Tre av åtta partier krisar i svensk politik. Bara två vet om det

Ulf Kristersson. © Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se
  • Onsdag 4 Dec 2019 2019-12-04
E-post 812

Lika dramatisk som Sverigedemokraternas uppgång är, är de underliggande röreslerna i andra partier. Socialdemokraterna är inte det enda partiet i kris. Minst lika stor är krisen i två andra partier varav ett är fullständigt omedvetna om den.

Artikeln som ljudfil:

SCB presenterade under tisdagen nya siffror som visar hur svenskarna skulle rösta om det hade varit val i dag. Sverigedemokraterna ökar till 22,6 procent från den senaste mätningen då de låg på 17,1 procent. De befäster därmed sin position som näst största parti bakom Socialdemokraterna som fortfarande är störst med 26,3 procent. Moderaterna placerar sig på en tredje plats med 18,3 procent. Det största raset i SCB:s undersökning står annars Kristdemokraterna för som backar med 6,4 procent till 6,6 procent av väljarsympatierna från toppnoteringen i maj 2019 på 13 procent.

Kristdemokraternas stora ras i opinionen kan främst härledas till den tvekan som finns mot partiet efter att Lars Adaktussons voteringar i abortfrågan i Europaparlamentet blev kända samt den tidigare migrationsvänliga linjen. När det blev uppenbart för opinionen att Kristdemokraterna bara lät som Sverigedemokrater men när det kom till votering röstade med Miljöpartiet svek väljarna. Huvuddelen av tappet, eller en tredjedel, av Kristdemokraternas sympatisörer gick till Sverigedemokraterna sedan förra SCB-mätningen. Något som blev kännbart i valet till Europaparlamentet där raset gick på en vecka för att landa på dagens nivåer. Nivån strax över sex procent bör dock betecknas som stabil och Kristdemokraterna kan sannolikt vinna tillbaka en del väljare när deras nya politik utformas efter Rikstinget i Umeå för ett par veckor sedan. Om stämpeln som Lars Adaktusson bidrog till att sätta på partiet som migrationsvänlig ”kristen konservativ höger” kommer kunna tvättas bort är förutsättningarna goda för att kunna reparera skadorna.

Krisen är nu över för Kristdemokraterna med Lars Adaktussons sorti och med ett i praktiken öppet mandat för partiledningen att arbeta vidare med från det senaste rikstinget. Nu återstår bara hårt arbete för Ebba Busch Thor att återskapa vinnarstämningen i partiet.

Allvarligare är situationen för Moderaterna som tappar 2,3 procent till främst Sverigedemokraterna i likhet med Kristdemokraterna. Nära hälften av väljarna, eller 1,1 procent, går från Moderaterna till Sverigedemokraterna och då sannolikt för att det är Sverigedemokraterna och inte Moderaterna som nu har initiativet i Moderaternas tidigare paradfråga. Lag och ordning.  Krisinsikten saknas helt från partisekreteraren Gunnar Strömmer som inte är bekymrad alls över opinionssiffrorna.

Moderaterna möter nu framtiden och opinionen med att skicka ut Alice Teodorescu med partiledaren Ulf Kristersson som “side-kick” på en resa genom Sverige. Bildkompositionen talar sitt tydliga språk inför rundresan, #sverigeresan. Det är Teodorescu, huvudsekreterare i moderaternas grupp för idéprogramsarbete som är dragplåstret. Inte den leende sidospelaren med glasögon i högra kanten på bilden.

Alice Teodorescu och Ulf Kristersson. Foto: Moderaternas Facebook

 

Sverigedemokraterna tycks nu ha stabiliserat sig på en nivå över 20 procent och har sannolikt en historiskt hög nivå av kärnväljare. Av väljarna bör 17 procent betecknas som kärnväljare eller i nivå med valresultatet 2018. Socialdemokraterna noterar 26,3 procent och minskar återigen i en SCB-undersökning. Partiet närmar sig kärnväljarnivån som tidigare bedömts till 22 procent. Med kärnväljare menas väljare som röstar på partiet oavsett vad som händer. Oavsett politik och företrädare. Att inte Socialdemokraterna har rasat mer beror på att desto närmare det bedömda golvet på 22 procent de närmar sig, desto trögare går det. Väl under ”golvet” kan det komma att gå snabbt ner till nästa bedömda tekniska nivå som kan ligga runt 15 procent. Om raset fortsätter till att lägga sig intervallet 15-22 procent innan nästa partikongress  som äger rum 2021 måste ett partiledarbyte behöva forceras. Detta kommer endast kunna genomföras genom att kalla till en extra kongress om skiftet skall ske under kontrollerade former. 

