Männen går till sjöss

  • Söndag 23 Feb 2020 2020-02-23
E-post 1363

Vad har genusvetenskapen egentligen bidragit till? Och var är männen i den den postkoloniala och akademiska världen? Satsningarna på mer genus och mer jämställdhet har lett till kvinnlig dominans i alla akademiska discipliner utom för de som går till sjöss eller till skogs.

Männen går till sjöss

What are little girls made of? Sugar and spice and everything nice.

What are little boys made of? Snips and snails and puppy dog tails

Det pågår en allt tydligare feminisering av det svenska samhället, en ordning som bottnar i vilka egenskaper skolan satt upp.
Den kvinnliga dominansen inom en rad högskoleutbildningar är idag slående. Det avspeglar sig allt tydligare i samhället.
De är läkare, jurister, veterinärer, journalister och psykoterapeuter. De dominerar inom HR, inom specialpedagogik och arkitektutbildningar. Men också inom kommunal förvaltning och då upp till omfattande kvinnlig dominans inom ledningen.

Genusvetenskapen är inte längre bara ett ämne för studenter utan genomsyrar också universitets och högskolors krav på sin personal. Vart tog männen vägen? Gick de alla till sjöss eller till skogs? Ja den tydliga manliga dominansen inom högskoleutbildningar syns snart bara bland jägmästare och sjökaptener.

Är det här något bra? Ett kvitto på att jämställdheten fungerar? Något som gynnar samhället och som gynnar såväl unga kvinnor som män?Men varför har pendeln svängt så kraftigt de senaste decennierna?

Pappaledigheten syns vara en kort period alltför tidigt i småpojkars liv för att sätta en verklig prägel. För när skolan tar vid är det alltjämt egenskaper som inte gynnar pojkar – utan flickor som premieras enligt forskaren Pia Rosander.

I en doktorsavhandling från Lunds universitet häromåret visar hon på vilka egenskaper som leder till högre betyg och därmed större möjlighet att komma in på de mest eftertraktade utbildningarna. Samvetsgrannhet, det vill säga att en person är plikttrogen, ordningssam och disciplinerad, hade enligt Pia Rosander ett klockrent samband med höga betyg. En annan avgörande egenskap är ångest och oro som driver till att prestera bra. Något som återfanns framför allt hos begåvade flickor rädda för att misslyckas.

Pia Rosander visade samtidigt i sin forskning att pojkar däremot oftare har den personlighetstyp som drivs av lust och nyfiken – en egenskap som inte belönas av betygssystemet – och hon såg ingen skillnad i begåvning, i IQ, mellan flickorna och pojkarna i den omfattande undersökta gruppen. Pia Rosanders forskning rörde gymnasieelever men skolans värderingssystem börjar lång tidigare och många är de föräldrar som klagat över hur undervisningssystemet dödar lust och kreativitet och skapar stress.

Men när elever behöver hjälp, t ex en specialpedagog, för att komma i kapp eller i balans då möter de tidigt en annan obalans. Specialpedagogiken är helt dominerad av kvinnor. 90 procent som tas in på denna utbildning är kvinnor. När eleverna senare behöver yrkesrådgivare så är den kvinnliga dominansen nästan lika stor.

I tabellen på sidan 20 i Universitetskanslerns statistiska analys från läsåret 2018/19 ser man hur flit och ångest ger höga betyg och ger företräde till en rad utbildningar. Men mår någon arbetsplats eller yrkesgrupp bra av det här? Nej säger Fredrik Wetterlundh, en av få manliga HR-chefer och med lång erfarenhet av olika arbetsplatser.

Han pekar på behovet av att få en jämnare könsbalans överlag. Det är alldeles för få manliga studenter som väljer att utbildas sig till HR specialister, alldeles för få kvinnor som läser maskinteknik. Könsobalansen får konsekvenser i flera led. Fredrik Wetterlundh ser till exempel idag många manliga chefer som mår dåligt, men då vill de oftast prata med en man. Inte lätt att finna inom HR, där kvinnorna utgör runt 80 procent, inte heller lätt bland psykologer.

Psykoterapi (KBT) är den populäraste utbildningen bland kvinnor men kommer först på 13:e plats bland män. Män vill däremot utbildas sig inom CAD, dvs Computer Aided Design. Den utbildningen kommer först på 12:e plats bland kvinnor.

Det finns all anledning att ta upp diskussionen nu om vad vi gör med våra pojkar och unga män. Alltför många känner sig nertryckta, icke önskvärda och dominerade av en syn på kön, jämställdhet och samhälle som de har svårt att identifiera sig med.

 

Chris Forsne

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.