Så skadar kraven på att ge journalister en särställning respekten för media

Public Service: SR, SVT samt Utbildningsradion, UR.
  • Måndag 24 Feb 2020 2020-02-24
E-post 1486

SVT:s krav på att deras journalister skall åtnjuta en särställnnig är ett hot mot principen likhet inför lagen. Genom att ge journalister en särställning som frälse, höjd över andra medborgare, urholkas istället respekten för både lagstiftning och media.

Artikeln som ljudfil:

Journalister på tidningar, radio och tv i hela Sverige vittnar om ett allt hårdare klimat. Enligt en undersökning gjord av Göteborgs universitet under våren 2019 hade nästan 30% av Sveriges journalister hotats det senaste året, och 70% utsatts för kränkande kommentarer. Det är en utmaning för hela Sverige som måste adresseras på många nivåer i samhället menar ett allt större antal chefredaktörer och journalister som efterlyser en särställning för journalister i lagstiftningen. Senaste exemplet är SVT VD Hanna Stjärne som tillsammans med Eva Burman vid Eskilstuna-kuriren efterlyser särlagstiftning för att ge media och journalister en särställning i brottslagstiftningen.

Eskilstuna-Kuriren, Katrineholms-Kuriren och Södermanlands Nyheter har alla fått utstå en rad hot, hat och påverkansförsök under flera år. Allt i ett led att hindra publiceringar, att påverka opinionsbildningen eller tysta journalister. Redaktionerna polisanmäler hoten och det är först på senare år som en del av alla anmälningar lett till åtal.

Idag hanterar SVT i snitt 35 ärenden om dagen. Inom denna siffra ryms hatmejl, våldshandlingar, ofredanden och olaga hot, en stor mängd så allvarliga att de polisanmäls. Ibland tar det sig tydliga fysiska uttryck som när en grupp i januari förra året trängde sig in SVT:s lokaler i Helsingborg för att ”skapa publicitet för ett budskap”. Eller när SVT:s redaktioner i Norrköping och Linköping fick evakueras på grund av hot i augusti. Katrineholms-Kuriren påverkades av samma hot vid tillfället. På fem år har SVT:s kostnader för säkerhet fyrdubblats.

SVT har dock ett mindre problem med finansieringen för sitt skydd. Kostnaderna för detta bärs uteslutande av skattebetalarna och med 8,8 miljarder kronor per år åtnjuter Public Service med sina anställda redan en positiv särbehandling i form av skydd. Värre är det för journalister som Joakim Lamotte eller andra enmansredaktioner som bedriver systemkritisk granskande journalistik som till exempel Ledarsidorna.se. 

Olika nyheter – olika hot med olika avsändare

 

Hot och trakasserier kan se olika ut beroende på vilka nyheter som förmedlas. I Ledarsidorna.se fall har det rört sig om framför allt lågintensiva attacker eller IT-attacker.

Ett exempel är vad som drabbade Ledarsidorna.se vid vid avslöjandet av 261-listan, det vill säga hur 261 opolitiska tjänstemän satte sig över Regeringsformen och krävde få garantier att UD:s värdgrund kunde garanteras vid ett eventuellt regeringsskifte 2018. 

Mer läsning: UD uppmanar till civilolydnad vid regeringsskifte

  • Nyheten om uppropet publicerades kl 13:00 tisdagen den 25 september 2018.
  • Klockan 15:00 började Facebook ta bor länkarna till nyheten från Facebook efter att bolaget meddelat att nyheten var ”stötande”.
  • Klocka 16:00 inleddes en IT-attack som förstörde inloggningsmodulen på Ledarsidorna vilket föranledde att hela sajten plockades ner för att startas om steg för steg. Under denna tid kunde en större DDOS-attack mot domänen registreras.
  • Först dagen efter, när såväl DN som GP börjat gräva i frågan samt att GP fått källmaterialet sig tillsänt av Ledarsidorna upphörde attackerna samt att Facebook återigen tillät delning av nyheten. Som genom ett trollslag var nyheten inte längre ”stötande” samtidigt som angreppen på systemet upphörde helt. 
  • Bara en månad tidigare, den nionde augusti, hade nuvarande biståndsminister Peter Eriksson vitsordat i en direktsänd intervju i  SR Studio Ett att regeringen har en direkt kontaktväg med bland annat Facebook för att kunna arbeta mot ”fake-news” och andra misshagliga publiceringar i sociala medier.

Även om inget går att bevisa sammanfaller en rad med händelser i tid på ett sådant sätt att det inte kan uteslutas någon form av utomjuridisk process genomförts riktat mot fri och helt oberoende media.