En styrka som Sverigedemokraterna kan vila på att de äger problemformuleringsintiativet kring en majoritet av den svenska välkarkårens prioriteringar och oro. De äger den sedan den debattartikel Jimmie Åkesson skrev i Aftonbladet 2009. Mycket av det Åkesson pekade på i den artikeln, som då fördömdes av samtliga övriga partier, är verklighet idag. Sverige har sedan 2009 utvecklats till att bli den störste nettoexportören av IS-terrorister vid sidan av Belgien i hela EU. Tio år är i statsvetenskapliga sammanhang en halv generation i tid. Många väljare kopplar dessutom samman migrationspolitiken de senaste 10 åren med en ökad kriminalitet.

Det som sticker av i SCB-undersökningen är hur det ser ut i regionerna. I Skåne hade nästan var tredje väljare, eller 29,1 procent, röstat på Sverigedemokraterna om det hade varit val idag. I resten av landet ligger siffran på mellan var fjärde eller var femte väljare förutom Stockholms Stad där endast var åttonde väljare, eller 12,9 procent, skulle givit dem sin röst. Förklaringen är enkel. Stockholm har inte på samma sätt som resten av landet sett hur välfärden rustats ner och där migrantgrupper uppfattats tränga undan inrikesfödda. Lands- och glesbyggd har under ett halvt decennium tjänat som huvudstadens egen dumpningsplats av migranter utan arbetsadekvat utbildning.

Nationalekonomen Tino Sanandaji pekar på just detta i en Facebookuppdatering från förra veckan. Att endast 29 procent av migranter i arbetsför ålder med ursprung från länder utanför Europa tjänar mer än 20 000 kronor i månaden och ytterligare 12 procent är sysselsatta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Resterande 59 procent  försöjs av bidrag under olika beteckningar och utan egentlig motprestation. Bidragen finansieras med skattemedel. Detta märks av ute i landet och präglar gatubilden i en helt annan omfattning än i Stockholms stad.

 

Ett femte parti att följa är Liberalerna. Även de tappar i opinonen och landar strax ovan riksdagsspärren. Nyamko Sabuni har inte på sex månader lyckats vända opinionen och det finns fortfarande stora osäkerheter kring vad partiet egentligen representerar. Och skulle Morgan Johansson och Stefan Löfven dessutom svika löftet om repressiva åtgärder mot samt arbeta aktivt mot hederskultur kommer Liberalerna ha gjort sitt i svensk politik för lång tid framöver. Inom Liberalerna kommer man inte ha tålamod med dagens låga siffror någon längre tid. Minnet av nervositeten som partiet kände inför att nästan förlora representationen i Europaparlamentet i valet 2019 ligger inte långt borta i tid och ingenting som partiet vill uppleva igen.

Bedömningen är att Sabuni har 2020 på sig att vända trenden och ta partiet upp på säker mark. Vänds inte trenden riskerar Sabuni inte bara sin egen position utan att även Juno Blom som är den minst erfarne partisekreteraren i svensk politisk historia dras med i fallet. Blom hade innan hon kom in i riksdagen 2018 ingen partipolitisk erfarenhet och skall nu hålla ihop det lilla som finns kvar av Liberalernas partiorganisation ute i landet. Och få dessa att känna entusiasm och lägga ner sin fritid på att försöka räta upp partiet efter det senaste årets totala genomklappning. En partiorganisation som dessutom på flera orter inte hade hört talas om henne tidigare.

Lika dramatisk som Sverigedemokraternas uppgång är, är de underliggande rörelserna i tre andra partier. Socialdemokraterna är inte det enda partiet i kris. Minst lika stor är krisen i två andra partier, Liberalerna och Moderaterna. Liberalerna är fullt medvetna om sin kris. Det är inte Moderaterna som tycks ha fastnat i sin bubbla av självgodhet.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se