Regeringen förbereder brandskattning av A-kassorna

Stefan Löfven. ©Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se®
  • Torsdag 2 Jan 2020 2020-01-02
E-post 10752

2020 kommer bjuda på många tillfällen för regeringen att rädda situationen för regeringens sjunkande stöd i opinionen. Men samtidigt är varje sådant tillfälle förknippat med en uppenbar risk att den kommer förvärra situationen. Sedan tidigare är det känt att regeringen tampas med höga kostnader för integrationen men så här långt har ingen uppmärksammat att regeringen försöker genomföra en brandskattning av A-kassorna. 

A-kassor som sedan decennier byggts upp av arbetsgivare och arbetstagare gemensamt och som idag är fyllda till brädden med pengar som kan användas till annat.

Arbetsmarknadens parter ser ut att hamna i centrum vid ett flertal tillfällen det kommande året. Bland annat väntar en ovanligt svår lönerörelse. Sedan ska arbetsgivare och fackliga organisationer förhandla om arbetsrätten. Om inte parterna kommer överens har regeringen lovat C och L att lägga fram en lagändring som gör det lättare för arbetsgivare att säga upp personal. Inträffar det lovar V i sin tur att försöka fälla regeringen.

Redan innan parterna har börjat förhandla på allvar har fem LO-förbund hoppat av. De har förlorat förtroende för LO. Frågan är om LO förhandlingarna kan fortsätta när förbund som representerar drygt hälften av medlemmarna inte står bakom. Om inte väntar svåra politiska våndor i socialdemokratin, som lovat sina väljare att inte försämra anställningstryggheten. Men det finns mer i regeringens verktygslåda som på allvar utmanar LO-kollektivet.

Regeringen har även beslutat om att ge tilläggsdirektiv till utredningen om en ny arbetslöshetsförsäkring för fler, grundad på inkomster. Beslutet om tilläggsdirektivet till utredningen bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Den 22 februari 2018 tillsatte regeringen utredningen om en ny arbetslöshetsförsäkring för fler, grundad på inkomster. Enligt direktiven till utredningen ska den bland annat analysera och lämna förslag till hur en arbetslöshetsförsäkring grundad på inkomster kan utformas. Utredaren ska även analysera och lämna förslag till hur villkoren i arbetslöshetsförsäkringen kan utformas så att fler kvalificerar sig för arbetslöshetsersättning.

Regeringen har i samband med att Januariavtalet slöts beslutat om att ge utredningen tilläggsdirektiv. Utredaren ges i uppdrag att även analysera och föreslå hur arbetslöshetsersättningen kan trappas ned tydligt i takt med arbetslöshetens längd. Beslutet om tilläggsdirektiv till utredningen bygger på den överenskommelse som slöts mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna om att

”Arbetslöshetsförsäkringen ska reformeras i linje med en flexicuritymodell och öppnas för fler som arbetat, baseras på inkomster och trappas ned samt fasas ut i takt med arbetslöshetens längd”.

Utredaren ska i det sammanhanget beakta att forskningen visar att en kontinuerlig nedtrappning av ersättningsnivån har en positiv effekt på utflödet från arbetslöshet genom ökad sökintensitet.  Men i utredningen finns även en latent bomb för arbetarrörelsen och i synnerhet LO-väljarna. . Utredaren skall även lämna förslag till hur villkoren i arbetslöshetsförsäkringen kan utformas så att fler kvalificerar sig för arbetslöshetsersättning.

Det är numera uppenbart att Sveriges kommuners budgetar är under stor press och att stora delar av de ökade kostnaderna går direkt att hänföra till ökade kostnader för försörjningsstöd. Försörjningsstöd som i sin tur beror på de långa etableringstiderna på arbetsmarknaden. Något måste göras för att lätta på det trycket samtidigt som alla är medvetna om att några snabba åtgärder, som leder till att den utrikesfödda delen av arbetskraften som idag inte är kvalificerad till den svenska arbetsmarknaden kommer i icke subeventionerad sysselsättning inte låter sig göras.

