Coronaviruset blixtbelyser storstädernas svagheter

  • Fredag 20 Mar 2020 2020-03-20
E-post 1809

Stockholm är hårdast drabbat – samtidigt som andra regioner är långt ifrån att ha klivit in i den brantare delen av spridningskurvan. Regioner som fortfarande har gott om tid att höja sin sjukvårdskapacitet. Corona-virusets framfart kommer att innebära behov en fördjupad analys och debatt, om hur Sverige kan skapa ett starkt samhälle. Behovet av ett robust samhälle har aldrig varit tydligare, och där Stockholm nu visar sig vara en del av problemet. Där fortsatt centralisering och urbanisering inte kan vara lösningen.

Artikeln som inläst:

När stockholmarna börjar fly den virussmittade staden sprider sig Coronaviruset snabbare över hela landet. Dessutom tär de på den lokala handelns matvaruresurser, anpassade för fastboende.  Precis det fenomenet sprider sig nu på franska landsbygden. I Bretagne har prefekturen, vår motsvarighet till länsstyrelsen, förbjudit andrahandsuthyrning på Ile de Brehat (som ett franskt Fårö).

Utflytten från Stockholm till sommarstugor har redan börjat ske, men inte i så massiv omfattning som i Frankrike. På den större bretagnska ön, Belle Ile (ett mindre Gotland), rasar de boende över anstormningen av parisare som man befarar ska föra Coronaviruset till ön. Dessutom uppges de länsa de lokala matbutikerna på ön, som bara försörjs via färjor.

För ett par kvällar sedan framträdde den franske presidenten Emmanuel Macron i TV, och förklarade att man vid lunchtid dagen efter skulle införa strikta utegångsregler för Paris. Morgonen efter, strax innan förbudet inträffade, fylldes franska tågstationer av unga människor med bagage på väg hem för att rida ut krisen i sina föräldrahem runt om i Frankrike. Hur många som redan var smittade, och hur många som smittades på de packade stationerna och tågen, är omöjligt att veta.

När  pesten drabbade Stockholm år 1710 så försökte man länge förneka den, för att befolkningen inte skulle drabbas av panik. Så här beskriver tidskriften Populär historia hur dåtidens Folkhälsomyndighet hanterade pandemin:

Collegium Medicum, den högsta medicinska myndigheten i landet, fick den 4 augusti i uppdrag att utreda »den myckna sjukdomen i staden». Collegium leddes av den snart 70-årige Urban Hjärne, som gått till historien genom sin insats för att stoppa de stora häxprocesserna några decennier tidigare.  Under de kommande veckorna skulle Hjärne komma att spela en mycket tvivelaktig roll i skeendet. Han var mån om att inte sprida panik i onödan och förnekade pestutbrottet så länge som möjligt.

Vad väcker panik? Kunskap eller mörkläggning? Smittskyddet runt om i Sverige har på eget bevåg valt att inte närmare geografiskt redogöra för var smittan är störst. Förutom att man redovisar Stockholm. Frågan är om det är positivt. När Göteborg benämns Västra Götaland blir det närmast absurt. Det inte Hjo eller Vara som har flest fall, kanske inte ett enda. Inte förrän paniken sprider sig och människor, likt under pestens år, tar sig ut på landsbygden.

Situationen i Frankrike, och i Stockholm som den utvecklas, sätter strålkastarljuset på urbaniseringens och storstädernas sårbarhet. Nära 20 procent av alla svenskar bor i Stockholmsregionen. I tillägg till det så har Stockholm bland Sveriges lägsta antal inläggningsplatser per capita. Samtidigt som Sverige har lägst antal inläggningsplatser per capita i EU.

I Region Stockholm finns bara 2,1 sjukhussängar per tusen invånare, och siffran skulle vara ännu lägre om de vårdplatser som hålls stängda på grund av personalbrist räknades in. Stockholm har bland de lägsta antalet inläggningsplatser i Sverige, och Sverige har redan nu lägst antal sjukhussängar per invånare i hela EU. Satsningarna på intersektionella studier, inkapslande kulturbidrag, cykelbanor samt subventionering av elbilar har tryckt undan investeringar i vården och omsorgen under snart flera decennier.

Med den post-corona debatt som oundvikligen kommer att komma, så kommer storstädernas förutsättningar och förmåga att hantera större kriser att behöva analyseras, och inte minst debatteras. För Stockholm är, till skillnad från övriga landet, långt ifrån självförsörjande i något avseende. Möjligtvis med undantag för avkastningen på Stockholmsbörsen, men å andra sidan så sjunker den som en sten för närvarande.

Stockholm är beroende av att övriga landet producerar det staden förbrukar. Allt från energi till livsmedel. Det samtidigt som hela landet riskerar att lamslås om Stockholm slås ut. Inte minst nu i Corona-tider.

Det råder besöksförbud på Stockholms äldreboenden, det avråds från besök på LSS-hem, boende i staden ombeds att jobba hemifrån om de kan och Folkhälsomyndigheten avråder från resor till regionen.

– Vi står inför en av de största utmaningarna i modern tid. Stockholm har inte varit med om något liknande, sa Anna König Jerlmyr, Stockholms finansborgarråd, vid en presskonferens på torsdagsmorgonen.

