Coronaviruset pressar svensk sjukvård

Free image on Pixabay
  • Tisdag 4 Feb 2020 2020-02-04
E-post 1345

Corona-viruset breder ut sig över världen, och WHO har utlyst nödläge. Samtidigt har regeringen vid ett extrainsatt sammanträde förklarat sjukdomen för samhällsfarlig. Svenska medborgare har evakuerats från de mest drabbade områdena i Kina. Tiotusentals personer har insjuknat runt om i världen och antalet personer som avlider ökar snabbt. Det är fullt naturligt att man blir och är orolig över vad som väntar, vilket förstärks av att de lärda träter om när sjukdomen börjar smitta – redan innan man får symptom eller först efter man uppvisar de första tecknen på insjuknande… 

Pandemin drabbar de med sämst hälsotillstånd värst, precis som vilken influensa som helst och alldeles oavsett om man bor i Wuhan, Wiesbaden, Washington eller Vänersborg. I tättbefolkade områden med dålig sjukvård blir genomslaget och genombrottet för pandemin kraftigare än på andra platser. Det är lika naturligt som självklart. Kineserna har på extremt kort tid färdigställt ett helt nytt sjukhus för att kunna förstärka vården snabbt. Detta är en möjlighet som inte finns i underutvecklade länder eller samhällen med dålig krisberedskap. Det är där vi kan styra över debatten till hemmaplan, till Sverige.

Coronaviruset PANDEMI

En pandemi definieras som ett utbrott av en infektionssjukdom som snabbt och lätt sprider sig bland människor över mycket stora geografiska områden. Medan en epidemi kan rasa i ett enskilt land, så drabbar en pandemi – i alla fall i sin yttersta konsekvens – människor över hela jorden.

Det är Världshälsoorganisationen WHO som officiellt avgör när ett sjukdomsutbrott är en pandemi. Svininfluensa eller influensa A (H1N1) utnämndes till en pandemi 2009, men andra typer av influensa har också utvecklats till pandemier, senast Hongkonginfluensan 1968–1969 samt spanska sjukan, som 1918–1919 smittade var tredje invånare i världen och dödade 40 miljoner människor.

Sverige har en på många sätt fantastisk sjukvård, med fantastiskt dedikerad vårdpersonal. Men, svensk sjukvård är i kris. Vårdplatser hålls stängda då det fattas personal. Ytterligare personal kommer försvinna när regionerna måste spara i sin dåliga ekonomi. Marginaler saknas i det närmaste helt för att kunna hantera större händelser eller ökad press, stress och belastning. En bussolycka i huvudstaden skulle enligt läkare på Södersjukhuset vara en händelse som skulle vara svår att hantera för akutsjukvården. Frågan är då hur akutsjukvården kan klara av en pandemi? Där de med sämst allmäntillstånd blir de som kommer att kräva den mest avancerade vården.

Intensivvården är redan idag hårt pressad. Vårdplatserna på landets intensivvårdsavdelningar räcker med nöd och näppe till för dagens situation. Visst kan man omfördela, omprioritera och omdisponera resurser – men absolut inte i den omfattningen att man kommer att kunna trolla fram tillräckliga resurser för en pandemi som slår hårt mot vårt samhälle. De svårast sjuka, de som redan innan har hjärt- och lungsjukdomar, löper stor risk att behöva vård i respirator. Den vården kan enbart ges på just intensivvårdsavdelningarna och av intensivvårdsavdelningarnas välutbildade personal.

Där har vi en utmaning, som man borde ha sett komma…

Även all annan vård kommer att utsättas för en kraftig belastning om eller när pandemin slår till. Antalet infektionsplatser är redan idag för få, samtidigt som det råder konstanta överbeläggningsproblem på nästan alla somatiska vårdavdelningar på landets sjukhus. I Stockholm kan man lösa en del av problemen genom att använda det omtalade Nya Karolinskas lika omtalade enkelrum till patientsalar för att öka tillgången på lämpliga vårdplatser för infektionsvård. Detta leder dock till att annan högkvalificerad vård som annars skulle utföras på dessa vårdplatser skjuts på framtiden. Nya och längre vårdköer.

Sjukvårdspersonalen sliter redan idag extremt hårt under sina arbetspass, och vid ett pandemiutbrott skulle belastningen på dessa vardagshjältar öka till det extrema. Långa arbetspass kommer att behöva bli ännu längre. Kort återhämtning kommer att bli ännu kortare. Vårdtyngd och stress kommer att tangera det som måste anses vara ohållbart. I den situationen är man ju i princip redan idag, utan en pandemi med hundratals insjuknade i behov av sjukhusvård. Efter ett pandemiutbrott kan man förvänta sig att ännu några fler vårdanställda flyr fältet och söker en ny karriär.

Tillbaka till Corona-viruset. I dagsläget vårdas en person på Ryhovs sjukhus i Jönköping för just detta. Regeringen har trots den ytterst sparsamma smittspridningen i landet klassat sjukdomen som samhällsfarlig, medan WHO har klassat pandemin som ett globalt nödläge. Mycket är ännu oklart vad avser virusets mutationer samt hur och när det smittar.

Vissa experter säger att viruset sprids och smittar först efter det att den drabbade visar symptom. Andra experter säger att det finns tecken på att det smittar redan innan symptomen visar sig. Hur viruset slår mot ett utvecklat land med en hyfsat välfungerande sjukvård är inte heller något som någon har koll på – än.

Utan att ha någon som helst ambition att skrämmas kan vi nog dock och dessvärre vara säkra på att ett utbrott i Sverige skulle förstärka den i redan dag djupa krisen i vården. Hur hårt kan ingen säkert veta, men när regeringen för en gångs skull ser något komma och klassar Corona-pandemin som samhällsfarlig är ändå en signal om vad som kan vänta. Det blir nog inte så kul, det heller…

 

Fredrik Antonsson

 

Om författaren:

Fredrik Antonsson har en bakgrund som undersköterska inom akut- och intensivvården. Han arbetar idag som politisk tjänsteman för Sverigedemokraterna i Region Stockholm.

 

Senaste nytt om Coronaviruset

I Tyskland har påträffats en man som bar på viruset i sin smittsamma form innan han visade symptom varför det råder en osäkerhet om de svenska myndigheternas information om att viruset inte smittar om den enskilde är symptomfri.

Storbritannien har infört liknande rekommendationer som Sverige men med skillnaden att informationen finns på den brittiska regeringens hemsida samt att den brittiska motsvarigheten till Folkhälsomyndigheten upprättat dygnet-runt bemannade provtagningsstationer på den internationella flygplatsen Heathrow.

New England Journal of Medicine, en av världens högst rankade medicinska forskningstidskrifter har rapporterat om att Corona-viruset nu muterat.

Mer information om hur Sverige hanterar detta för närvarande finns på Folkhälsomyndighetens hemsida.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se