Ungdomsväljare gillar vare sig antisemiter eller identitetspolitiker

© Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se ®
  • Fredag 21 Feb 2020 2020-02-21
E-post 1419

På ytan är det i praktiken stiltje i opinionen. Men i de nedbrutna siffrorna återfinns en mycket större dramatik och kris för Socialdemokraterna än vad rubrikerna vittnar om. Återväxten är noll och ett kvitto på att inte heller ungdomar tycks uppskatta antisemitism och identitetspolitik.

SVT/Novus februarimätning bjuder inte på någon större dramatik sett till de stora dragen. Rörelserna är så pass små att de alla ligger inom felmarginalen. Idag går det inte att med någon säkerhet utnämna vilket parti som är störst av Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Stödet för regeringen präglas av det låga förtroendet för Stefan Löfvens förmåga att leda landet. Löfven återfinns först på femteplats i Novus förtroendeundersökning efter en rad med kontroversiella och märkliga uttalanden som direkt kan relateras till brottsvågen. Brottsvågen är fråga minst lika stor i debatten och opinionen som flyktingkrisen. Uttalanden som att det är ungdomarna i Danderyd som ligger till grund för den ökade narkotikaförsäljningen, att regeringen inte såg brottsvågen komma eller att förnedringsrånen med etniska markörer går att härleda till Alliansens skattesänkningar har inte gått hem hos väljarna. 

Statsministern har under en längre tid givit ett allt mer desorienterat intryck, frikopplad från väljarna och verkligheten lever han i en egen omloppsbana runt jorden. Styrd av ett inre kabinett som ser mer till taktik än de mer långsiktiga målen. Där presschefen Odd Guteland har ett stort inflytande och som baserar sin kommunikation helt och hållet på vilken fråga som väljarna anser vara viktigast för stunden. Det resulterar i en svajig politisk kommunikation från en statsminister som inte riktigt verkar veta vad som pågår i samhällskroppen.

Sverigedemokraternas framgångar i opinionen bygger dock i sin tur på ett direkt missnöje med övriga partier och mindre på hur deras egna politiska sakförslag utformas. Det räcker idag gott och väl med att vilja bryta en utveckling för att attrahera väljarna. Sverigedemokraternas profetior om samhällsutvecklingen i stort har slagit in och som ägare av problemformuleringen och verklighetsbeskrivningen är det svårt för något parti som kan förknippas med den tills idag förda politiken att mobilisera någon som helst trovärdighet.

Moderaternas stöd ligger kvar på för Ulf Kristersson oroväckande låga nivåer. Och kommer så förbli med ett nästan lika svagt ledarskap även om han är retoriskt avsevärt mycket skickligare än statsministern. Idag är det ingenting som ger några egentliga ledtrådar till vilken politik en moderatledd regering skulle föra annat än att den skulle ligga nära Sverigedemokraternas politik inom rättsområdet.

Även om moderatledaren påstår att han och Kristdemokraterna är beredda att ta över regeringskansliet så faller det på sin egen orimlighet. Alla som har genomfört ett regeringsskifte vet att det krävs veckor av förberedelser för att över huvud taget ha en chans att ta över regeringsansvaret. Någon sådan samordning har inte genomförts och med Sverigedemokraterna som tänkt stödhjul är det ännu mindre sannolikt. Partierna har bara nyligen börjat samordna sina förslag i riksdagen och då bara i enskilda frågor. Inte den helhet som krävs för att regera ett land.

Med snart halva mandatperioden genomförd blir det dessutom i praktiken omöjligt att genomföra ett extra val. Inget parti, inte ens Sverigedemokraterna, är speciellt villiga till en kortare mandatperiod än tre år. Idag är det två och ett halvt år kvar till nästa ordinarie val. En annan regering än dagens skulle, med den tröghet som finns i systemen, lida svårt av den baksmälla som Stefan Löfven i sådana fall lämnar efter sig. Den regering som sitter i Rosenbad på valdagen 2022 kommer att behöva ta ansvar för allt vad Stefan Löfven och kanske främst justitie- och migrationsminister Morgan Johansson ställt till med sedan 2014. Ivirgt sekonderade av Miljöpartiet

Kristdemokraterna minskar med 0,2 procentenheter och har ett väljarstöd på 5,9 procent. De tappar för tredje undersökningen i rad och har sedan november 2019 tappat 1,2 procentenheter. Trots att Kristdemokraternas Riksting i mångt och mycket gav partiledaren Ebba Bush ett ganska öppet mandat samt att tinget gick hennes väg har hon inte lyckats konsolidera partiet. Som person upplevs Bush som den starkaste profilen men politiskt har hon inte slagit an de toner som väljarna vill höra.

Men den långsiktiga krisen är störst hos Socialdemokraterna. De förlorar väljare bland män, LO-medlemmar och bland de i åldern 18–29 år. Det skall ställas mot Sverigedemokraternas framgångar där stödet ökar bland de i åldern 18–29 år, bland tjänstemän, ej fackanslutna samt i Stockholms- och Smålandsregionen.

SVT/Novus nedbrutna väljargrupper vittnar om att Socialdemokraternas återväxt är noll. Eller till och med negativ. Skulle det vara val idag och denna åldersgrupps preferenser bilda en riksdag skulle Socialdemokraterna på sin höjd attrahera mellan 15-18 procent av väljarkåren. Moderaterna och Sverigedemokraterna skulle å andra sidan nästan kunna bilda en majoritetsregering. 

Socialdemokraternas framtidshopp, SSU, är idag inte attraktivt med sin utbredda antisemitism och utpräglade identitetspolitik ens för yngre väljare. Den satsning på denna inriktning, som inleddes av Ardalan Shekarabi under hans tid som SSU-ordförande och som sedan fick fullt stöd av Mona Sahlin under hennes tid som ordförande och senare av Carin Jämtin som partisekreterare har slagit helt snett.

Och antisemitismen inom SSU är i huvudsak importerad. SSU har satsat på rekrytering av utrikesfödda eller sådana med utrikes bakgrund. En grupp som domineras av personer med Mellanöstern som ursprungsregion och där antisemitiska vanföreställningar är vanliga vilket även styrks av de undersökningar som Forum för levande historia genomfört. Att antisemitismen inom SSU skulle komma från annat håll, som från Nordiska Motståndsrörelsen, är osannolikt då SSU så vitt känt inte har något närmare samarbete med NMR.

Inte heller yngre väljare gillar antisemiter eller den indentitetspolitik som präglar ungdomsförbundet i Skåne och Uppsala. Och fortsätter dagens utveckling med ungdomsförbundet som Socialdemokraternas framtidshopp kommer den sista socialdemokraten som någonsin får ett passerkort till regeringskansliet släcka lampan i Rosenbad på valnatten 2022 innan denne lämnar in kortet för gott i vakten.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.