Kriminalvårdare: “Vi kommer se minst ett upplopp under nästa år”

Free image from Pixabay
  • Lördag 14 Dec 2019 2019-12-14
E-post 1066

Beläggningen inom kriminalvården blir allt högre som ett resultat av bland annat operation Rimfrost. På de slutna anstalterna, de med de grövsta och mest våldsbenägna intagna, är den idag över 100 procent. Situationen är så pass allvarlig att allt fler anställda nu varnar för upplopp och dödligt våld.

Artikeln som ljudfil:

Polisens operation ”Rimfrost” börjar nu få effekter inom andra delar av rättsområdet. Vartefter gripna annhålls, häktas, lagförs och döms i olika utsträckning fylls inte bara arrester och häkten utan även anstalterna med personer vars straff skall verkställas. 

Bristerna och överbeläggningen har varit kända under en längre tid visar Kriminalvårdens interna handlingar som Ledarsidorna.se har tagit del av. För även om vare sig stats- eller justitieministern såg situationen i Malmö och flera städer komma, med ett allt brutalare gängvåld, så har Kriminalvården uppmärksammat det under en längre tid. Idag är beläggningsgraden på arrester, häkten och anstalter i många fall över 100 procent. På normalhäkten var beläggningsgraden den åttonde december 100,18 procent, på säkerhetsanstalter klass ett 108 procent. För att få ner beläggningsgraden tas beredskapsplatser i anspråk samt att även säkerhetsanstalter som Kumla tillämpar dubbelbeläggning i cellerna.

Kriminalvården SÄKERHETSKLASS

Säkerhetsklass används inom den svenska kriminalvården för att klassificera myndighetens olika fängelser. De slutna anstalterna delas in i klass 1 och 2 medan de öppna anstalterna bildar den egna gruppen 3.

Klassificeringen hör ihop med riskbedömningar som Kriminalvården gör för alla intagna. Anstalterna i klass 1 utrustas för att klara de mest riskfyllda fångarna, medan andra fångar inte ska behöva sitta säkrare än vad som är nödvändigt.

Kriminalvården har idag 2164 platser i häkten samt 4336 anstaltsplatser för män och 277 för kvinnor.

 

Av handlingarna framgår att risken för överbeläggning och att såväl anstalter som häkten håller för låg nivå varit allmänt kända sedan 2016 samt rapporterats uppåt i systemet till den politiska ledningen på Justitiedepartementet och justitieminister Morgan Johansson.  Thomas Hagsten, vice ordförande i SEKO som organiserar bland annat kriminalvårdare, pekar på att Kriminalvården var i en liknande situation i slutet av 1990-talet och att det ledde till oroligheter.

–”Vi vill inte ha det så igen, säger han. Även om det blir fler anställda, så sliter det oerhört på kriminalvårdarna”.

Och trots att justitieminister Morgan Johansson lät förstå att han är medveten om problemet och gav kriminalvården ett tilläggsanslag i vårbudgeten är situationen akut. Det så kallade H-huset på en av Sveriges klass ett – anstalter, Kumla, stängdes för renovering för flera år sedan när en ny säkerhetsavdelning öppnade. Huset har i dag förfallit så pass mycket att det behöver rivas.

–”Om renoveringen genomförts i tid hade vi haft 60 platser. Nu ska vi skapa 56 platser genom dubbelbeläggning i stället”, säger Thomas Hagsten.

Hanna Jarl, chef för arrester och häkten på Kriminalvården medger att situationen är ansträngd och att det finns en ökad risk för hot och våld. Men hon menar att Kriminalvården kan hantera det, bland annat genom att samarbeta med de fackliga organisationerna. Samarbetet med de fackliga organisationerna hjälper dock inte nämnvärt upp de yttre fysiska begränsningarna. Lokal- och resursbristerna. Även Justitieombudsmannen har nu reagerat efter att ha genomfört flera inspektioner på arrester, häkten och anstalter runt om i landet. Och ur deras tillsynsrapporter träder en dyster bild fram:

“I första hand försöker personalen att dubbelbelägga celler med intagna som känner varandra sedan tidigare (målskamrater eller släktingar). Vidare brukar personalen ta hänsyn till om de intagna talar samma språk”.

Redan i detta steg riskeras rättssäkerheten. Observationen avser ett häkte i södra Sverige men är genomgående för det stora flertalet av häkten. Kollussionsfaran, det vill säga risken att brottsutredningar och förundersökningar försvåras är uppenbar om intagna kan påverka varandra eller påverkas av varandra. På ett språk, i förekommande fall vid samsittning, som kriminalvårdarna vid landets häkten inte förstår.

