Pensioner nästa stora konflikt i Frankrike – Sverige målas upp som avskräckande exempel

  • Fredag 13 Dec 2019 2019-12-13
E-post 1286

Stora delar av Frankrike lamslogs igår igen av strejker i protest mot en omfattande pensionsreform som alla vet måste till. Men bara president Emmanuel Macron och dennes handplockade regering vill genomföra densamma. Bägge sidor i den styrkemätning som nu utspelar sig använder den svenska pensionsreformen som slagträ. 

Den franska regeringen vill för sin del visa på hur det gått att genomföra en omfattande reform medan motståndaren visar upp Sverige som ett skräckexempel på de stora försämringar det svenska pensionssystemet kommit att innebära för löntagarna – och då inte minst kvinnorna.

Frankrike är i mångt och mycket väsensskilt från Sverige. Makthavare söker sällan genomföra reformer efter ett väl förberett utredningsarbete och efter samråd med facken. Lagförslag som innebär stora förändringar och får näst intill oöverblickbara konsekvenser presenteras istället snabbt, schematiskt och ofta med stora brister.

Det är då striden börjar. De franska fackförbunden är små och militanta. Ständigt stridsberedda och har aldrig, till skillnad från LO, lierat sig med ett politiskt parti. För fransmännen är rätten att demonstrera helig och man gör det med entusiasm. Från högstadieelever och långt upp i pensionsåldern. Det kan gälla bensinpriset som med de Gula Västarna, skolreformer som återkommer med jämna mellanrum, miljöfrågor eller som nu pensionsreformen. Viljan till dialog är i stort sett frånvarande, arrogansen hos de styrande tydlig.

Demonstrationerna mot en modernisering av pensionssystemet började för jämnt en vecka sedan, de har pågått i mindre skala sedan dess och igår, på torsdagen, tog de fackliga organisationerna nya krafttag. I Paris och en rad stora städer var de allmänna transportmedlen neddragna till ett minimum, runt Nantes stängdes en del av motorvägen av demonstranter, köpcentra invaderades och där ska även fransk kravallpolis ha strejkat under onsdagen. I Marseille blockerades hela hamnen och nya aktioner utlovades. I Paris låg stora delar av kollektivtrafiken nere och tågresenärer runt om i Frankrike påverkades i hög omfattning.  Att tredje man drabbas hårt är ett av de ess som presidenten och regeringen räknar med ska gynna dem i det långa loppet. 

President Emmanuel Macron har redan tidigare visat på sin järnvilja att driva igenom de reformer han planerat och pensionsreformen var ett av hans viktigaste vallöften 2017.  Frankrike har en uppsjö av olika korporatistiska pensionsavtal, ofta betydligt mer fördelaktiga inom den offentliga sektorn än den privata. Vissa yrkesgrupper har kunnat gå i tidiga femtioårsåldern, andra först ett tiotal år senare. En rad förmåner är knutna till vissa gruppers pensioner. Istället för dagens över 40 olika avtal vill man införa, likt i Sverige, ett generellt system.

Efter att först ha offentliggjort en som det uppfattats diffus reform preciserade premiärministern Edouard Philippe på onsdagen ett mer detaljerat förslag, men det möttes knappast av någon entusiasm från fackligt håll. För vanliga löntagare är reformen ytterst svårbegriplig. De får hålla sig till vad som sägs i olika debattprogram i radio och TV.

De får höra att man ska införa ett nytt poängsystem, att dagens 62 års gräns för pension ska höjas till 64 år. Att grundpensionen ska vara 1000 euros. Till de ska läggas och låga inkomster inte beskatta alls eller mycket lågt i Frankrike.

I grund och botten är den allmänna uppfattningen att de franska pensionerna, som varit bland de fördelaktigaste i Europa men som också skapat ett gigantiskt underskott i statskassan – kommer att bli sämre. Enligt beräkningar skulle underskottet, om reformen inte genomförs, ligga på mellan 7 och 17 miljarder euros redan 2025. Det påstås från regeringshåll att kvinnornas villkor ska förbättras, det påpekas att brandmän, polis och militär kommer att få gå tidigare.

Men många grupper inom offentlig sektor, och då inte minst transportsektorn, kommer att få försämrade villkor. I förslaget ligger naturligtvis också beräkningar på hur detta ska införas gradvis. Grupper som har 17 år eller mindre kvar till pensionen ska inte beröras. Reformen ska införas i sin helhet för de som börjar arbeta från och med 2022. Höginkomsttagare, med en årslön på över 120 000 euros ska betala en solidaritetsavgift.

Protesterna fortsätter. Kommande tisdag, den 17 december, väntas än fler fackförbund ansluta sig till demonstrationerna. Från CGT, det kommunistiska förbund som samlar många anställda inom transportsektorn, varnar man nu också för att man tänker fortsätta strejkerna över julhelgerna.

Frankrike är delat i två block, 50 procent för och 50 mot reformen. Men vid närmare granskning visar det sig att bland de som är positiva till de kommande förändringarna är närmre 70 procent redan pensionärer och kommer inte beröras personligen av förändringarna.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se