Förortens musik – En genomskinlig fasad för livsstilskriminalitet

  • Tisdag 7 Jan 2020 2020-01-07
E-post 1474

Det avrättningsliknande mordet i Rinkeby natten mot nyårsafton borde få Kultursverige att rannsaka sig själva. En musikstil som går under beteckningen ”gangster-rap” visar sig vara minst lika våldsam både framför och bakom kameran som deras texter ger uttryck för. En inte ens genomskinlig fasad för livsstilskriminalitet.

Artikeln som ljudfil:

Parallellt med sin musikaliska karriär har Yasin Abdullahi, med artistnamnet Yasin Byn, nått toppen i det kriminella nätverket Shottaz i Rinkeby. Abdullahi misstänks ha mördat en 20-årig man natten mot nyårsafton. Nu sitter han häktad som misstänkt för att ha mördat en tidigare vän. Offret är samme person som 2018 begick grovt vapenbrott samtidigt som Yasin Byn. Ytterligare två personer har häktats som misstänkta för mordet.

Abdullahi dömdes 2018 till två års fängelse för grovt vapenbrott, men frigavs sent i november 2019, tack vare gott beteende endast veckor före mordet i Rinkeby.

Efter sin frigivning avslöjade Yasin genom sina sociala medier att ett album var på väg, och endast en vecka efter sin frigivning släpptes en första singel, DSGIS – Det som göms i snö. En vecka efter “DSGIS” släppte Yasin en ny singel (XO) tillsammans med den hyllade rapparen från Husby “Dree Low” som placerade sig på första plats i Topp 50 Sverige på musiktjänsten Spotify. Yasin hade december 2019 nästan 580 000 olika lyssnare, och hans största hitlåt, Trakten min, hade spelats över 18 miljoner gånger på Spotify.

Den musikgengre som Abdullahi gjort sig känd inom är gangster-rap. En våldsförhärligande och sexistisk gengre. Och i praktiken visar det sig att den har mer gemensamt med Vit Makt-musiken än vad Kultursverige velat erkänna. Abdullahi har varit mycket tydlig, trots de musikaliska framgångarna, om vem han är och vad han annars gör till vardags. Hans texter lämnar inga tveksamheter efter sig:

”Om jag sitter i en bil
Minst två Glocks där bak
Yasin Byn svår att döda”

Ett annat exempel är

“Okej det är Yasin Byn a.k.a. Money Mitch
Jag kan ge dig allt från LV till Armani, b**h
Jag har huvudet i spelet
Jag stashar varje sedel, jag följer inga regler
Vi släpper bara mord, vi borde bli torpeder

På kultursidor recenseras musiken som allt ifrån ”vardagsnära”, socialrealistisk till som i tidningen Arbetet:

Det är frånstötande. Precis som populärmusik ska vara.

Även Expressen och tidningen ETC har bidragit till att mystificera samt i viss mån glorifiera artisterna genom reportage om Leo Carmona med artistnamnet Kinesen från gruppen Kartellen. Leo Carmona har suttit inlåst sedan Helsingfors hovrätt 2005 dömde honom till livstid för anstiftan till mord. I fängelset har Carmona varit med och bildat hiphopgruppen Kartellen. För ett par år sedan erkände Leo Carmona i en intervju med ETC att han var med och utförde det spektakulära Arlandarånet 2002, när två maskerade män med automatvapen gav sig på väktare som höll på att lasta sedlar in i en värdetransport. Camona har nu fått sitt livstidsstraff tidsbestämt och släpps ut från fängelse under 2021 efter att ha fullgjort 2/3 av strafflängden som av Örebro tingsrätt bestämdes till 25 år.

När Malou von Siwers ställde kritiska frågor till rapparen Greekazo, Alex Ceesay i TV4:s Malou i Efter tio möttes hon av hård kritik. Ceesay gick efter intervjun ut och beklagade sig över att han inte fick prata om sin musik. Det var dock precis det han fick göra, då frågorna handlade just om hans texter. Även Ceesay har tillbringat tid i fängelse för grov livstilsrelaterad gängkriminalitet men fick i samband med sin frigivning 2016 stort utrymme på Aftonbladets Nöjes-sidor. Totalt har Ceesay tillbringat fem år på anstalt för olika former av brott.

Även om såväl Abdullahis, Carmonas som Ceesays verksamhet och uttryckssätt som artister ryms inom den konstnärliga friheten samt åtnjuter skydd av Yttrandefrihetsgrundlagen är verksamheten problematisk. Ännu mer problematisk blir den när institutioner som Svenska Pen-klubben honorerar verksamheten genom att tilldela arenor som Förenade Förorter utmärkleser eller som Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm arrangerar evenemang som Revolution Poetry.

Kulturen skall vara fri. Men frågan är i vilken utsträckning som svenska skattemedel genom stadsdelsförvaltningar, kommuner och staten skall finansiera en musikform som har så uppenbara sexistiska och våldsförhärligande budskap som musikformen gangster-rap.

En musikform där det visar sig att flera av artisterna i mycket stor utsträckning redogjort för sina andra huvud- eller sidoverksamheter i form av livsstilskriminalitet. Och naturligtvis, extremt sexistiska kvinnosyn.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se