Utomjuridiska processer och åsiktsregistrering mot obekväma journalister förankrade på högsta nivå

Anne Ramberg. © Kjell Nilsson Mäki
  • Måndag 10 Feb 2020 2020-02-10
E-post 2387

Anne Rambergs reaktion på Ivar Arpis ledarkrönika i SvD sätter ånyo ljuset på nätverksorganisationerna Hilda och Ruben. Vilken roll de haft och har i opinionsbildningen i allmänhet och Anne Rambergs inflytande i synnerhet. Speciellt under den tid hon var generalsekreterare för hybridmyndigheten Advokatsamfundet. Ett samfund som i mångt och mycket står höjd över lagen och inte kan granskas, heller inte kritiseras ostraffat.

Artikeln som ljudfil:

Ivar Arpis publicerade ledarkrönika i SvD har väckt en rad med uppseendeväckande reaktioner. Arpi beskriver hur hans vardag har påverkats genom sin roll som opijnionsbildande ledarskribent. Hur inte bara han själv har blivit utsatt utan även hur implicita hot har framförts till hans hustru under den tid hon var gravid. 

Från de som ifrågasatt det gångna decenniets migrationspolitik finns en hög grad av igenkännande i Arpis betraktelse. Exemplen på stigmatisering av kritiska röster är i praktiken oräknerliga. Allt från Anders Lindberg, Aftonbladets ledarredaktör som menade att alla de som varnade för begränsningarna i arbets- och bostadsmarknaderna var rasister och dysterkvistar till den övriga svans av trollliknande figurer som aktivt jagade och hetsade mot oliktänkande.

Utomjuridiska processer mot åsiktsbrott

Ett av de grövre exemplen på hur dreven fördes var en profilerad byggnadsarbetare som inte utan stolthet kunde redovisa hur han i sin funktion som byggbas drev på för att isolera kollegor på arbetsplatsen som ”kom ut” som sympatisörer för Sverigedemokraterna. Hur han tystade alla migrationskritiska frågor med ”du låter som en Sverigedemokrat” istället för att svara på frågorna. Den aktuelle byggnadsarbetaren och fackligt engagerade i Byggnads återfinns idag i ett annat fackförbund som anställd tjänsteman.

För sina åsikters skull och hur han hanterat oliktänkande.

Jacob Heidbrinks kommentar är talande för hur drevet gått och hur en av de ledande har varit Anne Ramberg, tidigare generalsekreterare för Advokatsamfundet agerat. Ramberg har, i sin roll som generalsekreterare för Advokatsamfundet på hennes blogg som då låg på Advokatsamfundets domän åsatt en folkvald, moderaten Hanif Bali, den klandervärda egenskapen ”brunråtta”.  Att utmåla någon som ”brunråtta” eller ”taltratt för gatans parlament” bör betecknas som att åsätta någon klandervärda egenskaper och skulle då kunna vara föremål för åtal.

En första förutsättning för att åklagare ska kunna väcka åtal är att brottsoffret gjort en brottsanmälan. En andra förutsättning är att åtal ska, som lagen säger, anses vara påkallat från allmän synpunkt. Att åsätta en riksdagsledamot, folkvald, klandervärda egenskaper borde falla under den andra förutsättningen.

Att Ramberg som högste operative företrädare för hybridmyndigheten Advokatsamfundet på samfundets egen domän i praktiken utmåla en demokratiskt vald riksdagsledamot som klandervärd brunråtta, eller nazist borde i samtliga andra demokratier än Sverige leda till åtal. Men i Sverige är det omöjligt med tanke på det arv, eller de avtryck Ramberg lämnade efter sig.

Nätverken Hilda respektive Ruben.

Hilda skapades vid ett möte på Advokatsamfundets kansli den 18 januari 2006 och fick sitt namn efter dagens namnsdagsbarn. Initiativtagare var samfundets dåvarande generalsekreterare Anne Ramberg. Bland de ungefär 30 deltagarna fanns bland annat advokater, domare, åklagare, generaldirektörer och en representant för polisen.

De olika yrkesgrupperna har olika organisationskulturer och delvis olika problem, men Hildas grundare ringade snabbt in den gemensamma nämnaren: Att rättsväsendet och advokatkåren går miste om en mängd skickliga jurister på ledande poster, eftersom många av de kompetenta kvinnorna inte får chefsuppgifter eller delägarskap i advokatbyråerna. På motsvarande sätt bildades några år senare det manliga nätverket Ruben med samma mål och syften.

Nätverket har dock fått som bieffekt att gränserna mellan de olika rollerna inom det rättspolitiska området suddats ut eller blivit diffusa En följd var att Domarnämnden, den myndighet som inför regeringen har att rangordna sökande till olika domartjänster innan regeringsbeslut helt kontrollerades av nätverken Hilda och Ruben. Vilket naturligtvis påverkat tillsättningen av bland annat justitieråd i Högsta domstolen.