– Vi har en exceptionell situation i Sverige, men särskilt i Stockholm. Vår viktigaste prioritering är givetvis stockholmarnas liv och hälsa.

I pågående kris blir det uppenbart. Stockholm, som är en av de regioner som rationaliserat mest i vården, har redan i ett normaltillstånd en brist på inläggningsplatser. Idag saknas även tester för Corona-viruset varför ännu fler vårdplatser riskerar stå tomma vartefter personal uppvisar symptom och skickas hem. En kombination av en stor befolkning på liten yta och resursbrist gör Stockholm till en gyllene jordmån för Corona-virusets effekter. Folkhälsomyndighetens karantänliknande rekommendationer är inte tagna ur tom luft, och Stockholm skriker idag efter ännu mer resurser.

Idag har Försvarsmaktens sjukvårdsenhet, i form av ett mobilt sjukhus, ombaserats från sin ordinarie basering i Göteborg till Uppsala, för att avlasta Stockholmsregionen. Men är det säkert att göteborgarna får tillbaka den, om och när smittspridningen tar fart i Västra Götaland? Vad händer om akut behov uppstår i andra delar av landet?

Frågan är om övriga landet post-Corona skall förse Stockholm med ännu mer resurser eller om det kan vara en god idé att långsiktigt sprida befolkningen, genom positiva incitament, över en större yta? Kan det vara lämpligt att rulla tillbaka kostnaderna, avseende riskerna att bo i en storstadsregion, på Stockholmarna själva?

Länsstyrelsen i Stockholms egen prioriteringslista över prioriterade personalgrupper under pandemin är för stockholmarna direkt pinsam. Stockholm anser att regeringen skall prioritera butikspersonal i livsmedelsförsörjningskedjan. Stockholmarna förstår inte vikten av att vårsådden kommer i marken inom de närmaste fyra veckorna. Om så inte sker så försvinner hälften av Sveriges produktion av livsnödvändiga kolhydrater.

Skulle en pandemi få fäste i lantbrukssektorn hamnar Sverige i en situation bortom dagens mest dystopiska profetior. Ändå kräver Stockholm att regeringen skall lyssna främst på dem.

Skärmavbildning från Expressen.

 

En fråga handlar ofrånkomligen om skattebasen. Så som skattesystemet är uppbyggt beskattas vinsterna för de bolag som baserar sin verksamhet på svenska naturtillgångar på statlig nivå. Dels för att finansiera statliga åtaganden, dels för att kunna rullas tillbaka till kommunerna genom det kommunala utjämningssystemet. En variant är att på något sätt minska den statliga beskattningsrätten på naturtillgångar såsom skogen, malmen och kraften och rulla över den rätten på den regionala nivån. I syfte att bygga ut samhällen med god självförsörjningsförmåga i resten av landet.

Landsdelar som blir attraktiva för svenskar att bo, arbeta och leva i. Centerpartiet har haft detta förslag på sitt ritbord. Ett förslag som bottnar i, numera i Centerpartiet en helt utdöd insikt, om vikten av starka lokalsamhällen. När Stureplanscentern tog över partiet försvann den insikten. Ungefär samtidigt som en moderat, senare partiledare, lät förstå att “Stockholmare är smartare än lantisar”.

En mer jämt fördelad befolkning över landet skulle även minska riskerna vid pandemier, och andra nationella kriser. Detta blir tydligt i Folkhälsomyndighetens redovisning av smittspridningstakten i landet. En jämnare fördelning av befolkningen skulle bidra till att trycka ner “kurvan” eller flacka ut smittspridningen så att de nationella resurserna räcker till.

Stockholm är hårdast drabbat medan andra regioner är långt ifrån att ha klivit in i den brantare delen av spridningskurvan. Regioner som fortfarande har gott om tid att höja sin sjukvårdskapacitet. Corona-virusets framfart måste innebära en fördjupad analys och debatt om hur Sverige kan skapa ett starkt samhälle i en post-Coronadebatt.

Behovet av ett robust samhälle har aldrig varit tydligare, och där storstäder som Stockholm nu visar sig vara en del av problemet. Där fortsatt centralisering och urbanisering inte längre kan vara lösningen.

Bara stockholmarnas egen prioritering, av yrken som anses vara samhällsbärande, blir smärtsamt tydlig när de helt exkluderat livsmedelsproduktionen.

 

Chris Forsne & Johan Westerholm

 

DET SKA DU GÖRA FÖR ATT BROMSA SPRIDNINGEN

Stanna hemma om du har några som helst sjukdomssymtom, även mildare som hosta eller lätt halsont. Du kan inte veta vad du bär på för virus.
Du ska vara hemma i minst två dagar efter att symtomen försvunnit helt – gärna längre.
Jobba hemifrån om du kan – särskilt om du bor i Stockholmsområdet, där spridningen är störst.
Personer över 70 år uppmanas att träffa så få människor som möjligt. Stanna hemma, försök att få hjälp med att handla och träffa absolut inte krassliga barn.
Tvätta händerna ofta med tvål och varmt vatten, minst 20 sekunder.

Fler råd på Folkhälsomyndighetens webbplats.

(Taget från Dagens Nyheter)

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.