Mer än en halv miljon hushåll drabbas direkt av Corona-krisen

© Kjell Nilsson Mäki
  • Fredag 27 Mar 2020 2020-03-27
E-post 1315

Regeringens krispaket åt företagen hjälper inte de ekonomiskt svagaste företagen. Sveriges enskilda näringsidkare och mikroföretag står i praktiken utan stöd. Försvinner dessa kommer inkomsten för 600 000 arbetstagare att försvinna, och med det sätts minst en halv miljon människors hushållsekonomi på spel. Effekterna kommer bli dramatiska, och frågan är om svensken kommer känna igen sitt land efter Corona-krisen.

Det har uppstått en debatt i samhället om inte metoden för virusbekämpning har en alltför hög kostnad, om det exempelvis inte vore mer rationellt att isolera riskgrupperna än att lamslå hela samhället.  Men, ett enskilt land kan inte gå sin egen väg, anser professor Magnus Henrekson i en tidig intervju i DI.

”För ett litet land som Sverige blir det i praktiken omöjligt att ställa sig utanför det de stora länderna väljer att göra, inte ens Storbritannien klarade det”, säger han.

Henrekson menar att upp till 600 000 arbetstillfällen kommer att försvinna.

Siffran är inte orimlig på något sätt. Och försvinner 600 000 arbetstillfällen kommer det få idag oöverblickbara konsekvenser för svensk ekonomi. Ingen sitter längre säkert då hushållen har stora svårigheter att klara ens en kortare tid av arbetslöshet.

Henrekson bemöter därmed i praktiken kritiker som till exempel Kerstin Hessius, VD för 4:e AP-fonden, som kräver ett slutdatum för krisen. Det finns idag inget land, förutom möjligen Kina, som i någon större omfattning kan uttala sig med någon form av säkerhet om när industrier kan starta om igen. Sverige befinner sig i början av den epidemiska spridningen, och kan med viss sannolikhet se ytterligare minst två månader framför sig med störningar i vård, ekonomi och arbetsmarknad.

Trots att regeringen lanserat flera räddningspaket för jobben under pågående Corona-kris så ser ingenting ut att dämpa fallet. Detta beror på ett flertal faktorer. Paketen är utformade för företag över en viss storlek, och missar helt eller delvis upp till en tredjedel av Sveriges företag och arbetsplatser.

Det svenska företagandet består nästan uteslutande av små och medelstora företag. Av samtliga företag med 0-249 anställda så är detta 99,9 procent av hela företagsstocken, 99,4 procent av det svenska näringslivet av företag  med 0-49 anställda.

Sveriges 830 231 enmansföretag, eller enskilda näringsidkare har per definition inte har några anställda. Detta är dock inte samma sak som att ingen arbetar i företaget. En enskild näringsidkare räknas till exempel inte som anställd. Läggs dessa ihop med antalet mikroföretag (med 1-10 anställda) 659 285 anställda, utgör dessa minsta näringsidkare nära 1,5 miljoner arbetstillfällen i olika omfattning.

De allra flesta företagen, drygt 60 procent, finns inom tjänstesektorn. Här är det detalj- och partihandelsföretag samt företag inom företagsservice (exempelvis konsultbyråer) som utgör den största delen. Ungefär en femtedel av företagen är jordbruks-, skogsbruks- eller fiskeföretag, och 14 procent återfinns inom industrin.

Sysselsättningen uppgick i februari 2020 till 5 076 800 personer. Av dessa drygt fem miljoner sysselsatta är med andra ord nästan en tredjedel anställda i företag med upp till tio anställda. Dessa företag har inga eller små möjligheter att ta del av regeringens stödpaket. Inte sällan är dessa företag dessutom obenägna att ta upp lån för sin överlevnad. För de enskilda näringsidkarna är det i praktiken uteslutet då de inte har något skydd alls. Skall de ta lån innebär det att de sätter sin egen hushållsekonomi som säkerhet, som till exempel sin bostad.

Flera småföretagare inom tjänstesektorn som Ledarsidorna varit i kontakt med under veckan har helt givit upp och ligger hemma och stirrar upp i taket, andra biter sig kvar och har dramatiskt sänkt lönerna med upp till 25 procent. Gå med på lönesänkningen eller så får alla gå hem och ingenting finns kvar. Alla företag drar ner på kostnaderna till ett minimum om det finns en chans att rädda verksamheten. Den starka staten som lovade stå vid deras sida finns inte där.

Rädda det som räddas kan. Var och en för sig själv.

Samtidigt är svenska hushållens ekonomi för svag för att möta kriser som Corona. Många enskilda näringsidkare har nu fått se hur intäkterna sjunkit helt eller minskat dramatiskt. Intäktsbortfall på 85-90 procent är inte ovanligt i tjänstesektorn, till exempel bland frisörer, taxichaufförer och andra vardagstjänster.

Hushållens oförmåga att hantera utgifterna gör det svårt att exempelvis reparera bilen när den går sönder, eller kompensera för utebliven lön. De små marginalerna svenskarna har gör att många inte skulle klara sig en månad utan inkomst. 14 procent skulle inte klara en månad utan någon inkomst. Knappt en fjärdedel kan inte hantera en utgift på 10 000 kronor och en tredjedel klarar inte av oförutsedda utgifter på 30 000 kronor.

Det har nu gått tre veckor sedan de första fallen med Corona-virusets framfart började påverka den svenska ekonomin. Tre veckor som kantats av rekordmånga varsel och konkursansökningar. Veckor där regeringens utspel fokuserat på de stora industrierna och dess arbetstagare. 

I skuggan kom de små. De svagaste som nu ser ut att gå under. Med effekter som regeringen inte ens kan drömma om i sina värsta mardrömmar. Med 600 000 nya arbetslösa som kommer främst från de enskilda näringsidkarna och mikroföretagen, som inte kan klara av att ens betala räntor för sitt boende, kommer det i grunden att förändra Sverige. Vilket i sin tur kommer leda till sekundäreffekter ingen med säkerhet kan uttala sig om.

Frågan infinner sig: Vilket Sverige har vi post-Corona?

 

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.