Regeringen reagerar snabbt på coronaviruset. Implementerar erfarenhet från tidigare kriser

  • Onsdag 4 Mar 2020 2020-03-04
E-post 385

Regeringen agerar snabbare än väntat på vilka effekter som COVID-19, Coronaviruset, kommer ha på ekonomi och arbetsmarknad. Lösningen är inte ny som presenteras utan baseras på Stefan Löfvens lösning när industrikompetensen från det numera nedlagda SAAB en gång räddades.

Under torsdagen avser regeringen fatta beslut om en lagrådsremiss med förslag om utvidgat stöd vid korttidsarbete. Enligt förslaget ska stödet, som innebär att företag får ekonomiskt stöd från staten för att låta personal gå ner i arbetstid i stället för att säga upp dem, kunna användas i betydligt fler situationer än idag.

Ledarsidorna.se kunde i fredags rapportera om de förestående effekterna på den globala och svenska ekonomin som viruset COVID 19 riskerar att utveckla. Den amerikanska tidskriften National Interest beskrev ingående konsekvenserna för den amerikanska industrin. Jämfört med det senaste globala viruset som påverkade försörjnings- och leveranskedjorna globalt kommer Covid-19 att påverka den globala ekonomin avsevärt mycket mer. Vid utbrottet av SARS 2002-2003 gick världsekonomin ner men återhämtade sig snabbt, det blev ett ”V” i kurvan. Denna gång pratar analytiker istället om ett ”L”. Ett talande exempel är att den kinesiska industrin endast startat om tio procent av sina större fabriker efter det kinesiska nyåret.

The Hill rapporterade om att den amerikanska motsvarigheten till Läkemedelsverket, Food and Drug Administration, bedömer att upp till 150 receptbelagda läkemedel kommer att riskera att ta slut. Preparat som i vissa fall inte har något ersättningspreparat. 

Men mest kännbart kommer utbrottet av Covid-19 bli för den svenska arbetsmarknaden för bolag inom tillverknings- och exportindustrin.

Svensk exportindustri är beroende av import av komponenter av olika slag. Underleverantörskedjorna är komplexa och det går inte idag att med säkerhet säga i vilken omfattning men de flesta företag tillämpar en modell som kallas för ”Lager på hjul” eller ”just in time”. Få industrier har några större lager av komponenter. I USA har dessa industrier varnat för att redan i mitten på mars kan de behöva stänga ner sin verksamhet helt eller delvis. I mitten på april kommer effekterna vara kännbara även i andra segment. 

Effekterna i den svenska ekonomin och på den svenska arbetsmarknaden kommer bli desamma då industrisektorerna i Nordamerika och Sverige liknar varandra. Regeringen har, på grundval av sannolikt statsminister Stefan Löfvens erfarenhet från motsvarande situation och finansminister Magdalena Anderssons erfarenhet av sanering av statsbudget agerat ovanlig snabbt på situationen. Snabbare än många andra länder i EU.

Det är tveksamt, till och med osannolikt, om en moderatledd regering ens hade kommit förbi analysstadiet.

Under dagens pressträff i Regeringskansliet presenterade Magdalena Andersson ett nytt lagförslag från januaripartierna som innebär en utvidgning av de regler för korttidsarbete som infördes efter erfarenheterna av finanskrisen 2008 då många svenska jobb gick förlorade.

I praktiken innebär det att arbetstiden och lönen sänks för den anställda – som slipper uppsägning. Förhoppningen är att förslaget ska stärka svenska företags konkurrenskraft. Kostnaden för den kortade arbetstiden ska delas mellan staten, företagen och den anställda.

– Det är ett sätt att skydda jobben i Sverige och är väldigt efterfrågat av många parter, både fack och arbetsgivare. Det var en viktig punkt för oss socialdemokrater i januariavtalet, säger Magdalena Andersson.

Lösningen är inte ny för Stefan Löfven. Det var Stefan Löfven som låg bakom samma lösning som drevs fram av IF Metall under hans tid som förbundsordförande när jobben vid SAAB försvann 2009-2011. Löfven drev då fram en kompetensväxlingslösning för att rädda kvar industriarbetarkompetensen där stat, arbetsgivare och arbetstagare delade på omställningskostnaden för individen. Alliansen stod i den situationen som regering, där flera tusen högkvalificerade industriarbetare riskerade att förlora fotfäste och Sverige riskerade att tappa efterfrågad industrikompetens till våra nordiska grannländer, utan idéer. Idéerna som kom att rädda situationen kom från Stefan Löfven.

Sverige har på detta område en god mental beredskap och en lösning som fungerat tidigare med Löfvens tidigare framtagna konstruktion med trepartsfinansiering där tre parter delar på bördan. Detta kan i framtiden, när det vänder, visa sig vara avgörande för Sveriges och svensk industris förmåga att behålla kompetens samt framtida konkurrenskraft.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.