Men den trånga miljön skapar även slitningar mellan de intagna. Vidare ur rapportfloran kan nämnas följande, exemplifierande, utdrag ur en av JO:s granskningsrapporter:

”En intagen som delat cell med en annan intagen uppgav att den medintagne mådde psykiskt dåligt och han upplevde det som att han fick ta ett stort ansvar för dennes mående. Innan de placerades i samma cell hade den medintagne ringt på personalen i stor omfattning och han uppfattade det som att de placerades ihop för att den medintagne skulle lugna ned sig. Dubbelbeläggningen pågick i några veckor. Efter att den medintagne flyttats från häktet berättade personalen för honom att den medintagne var misstänkt för ett grovt sexualbrott. Han ifrågasatte lämpligheten av att personalen berättade detta för honom”.

Stämningen som nu byggs upp, som flera av varandra oberoende källor inom Kriminalvården styrker, tenderar att bli ett arbetsmiljöproblem. Irritationen hos de intagna, som många besitter ett avsevärt våldskapital stiger. Och som en av kriminalvårdarna sade till mig:

– ”Vi kommer se upplopp på minst en anstalt under 2020. Jag utesluter inte dödligt våld riktat mellan intagna eller mot personal”.

Och ansvaret är politiskt. Kriminalvården har redan, främst under den förrförre generaldirektören Lars Nylén, redan förberett säkerhetsanstalterna för en utbyggnad men helt gått i stå. I flera fall har bygglov beviljats och till och med yttre installationer och skalskydd redan byggts.  I de fall byggloven är klara skulle det ta två år att få en fastighet färdigställd men innan dess måste en upphandling genomföras.  Men det statliga bolag, Specialfastigheter, är inte överens med Kriminalvården om de ekonomiska villkoren för att kunna börja bygga de paviljonger och enheter som krävs för att lätta på trycket.

I styrelsen för Specialfastigheter har regeringen och Morgan Johansson utsett bland annat utsett Carin Götblad, regionpolischef samt Åsa Wirén, Ekonomichef för Bonnier Group. Wirén har även erfarenhet som tidigare ekonomichef för Skistar, ägare till flera skid- och rekreationsanläggningar med sig in i arbetet med bland annat kriminalvårdens fastighetsförsörjning.

Situationen på Sveriges arrester, häkten och anstalter blir nu allvarligare för varje dygn. Om, och när, operation Rimfrost börjar nå framgång och våldsbenägna livsstilskriminella kan lagföras flyttas de akuta hoten in i redan överbelagda anläggningar. Problemen flyttas då bara. Och förvärras med trångboddheten genom att omsättningen på de befintliga platserna sjunker med de längre straffen som regeringen nu inför och infört.

Det finns inga egentliga snabba åtgärder. Den enklaste är att antingen utfärda en omfattande amnesti åt intagna som sitter i förvar eller verkställighet för icke-våldsrelaterade brott eller att i stor skala börja tillämpa frivårdsinsatser. Det är detta beslut som erfordras på kort sikt. På meddellång sikt bör regeringen försöka hyra in sig på anstalter i grannländer med ledig kapacitet eller förhandla fram att verkställigheten av domarna avtjänas i de länder som de dömda i de fall de utvisas från Sverige i förekommande fall mot ersättning. Huruvida den dömde sedan i realiteten kommer avtjäna sitt straff i mottagarlandet eller hur de ländernas kriminalvård är utormad är av mindre intresse i detta läge. På lång sikt måste justitieministern till slut säkerställa att kriminalvården får de resurser som krävs men för att göra detta måste Morgan Johansson agera idag. Först om fem år kan kriminalvården svara upp mot de behov som operationer som Rimfrost resulterar i om beslut tas idag.

Men innan dess kommer Sverige få uppleva det som kriminalvårdaren på en av Sveriges hårdare anstalter varnar för:

”Vi kommer se upplopp på minst en anstalt under 2020. Jag utesluter inte dödligt våld riktat mellan intagna eller mot personal”.

Ansvaret för utvecklingen och situationen, men framför allt vetskapen ligger sedan en längre tid på den politiska nivån. Hos justitieministern som haft ansvaret sedan 2014. Kriminalvården har dokumenterat sett det komma sedan 2016. Och har varnat. Därmed har även justititeminister Morgan Johansson sett det komma.

 

Bli prenumerant

Tycker du att det Ledarsidorna gör, i form av grävande opinionsjournalistik är viktig bli gärna prenumerant. Som premiummedlem eller prenumerant kan du ta del av låsta artiklar i skrift men med länkar till källor samt övrig tilläggsinformation. Du kan bli prenumerant som prov i fjorton dagar för en krona.

Ljudfilenrna är tills vidare tillgängliga för alla men som prenumerant får du därmed hela tiden tillgång till alla källor som bygger artiklarna.

Det presstöd som riksdag och regering gemensamt kommit överens om premierar endast etablerade koncerner som Bonnier och Schibstedt varför vi är helt beroende av prenumerationer. Även om tiderna är bistra så är det ingen annan än prenumeranterna och donatorerna som kan täcka upp för oss.

Foto: servus

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se