Post Corona och nya meningar med livet

© Kjell Nilsson Mäki
  • Fredag 10 Apr 2020 2020-04-10
E-post 1714

Inför påsken kom det uppgifter om att Region Stockholm infört ett regelverk som redan från början nekar patienter över 80 år intensivvård. Huruvida dessa uppgifter är korrekta eller inte spelar mindre roll. Den stora frågan handlar om det stora misslyckandet – hur Coronaviruset tog sig in på äldreboendena. Trots löften och försäkringar om motsatsen.

Än så länge levereras endast vaga förklaringar på hur smittan tog sig in på äldreboendena, trots att det har rått ett besöksförbud som med råge borde ha räckt till för att skydda de äldre. Givet att det var de anhöriga som spred smittan. Nu skördar liemannen nya offer varje dygn på äldreboendena i Stockholm, och hans kusin har nu etablerat sig på motsvarande boenden i Göteborg.

Författaren och virologen Lena Einhorn söker svaret i en artikel på DN Kultur där hon pekar på hur Folkhälsomyndigheten gör en annan bedömning, trots omfattande internationellt forskningsläge än andra länder.

I Sverige rekommenderar Folkhälsomyndigheten inte att de som arbetar med äldre människor alltid ska bära munskydd eller annan skyddsutrustning. ”Man ska använda skyddsutrustning där den behövs, och inte ’för säkerhets skull’”, säger Anders Tegnell. På frågan om hemtjänstpersonal då inte kan bli smittspridare svarar han: ”Jag är inte riktigt säker på hur man tror att den smittspridningen ska gå till.”

Om inte anhöriga fått besöka de äldre på flera veckor, långt längre än inkubationstiden, och smittan trots allt etablerat sig så borde svaret ligga närmare till hands för en så pass erfaren epidemiolog som Anders Tegnell. I varje fall bör han ha börjat kunna formulera en eller annan rimlig tes. Personal vittnar om att de nekas skyddsutrustning och det finns allt fler publicerade och kvalitetssäkrade studier om att Covid 19 överlever i flera dygn utanför människokroppen.

Även om den s.k ”kurvan” nu ser ut att ha jämnats ut och trots att det är de sköraste som blivit offer för liemannen så kommer det finnas goda skäl att även granska och ifrågasätta Folkhälsomyndighetens arbete. Inte bara löpande men framför allt i efterhand. 

WHO konstaterade tio dagar före Sverige att det förekom lokal smittspridning i Sverige. Anders Tegnell höll emot men att lokal smitta spreds okontrollerat vittnar om inte annat intervjun  i Sveriges Radio med Hulda Johannsdottir på Dramaten om. Hon smittades och insjuknade i Covid 19 i Sverige långt innan Folkhälsomyndigheten vek sig för WHO:s bedömning, om att det i Sverige etablerats en lokal och okontrollerad smittspridning i samhället.

Det finns ett annat exempel på sådant som måste redas ut i grunden. Det fanns enligt Karin Tegmark Wisell på Folkhälsomyndigheten inget som tyder på att barn driver smittan, som hänvisade till en ny studie från WHO.

– WHO har försökt titta på frågan lite närmare. Där bekräftas resultat från kinesiska studier om att det är en väldigt liten andel barn som bär sjukdomen, och man kunde inte få fram ett enda fall där barn har smittat vuxna. Det finns alltså inga belägg för att barn driver infektionen.

Men studien som Tegmark Wisell hänvisade till sade inte det som hon påstod att den sade. Studien kom fram till att det inte gick att dra några slutsatser i någon riktning då de kinesiska data som studien vilade på var inkompletta och dessutom var dessa sex veckor gamla. Ur WHO:S studie som Folkhälsomyndigheten och hon hänvisade till står istället i slutsatsen att:

From available data, and in the absence of results from serologic studies, it is not possible to determine the extent of infection among children, what role children play in transmission, whether children are less susceptible or if they present differently clinically (i.e. generally milder presentations).

Vad det bakomliggande skälet var för Tegmark Wisell att inte översätta eller citera WHO:s rapport korrekt inför journalisterna är okänt. Senare studier, publicerade i den ansedda tidskriften The Lancet lade fast att barn utgjorde en länk i smittkedjan. The Lancets artiklar får, om de är vetenskapligt granskade eller s.k. ”peer reviewed”, användas i klinisk vård av patienter. Studien som senare publicerades var vetenskapligt granskad.

Det finns de,som menar att det är lönlöst att jaga ansvariga individer. Vare sig nu eller i en post Corona-debatt.

Men det handlar inte på något sätt att på något sätt bestraffa vare sig Anders Ygeman, som explicit motsatte sig beredskapslager av alla de slag i sitt tal vid Folk och Försvars konferens 2017,  Ygeman ifrågasatte även bilden av att det skulle råda någon brist på poliser i samhället samma år. Antalet skjutningar med dödlig utgång kom att fördubblas under Anders Ygemans tid som inrikesminister och högst ansvarig för polisen. Anders Ygeman tvingades 2017 att lämna in sin ansökan om entledigande efter att ha riskerat att få en majoritet i Riksdagen mot sig efter hans hantering av informationsläckaget vid Transportstyrelsen. Han fick förnyat förtroende som statsråd av Stefan Löfven efter regeringsombildningen 2019.

Själva sakfrågan är att Ygeman i detta exempel representerat ett synsätt som allvarligt har skadat Sveriges beredskap mot kriminalitet, pandemier och andra liknande tillstånd, varvid han visat att han inte besitter de insikter eller kompetens som krävs för att leda landet i kris. Sannolikt kommer hans förtjänster, värdegrund och synsätt väl till pass i någon annan roll i samhället, men för frågor som rör Sveriges beredskap, eller förutsättningar att möta ett angrepp oavsett slag, anser jag inte att han har varit eller är rätt person. Kanske är statsråd som ansvarig för IT-frågor Ygemans roll vilket är den roll han har idag. Det får framtiden utvisa.

Eftersläpningen av de beslut han fattade som minister lider Sverige av idag på samma sätt som Fredrik Reinfeldts beslut än idag präglar stora delar av de sektorer som nu är under stark press. Dessvärre för Sverige finns det ingen tradition, oavsett partitillhörighet av att politiker tar ett personligt ansvar för sina beslut och uttalanden varför varje personalförändring måste ske genom externa impulser.

Och det handlar även om att granska den beslutsprocess och analytiska förmåga som Folkhälsomyndigheten besitter. Rätt person ska ha rätt jobb, och onödigt mänskligt lidande och dödsfall kan därmed minimeras.

I en post Corona-analys och debatt kommer det finnas rikligt med tillfällen för personer att finna nya karriärvägar och en ny  mening med livet samt att beslutsprocesser och analysmodeller som inte visat sig fungera rensas ut. En analys och debatt som måste få flöda fritt, som baseras på sakframställan och inte känslor. 

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.