Likhet inför lagen

 

Det var inte första gången som Ledarsidorna fick utstå IT-relaterade attacker. Totalt har redaktionen varit tvungen att genom åren investera i omfattande åtgärder till avsevärda belopp för att skydda redaktionen från informationsintrång. Ett var så allvarligt att åklagare lät inleda en förundersökning. Denna förundersökning lades dessvärre ner på grund av resursbrist hos IT-enheten på NOA. Även andra hot, som mordhot, mot redaktionen har lagts ner i brist på resurser.

Hot mot det fria ordet kan därmed se ut på olika sätt. SVT och SR klarade sig utan attacker som den som Ledarsidorna.se i det specifika fallet men är å andra sidan nyhetsredaktioner som inte granskar politisk aktivistisk maktkorruption i staten i någon egentlig mening.

Ledarsidorna fick senare erfara att UD genomför åsiktsregistrering av journalister och sprider informationen via mail till andra utanför myndigheten. Justitieombudsmannen fattade därefter ett beslut som gav UD rätt att starta drev mot enskilda journalister. Inte heller det prejudicerande JO-beslutet föranledde någon reaktion alls från Public Service-företagens redaktioner.

Men trots det inträffade finns det inga egentliga skäl för Ledarsidorna att kräva en positivi särbehandling i lagstiftningen för att skydda redaktionens arbete. Lagrummen som skall skydda fungerar vilket åklagarens förundersökningsbeslut vittnar om. Det är snarare frågan om en resursbrist. I SVT och övriga redaktioners fall är situationen sannolik likartad då Brottsbalken har bestämmelser som kan tillämpas redan idag. Om inte fullt ut så bör bara smärre justeringar kunna ge tjänstemän som får erfara hot, hot om våld och våld utom tjänsten som haft sin grund i dennes tjänsteutövning eller yrkesroll kunna införas. Oavsett yrkeskategori. 

När främst SVT, med sin förment självständiga ställning och som inte klarar ut att granska politisk maktkorruption ropar efter bättre skydd och en särställning höjd över medborgarna är det milt uttryckt stötande. Lika stötande är det att Hanna Stjärne ikläder sig rollen som det fria ordets försvarare. Historien, eller i SVT:s fall icke-historien om 261-listan är talande. Efter några månader hade i praktiken all svensk media rapporterat om detta initiativ från UD-tjänstemännen. Förutom Public Service-företagen. 

Hot och våld är idag vardag för många medborgare. Hot och våld har varit ett problem för många journalister under en lång tid. Hot och våld som har olika karaktär beroende på vad den aktuella redaktionen granskar.

Med tanke på hur Public Service agerat i annan granskning, eller icke-granskningen av 261 politiskt aktivistiska tjänstemän, finns det goda skäl att inte hörsamma Hanna Stjärnes krav på särlagstiftning för att skydda sin personal. 

De stora medieaktörerna har redan en ekonomisk särställning i form av omfattande statsbidrag som kan användas för skydd av information och sin personal. Samtidigt visar Stjärnes och andra publicister upp en attityd att just de skulle stå höjda över alla andra svenska medborgare på något sätt trots att det finns fungerande lagrum.

Det är snarare utrednings- och lagföringsresurserna som skall ökas – inte ge ett litet fåtal en positiv särbehandling inför en lag som skall vara lika för alla.

 

Utgivningen av boken Islamismen i Sverige har ännu inte påverkat redaktionen. Men det kan inte uteslutas att den kommer leda till en rad med reaktioner som inte kan förutses.

Köp ditt exemplar på BOKUS innan det är försent.

 

Islamismen i Sverige Ett granskande reportage om islamismen i Sverige

Sagt om ”Islamismen i Sverige” av Bengt G Nilsson:

 

Under 1980-talet arbetade Bengt G Nilsson som journalist på TT, Dagens Nyheter och Sveriges Television. Han övergick på 1990-talet till frilansverksamhet med Afrika som specialinriktning. Nilsson har producerat ett större antal dokumentärfilmer och reportage för Sveriges Television och andra uppdragsgivare.

1990 debuterade han som författare på Albert Bonniers förlag med En bil åt Mr. Singh. Hösten 2008 släpptes boken Sveriges afrikanska krig på Timbro förlag. I den belyser Bengt G Nilsson hur svenskt bistånd under flera decennier bidragit till krigföring i afrikanska diktaturer. 2014 gav han ut faktaboken Oljans pris. Året därpå kom den politiska thrillern Operation Axum. 2017 gav han ut faktaboken I tyst samförstånd - Sverige och Sovjet i kalla krigets Afrika.

Bengt G Nilsson kommer under våren ut med en aktuell bok om Israel-Palestina konflikten på eget förlag.

 

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se