Mer läsning: Hilda och Ruben kontrollerar Domarnämnden

Riksrevisionen ifrågasatte redan 2010 det lämpliga i att den statliga Domarnämnden, som har till uppgift att föreslå regeringen namn på lämpliga domare, har en majoritet av ledamöter som ingår i en sammanslutning med det uttalade målet att göra kvinnliga jurister till chefer i bland annat domstolar. Enligt Riksrevisionens bedömning var inte utnämningsprocessen så transparent att det för en utomstående framgår klart hur nämnden hade kommit fram till de utvalda kandidaterna. Riksrevisionen har stöd i såväl regeringsformen som förvaltningslagen för sin granskning. Men. Detta ansåg inte de granskade.

Efter denna granskning, som i kraftiga ordalag fördömdes av grundaren av de bägge nätveken Hilda och Ruben, Advokatsamfundets  Anne Ramberg  granskas inte längre den indirekta utnämningsmakt som Domarnämnden utövar.

För att ingå i något av nätverken Hilda respektive Ruben förutsätts att nätverkens värdgrund delas och accepteras. Och att stå bakom myndighetsdrev riktade mot privatperson är ingenting som är främmande för Anne Rambergs nätverksstruktur Hilda och Ruben.

Det bör därmed inte vara någon slump att ordföranden i Högsta domstolen, Stefan Lindskog, riktade samma form av kritik mot lagen mot terroristresor som Anne Ramberg när de första försöken till skärpt terrorlagstiftning prövades. Lindskog var vid tiden medlem i Ruben. 

Åsiktsregistrering vid departement möjliggörs genom beslut av medlem i Hilda

Ledarsidorna lät JO-anmäla en tjänsteman vid Utrikesdepartementet för att denne på tjänstetid åsatt Ledarsidorna en politisk extremåsikt utan att ha haft saklig grund för påståendet samt att denne lät sprida den till såväl kollegor som utomstånende med nyttjande av regeringskansliets kommunikationskanaler. Ett brott mot Regeringsformen samt ett brott mot bland annat Personuppgiftslagen. Det är endast Säkerhetspolisen och FRA som i sin verksamhet har lagstöd för åsiktsregistrering. Åsiktsregistreringen av journalister och andra eventuellt drabbade enskilda medborgare som utförs av UD står utanför tillsyns- och kontrollmyndigheter insyn.

UD:s stämpling skedde i samband med att Ledarsidorna kunde avslöja hur 261 tjänstemän vid UD satte sig själva över den svenska Regeringsformen.

Mer läsning: UD-tjänstemän sätter sig över regeringsformen – Uppmanar till civil olydnad vid regeringsskifte

Den vid då tiden chefs-JO, Cecilia Renfors, avslog JO-anmälan vilken då kom att bli prejudicerande. Det är numera genom Renfors beslut förankrat att såväl departement, myndigheter och hybridmyndigheter som Advokatsamfundet har rätten att bedriva ”drev” eller politiskt motiverad förföljelse inom ramen för tjänsteutövningen. Cecilia Renförs är fullvärdig medlem i Anne Rambergs och Advokatsamfundets skapelse Hilda. En nätverksorganisation som suddat ut gränserna mellan de olika aktörerna inom rättsområdet. Beslutet av Renfors, ett av de mer avgörande, bör betecknas som ligga helt i linje med de drev som grundaren återkommande är delaktig i.

Anne Rambergs reaktion på Ivar Arpis ledarkrönika sätter ånyo ljuset på nätverksorganisationerna Hilda och Ruben. Vilken roll de haft och fortfarande har i opinionsbildningen i allmänhet och Anne Rambergs inflytande i synnerhet. Speciellt under den tid hon var generalsekreterare för hybridmyndigheten Advokatsamfundet. Ett samfund som i mångt och mycket står höjd över lagen och inte kan granskas, heller inte kritiseras ostraffat.

Cecilia Renström blev i januari i fjol utsedd till justitieråd vid Högsta domstolen, en tjänst hon tillträdde under hösten 2019. Utöver sin tjänstgöring i domstolen innebär tjänsten även att hon över tid tjänstgör i Lagrådet.

 

Ledarsidorna.se®

Tycker du att Ledarsidorna.se gör skillnad och att vi behövs?

Det var Ledarsidorna.se som ensamt kunde avslöja både åsiktsregistreringen av enskilda medborgare vid UD och den numera kända 261-listan. Det är bara Ledarsidorna.se som vågat granska nätverken Hilda och Ruben.

Övrig media är tyst. Av lätt insedda skäl. De är alla i ekonomisk beroendeställning till regeringen.

Du stödjer Ledarsidorna.se bäst genom att bli prenumerant men gärna genom en extra Hilda-swish idag.

Hilda-swishen är 123 535 62 82.

 

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.