Så kan Sverige räddas från Corona-krisen

  • Torsdag 12 Mar 2020 2020-03-12
E-post 914

Regeringen beslutade om mötesförbud för allmänna sammankomster på extrainsatt sammanträde på onsdagskvällen efter en begäran från Folkhälsomyndigheten. Det beslut som fick störst mediautrymme. Men i skymundan kom de beslut som syftar till att rädda det som räddas kan av Sverige och den svenska modellen.

Beslutet om att begränsa sammankomsters storlek syftar till att förhindra att många människor från olika delar av landet, eller världen, samlas på en och samma plats fick stort utrymme i media. Flera kommande idrottsevenemang har redan ställts in. Andra exempel på sammankomster som nu begränsas är konserter, mässor och konferenser. Beslutet gäller tillsvidare men kommer att omprövas kontinuerligt.

– Det här är ett unikt beslut, ingen svensk regering har någonsin använt den här möjligheten tidigare, säger justitieminister Morgan Johansson till SR/Ekot.

Tidigare under onsdagen presenterade regeringen även en extrabudget för att motverka effekten av corona-smittan. Karensdagen slopas tillfälligt och företag ges möjlighet att skjuta upp inbetalningen av olika skatter. Från och med första maj införs korttidsarbete, vilket innebär att anställda kan arbeta kortare tid. Staten, de anställda och företag delar sedan på kostnaden för korttidsarbetet.

Regioner och kommuner ska även få ersättning för de extrakostnader som corona-smittan medför. Men enligt statsminister Stefan Löfven (S) kan det komma att beslutas om ytterligare åtgärder.

Sverige genomför nu något som bäst kan liknas vid en nödinbromsning i likhet med bland annat Danmark och flera andra länder. Länder som nu stänger skolor och universitet i stor omfattning. Sverige har, trots liknande utveckling inte velat gå så långt. Men den stora utmaningen väntar fortfarande – Hur Sverige skall kunna rädda svenska jobb och sedan kunna starta om ekonomin.

Även om beslutet om extrabudget och slopad karensdag i sjukförsäkringen samt korttidsarbete så kommer detta inte att räcka för att företagen skall stoppa uppsägningarna som nu paras med storskaliga varsel. Varsel som kommer öka och inte endast omfatta res- och hotellbrancherna. Och förklaringen ligger i den kinesiska produktionsapparaten. 

Även om Sverige är på pappret en exportnation så stämmer det ändå inte riktigt. Förutom skogsprodukter och malm är Sveriges export även beroende av import av komponenter i något slag. Komponenter som i sig antingen är helt producerade i Kina eller har kinesiska delkomponenter av något slag. De så kallade ”Supply chains” är svåröverblickbara, vilket ursprung en komponents delar egentligen har samtidigt som de övervägande flesta antalet företag ogärna ligger på större lager.

Nordamerikanska, europeiska och svenska lager är på väg att ta slut eftersom den kinesiska industrin fortfarande inte har ”kickat igång” efter den planerade nedsläckningen inför det kinesiska nyåret den 25 januari. Den kinesiska industri som ändå kommit igång prioriterar inledningsvis den egna marknaden och inte de exportorder som ligger från bland annat svenska företag.

Tillgången på jordartsmetaller är ett av flera andra exempel. Dessa är idag i praktiken slut. Jordartsmetaller används i bland annat bilbatterier för elbilar och mobiltelefoner.

Den nordamerikanska marknaden räknar med att de lager som byggdes upp under vintern kommer vara slut i mitten på mars på komponenter med direkt kinesiskt ursprung. För övriga industrier kommer påverkan spilla över någon gång i mitten av april enligt bland annat Wall Street Journal. Det är inte rimligt att de svenska företagen skulle agerat annorlunda. Tvärtom har svenska företag ännu mer utvecklade system för att ligga på så litet lager som möjligt. Att kunna behärska “Supply chain management” är det som byggt upp företag som till exempel IKEA, Scania, Ericsson, ABB och andra framgångssagor. Och stora arbetsgivare.

“Just in time” eller “lager på hjul” är begrepp som inte är okända. Enskilda komponenter till t.ex. bilar skall komma i till fabrikerna exakt vid det tillfälle de skall fogas samman med andra för att kanske tillverka en bil, en styrbox eller något annat som sedan går på export. “Made in Sweden” är inte längre en garant för att en hel produkt består av svenska delkomponenter.

Ledarsidorna har börjat göra överslagsberäkningar om under hur lång tid staten måste, via olika åtgärder som den föreslagna kortarbetstiden försöka rädda vad som räddas kan av den svenska arbetsmarknaden. Både vad avser kompetens, företag och arbetstillfällen. De av regeringen föreslagna åtgärderna är i rätt riktning men sänder inte tillräckligt tydliga signaler på längre sikt. Och Sverige har för tillfället unikt starka statsfinanser vilket kan vara räddningen om regeringen är beredda att spela ut det kortet offensivt. 

Inledningsvis handlar det om att skapa en brygga över stormiga vatten under minst sju, gärna åtta, veckor. Tills varukedjorna, det vill säga de leveranser som krävs för att hålla industrin igång, börjat återställas.

Möjligheterna är flera att agera med kraft vilket jag pekade på i en intervju med Nyheter Idag under gårdagen:

  • Tills vidare slopad moms på livsmedel för att stimulera handeln.
  • Slopade lönekostnadsavgifter, det vill säga arbetsgivaravgifter för privata företag oavsett slag fram tills den första juli 2020.
  • Sänkning av bensin- och dieselskatter med minst tre, gärna fyra kronor. Även det till den första juli 2020. En slopad drivmedelsskatt skulle få dubbla effekter. Förutom stimulansen skulle det minska det kollektiva resandet och därmed minska risken för smittspridning i publik miljö och samtidigt få folk att åka till de jobb som finns.
  • För Stockholm slopade biltullar. Omedelbart.

Kraftfulla åtgärder i syfte att skydda den svenska arbetsmarknaden och svenska företag. Det vill säga hela den struktur som bygger upp förutsättningarna för den svenska välfärdsstaten.

Kostnaderna för dessa stimulansåtgärder skulle naturligtvis kunna komma uppgå till 100-tals miljarder och få statsbudgeten ur balans. Men signalvärdet till arbetsgivare och företagare skulle vara tydligt:

Håll ut – vi står bakom er.

Men den långsiktiga alternativkostnaden bara på några veckors eller månaders sikt går inte att mäta i pengar. Det handlar om hela den svenska arbetsmarknadens struktur och kompetens chans att överhuvud taget överleva och kunna återhämta sig.

Priset på det om det misslyckas, rädda det som skapar själva förutsättningen för Sverige som stat, går inte att mäta i pengar.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se