Falska goda nyheter kan skada Sverige under Coronakrisen

© Kjell Nilsson Mäki
  • Onsdag 1 Apr 2020 2020-04-01
E-post 954

Det fanns goda grunder för MSB, under gårdagens pressträff, att vara bekymrade över nyhetsrapporteringens kvalitet. Falska goda nyheter, om än i all välmening och rapporterade av etablerad media, kan skapa större skada och oreda än de allra sämsta under pågående Corona-kris. Lika stor skada kan orealistiska politiska krav och utspel göra.

Vid gårdagens pressträff med bland annat Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap togs Sveriges sårbarhet mot falska nyheter, ”Fake News”, samt allmän desinformation upp. MSB representerades av Mikael Tofvesson.

Journalisters och politikers ansvar

Det finns goda skäl att ta upp detta i allmänhet och med de närvarande journalisterna i synnerhet. För även om det är framför allt Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen som har det kommunikativa ansvaret så åligger det media att skicka journalister som dels begriper komplexiteten i frågorna, dels har kompetens nog att själva kunna göra ett urval av övriga källor som är relevanta för en korrekt nyhetsåtergivning.

Det är självklart att alla, i det allvarliga läge som Sverige befinner sig i, febrilt letar efter ljus i tunneln. Att alla journalister vill vara först med en god nyhet. Men en god nyhet kan, om den är falsk eller missvisande, utgöra ett latent större hot mot allmän ordning än en dålig nyhet. Visar sig den goda nyheten inte stämma undergrävs förtroendet för ansvariga myndigheter om de tillskrivs en missvisande nyhet.

Inledningsvis bör nog såväl Moderaternas respektive Sverigedemokraternas partiledare Ulf Kristersson samt Jimmie Åkesson lyssna noggrannare på vad statsepidemiolog Anders Tegnell hela tiden sagt och säger. Tegnell föreslår aldrig några åtgärder för regeringen och myndigheter som de inte en rimlig möjlighet att kunna genomföra. 

Det finns idag ingen vårdpersonal, tjänsteman eller politiker som inte vill genomföra tester i bred skala. Problemen hitintills har varit att det saknats tester i erforderlig omfattning, och när nu antalet testkit sakta fylls på har det uppstått andra flaskhalsar och trånga sektorer. 

Testet – de trånga sektorerna

Dels handlar dessa om testet skall utföras som självtest eller av personal, och om personalen då skall ha skyddsklädsel påtagen, dels tillgången på skyddsklädsel som är en extrem bristvara i hela landet. Därefter följer patientsäkra processer för att skicka testet till ett laboratorium för registrering och analys. För analysen krävs reagenser av olika slag. Det handlar även om processen om hur testresultatet kan delges vård och klient på ett säkert sätt. Ihopblandade eller försvunna tester kan skada förtroendet för vården, och förhindra eller försena adekvata åtgärder.

För att detta skall kunna genomföras krävs både resurser och eftertanke. Något som är ett absolut “skall-krav”. Brister en länk i kedjan, och en smittad faller igenom nätet av säkerhetsfunktioner, kan en masstestning bli helt värdelös och till och med skada andra. Släpps ett enda “falskt negativt” resultat igenom kan det innebära att vi får en ny “patient zero”, och att allt riskerar att börja om igen. En person som i tron att vara friskförklarad och smittfri börjar om hela processen med okontrollerad smitta.

Under onsdagen har Tegnell ett möte med berörda aktörer för att reda ut dessa frågor. Eftersom både Kristersson och Åkesson har som yttersta ambition att leda en regering borde de inse att deras krav på masstest, utan egentlig eftertanke, mer var publikfrieri i den lägsta divisionen. Jakten på klick-vänliga nyheter går före ansvarstagande statsmannaskap.

Väljarna har rätt att kräva mer kyla av dessa partiföreträdare – inte ha företrädare som begär saker och ting som ingen motsäger sig, men som det saknas resurser för. De resurser som saknas, som främst skyddskläder, är en internationell bristvara där Sverige inte på något sätt står först i kön.

Sedan finns det uppgifter om olika vacciner och symptomdämpande mediciner i svang som läsarna har svårt att värdera. Denna form av nyhetsåtergivning kan bli direkt skadlig då den invaggar läsarna att en lösning är nära förestående.  Och exemplen är flera:

Uppgiften om att malariaprofylax skulle kunna sättas in som medicin har florerat i olika medier sedan fyra veckor tillbaka. Uppgiften är korrekt men innan det kan bli verklighet krävs att en klinisk studie genomförs på de två preparat som är aktuella. Hydroxychloroquine och Azithromycin.

