksrevisionen riktade 2017 dessutom stark kritik mot både regeringen Löfven I och Reinfeldt II efter att ha granskat lagstiftningsarbetet på det migrationspolitiska området. Granskningen visade bland annat att många av propositionerna helt saknat bedömningar av hur antalet som ansöker om, eller beviljas, uppehållstillstånd kan påverkas av förslagen. Det fåtal bedömningar som gjorts är huvudsakligen så svagt underbyggda eller kortfattat redovisade att deras tillförlitlighet inte går att bedöma. Bristerna gäller en rad områden. 

Få av de granskade propositionerna levde till exempel upp till kraven på heltäckande och långsiktiga ekonomiska analyser. Endast tre av de 26 granskade propositionerna anges ha några konsekvenser för kommuner och landsting, och 16 av dem saknar helt analys på området.

– Vår bild är att underlagen inte alltid har tagits fram med vedertagen metodik. Metoder, data och beräkningar redovisas sällan. Det är ovanligt med hänvisningar till forskning och andra kunskapsunderlag. I 20 av de 26 granskade propositionerna saknas analyser av risker och osäkerheter helt, säger Tommi Teljosuo som genomfört revisionen. Huvuddelen av lagarna som granskats faller under Morgan Johanssons ansvar.

– Kritiken gäller inte migrationspolitiken i sig. Oavsett vilken riktning förslagen kan tänkas ha på det migrationspolitiska området är behoven av kvalificerade konsekvensanalyser desamma, säger Helena Lindberg vid Riksrevisionen.

Samma kritik har även Lagrådet riktat mot flera av de lagrådsremisser som de handlagt. De senaste lagarna som skulle motverka stöd eller engagemang i terrororganisationer har underkänts av Lagrådet med motsvarande skäl. Att förarbetena har haft för låg kvalitet. Denna kritik försenade lagstiftningsarbetet ytterligare ett halvår.

När Nyamko Sabuni hävdar att det heller inte har funnits specifika skäl så har hon även där fel. Det har funnits specifika skäl sedan 2017 men utan att Liberalerna eller heller resten av oppositionen reagerat. Många av de lagar som stiftats sedan 2014 genomsyras av att vara hafsverk i stor omfattning. Och samma kritik som Riksrevisionen riktade mot regeringen 2017 kan appliceras på dagens utveckling inom det rättspolitiska området.

Titta nu på vad som sker inom Kriminalvården.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se