Då sneglar regeringen på A-kassorna som utgör huvuddelen av arbetslöshetsförsäkringen. Dessa är uppbyggda gemensamt av arbetsgivare och arbetstagare och är idag fyllda till bredden. Sverige har haft en låg arbetslöshet i kategorin yrkesutbildade arbetare varför dessa kassor har kunnat fyllas på under lång tid. Och är idag en dold finansiell resurs. I Kommunals A-kassa ligger idag över tre miljarder kronor och väntar på att betalas ut för att ta ett exempel.

Att regeringen sedan 2015 laborerat med att finna finansiering för de allt högre integrationskostnaderna är det få som uppmärksammat. Inledningsvis flyttades medel från biståndsbudgeten åter till statskassan för att täcka upp för migrationskostnaderna men denna åtgärd är begränsad i tid enligt OECD:s regelverk. Regeringen Löfven I sålde även ut halva valutareserven ett år samt har även tömt de statliga bolagen på övervinster för att finna likvida medel. 

Nu slås blickorna på de av arbetare och arbetsgivare gemensamt uppbyggda A-kassorna för att hitta en brygg-finansiering. En kortad kvalificeringsperiod in i ett medlemskap i A-kassan kan innebära att det räcker med en bara några månader lång statsfsinansierad lärlingsanställning för att kunna ta del av vad tidigare medlemmar och arbetsgivare byggt upp under decennier.

Regeringen rullar nu i rask takt över kostnaderna för det senaste decenniets migrationspolitik inte bara på kommunerna. LO-kollektivet kommer att tvingas dra sitt strå till stacken genom att släppa till mer av A-kassorna till personer som inte varit del av att ha byggt upp dom.

 

Arbetslöshetskassor i Sverige ARBTESLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN

Den svenska statsmakten har historiskt betraktat arbetslöshetsrisken som oförsäkringsbar, varför fackförbunden i Sverige fann det nödvändigt att utöva viss understödsverksamhet för sina arbetslösa medlemmar. Först ut, år 1857, var Machinist-Föreningen i Stockholm.

Motioner om införandet av en arbetslöshetsförsäkring har förekommit i riksdagen sedan 1908. Denna första motion avslogs dock, liksom de följande motionerna med liknande innehåll, 1909 och 1910. År 1915 uppdrogs åt en socialförsäkringskommitté att utreda förutsättningarna för att via det allmänna försäkra arbetares arbetslöshet. Det förslag kommittén framförde genomfördes aldrig, men efterföljdes av ytterligare utredningar och motioner med samma tema. Inte förrän en utredning på socialdepartementet år 1932, som ledde till en proposition till riksdagen 1934, kom en frivillig statsunderstödd arbetslöshetsförsäkring att införas, med verkan från den 1 januari 1935.

Det var nu upp till löntagarna själva att bilda erkända arbetslöshetskassor, som för att tillerkännas statsbidrag skulle ha stadgar i överensstämmelse med arbetslöshetskasseförordningen. Inledningsvis var fackföreningsrörelsen skeptisk till bildandet av erkända arbetslöshetskassor, beroende på den detaljerade lagstiftningen och det statliga inflytandet över kassornas verksamhet.

Arbetslöshetsförsäkringen regleras i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, ALF, och i förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring. Försäkringen administreras av 25 arbetslöshetskassor. Arbetslöshetskassornas verksamhet regleras, förutom i kassornas egna stadgar, i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor och i förordningen (1997:836) om arbetslöshetskassor. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, som är arbetslöshetskassornas tillsynsmyndighet, har viss föreskriftsrätt i förhållande till den aktuella lagstiftningen.

En erkänd arbetslöshetskassa är en särskild organisationsform, med den ekonomiska föreningen som förebild. Handlingar rörande arbetslöshetsersättning och avgift till arbetslöshetskassa omfattas av den grundlagfästa offentlighetsprincipen.

En arbetslöshetskassas verksamhetsområde omfattar en viss yrkeskategori eller bransch eller vissa närbesläktade sådana. Många arbetslöshetskassor har kopplingar till fackliga organisationer (se även det så kallade Gentsystemet). Ett medlemskap i en arbetslöshetskassa förutsätter inte ett medlemskap i ett fackförbund, eller vice versa. Därutöver finns en kompletterande arbetslöshetskassa, Alfa-kassan (Arbetslöshetskassan Alfa).

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se