Ett par mindre studier är redan genomförda men dessa är för små och begränsade för att kunna användas. USA:s National Institutes of Health samt the Biomedical Advanced Research and Development Authority planerar för att genomföra de större studier som krävs för att bedöma dels om preparaten är verksamma samt om de utgör en fara för någon patientgrupp innan de kan sättas in i större skala. Detta på uppdrag av FDA, den amerikanska tillsynsmyndigheten Food and Drug Administration.

En annan nyhet som förmedlas i breda kretsar av flera svenska tidningar är La Roche´s snabbtest som nu fått ett snabbgodkännande av FDA. 

Testet kan ge utslag redan efter 3,5 timmar och produceras i stor skala. 10 000 per dag. Men likt andra tester kräver det laboratoriekapacitet och detta är en bristvara även i USA. Laboratorierna måste utbildas för att inte ge falska provsvar. Roche’s cobas 6800/8800 system, som funnits i drift sedan 2014 finns installerat globalt. Totalt är 695 av 6800-instrumenten och 132 av 8800-systemet installerat och i drift.

6800-systemet har kapacitet att analysera 1 440 tester per dygn, det modernare och dyrare 8800-systemet 4 128  per dygn. Dessa system finns i Sverige.  På Karolinska universitetslaboratoriet i Stockholm är testkit och reagenser en bristvara.

– I Stockholm har man kört med testkit från Roche men nu är de restnoterade, säger Anders Vahlne, läkare och professor emeritus i klinisk virologi vid Karolinska institutet (KI), till Aftonbladet.

Att andra länder, som USA, lyckas säkerställa sina leveranser beror i praktiken uteslutande att de till skillnad från Sverige är en supermakt på riktigt. Och har något att erbjuda i gengäld. Att vara en humanitär stormakt i dessa sammanhang räcker inte långt.

I Sverige har två andra självtest marknadsförts men nu förbjudits. Det eftersom försäljare och tillverkare inte har kunnat visa tillräcklig dokumentation för att visa produkternas säkerhet och prestanda. Produkterna har sålts i Sverige av företagen ZandCell AB respektive Dental Clinic Sweden. Det sistnämnda företaget säljer vanligtvis tandblekningsmaskiner, tandblekningsprodukter och håller utbildningar i tandblekning.

I ZandCells fall krävde självtestet en viss koncentration för att inte ge ”falska negativa” resultat och bedömdes därmed av Läkemelsverket som icke patientsäkert. Då produkten är en medicinteknisk produkt krävdes inte några kliniska studier i egentlig mening för att få en CE-märkning men föll som sagt på patientsäkerheten.

När det kommer till uppgifterna om vaccinutveckling pågår ett antal studier runt om i världen. De som tycks ha kommit längst är Israel men samtidigt kommer de studierna kräva ytterligare några månader innan de är klara. 

Erfarenhetsmässigt, och med tillgängliga data om virusets egenskaper som publicerats i bland annat The Lancet, kan ett vaccin vara färdigt tidigast under senare delen av 2020 men mest troligt under 2021. Den långa tidsutdräkten är för att säkerställa att vaccinerna som utvecklas är patientsäkra, och att eventuella biverkningar är dokumenterade. Detta syftande till att identifiera och skydda riskgrupper med andra underliggande sjukdomar eller allergier.

Relevanta och evidensbaserade källor

För dagens journalister, i den kris som Corona-viruset givit upphov till finns det goda skäl att noga ta del av de vetenskapligt kvalitetssäkrade fakta som finns om Coronaviruset Covid 19. De myndigheter och publikationer som Ledarsidorna begränsat sig till, för att hålla så hög kvalitet i nyhetsbevakningen som möjligt är:

  • British Journal of Medicine
  • New England Journal of Medicine
  • The Lancet
  • Tidskriften Nature
  • Tidskriften Science

Samt de studier som publiceras av Johns Hopkins University. Bland dessa anses The Lancet hålla den högsta vetenskapliga kvaliteten.

Bland myndigheter eller mellanstatliga organisationer så är det för de svenska journalisterna:

  • Folkhälsomyndigheten
  • Socialstyrelsen
  • WHO – World Health Organisation
  • ECDC – European Centre for Disease Prevention and Control 

Det finns goda grunder för MSB att vara bekymrade över nyhetsrapporteringens kvalitet.

Falska goda nyheter kan, om än förmedlade i all välmening skapa en större skada och oreda än de allra sämsta.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.