Regeringens svaga lagstiftningsförmåga känd sedan länge

Victor Orban och Stefan Löfven. © Kjell Nilsson Mäki
  • Tisdag 7 Apr 2020 2020-04-07
E-post 1842

Turerna kring socialminister Lena Hallengrens försök att runda riksdagen i lagstiftningsarbetet aktualiserar den konstitutionella problematik som Sverige ställs inför som konsekvens av Covid 19 viruset. Den sätter även ljuset på hur svag regeringen Löfven är i lagstiftningsarbetet och ledarskapet vilket Riksrevisionen tidigare uppmärksammat.

Lagförslaget som ska ge regeringen makt att snabbt införa smittskyddsåtgärder visar på ett större problem: Regeringen Löfven saknar riksdagsmajoritet. Ska den kunna fatta stora och samtidigt snabba beslut kan det krävas förändringar av vilka partier som styr. Lagrådet underkänner delar av regeringens lagförslag om att öka sin makt för att kunna fatta snabba beslut mot smittspridning.  Stora delar av oppositionen vill också se förändringar av förslaget. Socialminister Lena Hallengren (S) tacklar kritiken genom att bjuda in riksdagens partier till samtal.

Hallengren är inställd på att få med dem på att regeringen ska kunna ta snabba och stora beslut utan att fråga riksdagen först, för att stoppa spridning av coronaviruset.

Hallengrens agerande har skapat en stor oreda i den demokratiska processen men är samtidigt inte en nyhet. Redan 2017 riktade Riksrevisionen skarp kritik mot regeringen Löfvens svaga lagstiftningsarbete. Ett arbete som präglas av slarv, grunda analyser och förarbeten samt påfallande ofta bristande konsekvensanalyser. I skottgluggen vid den granskningen stod främst justitieminister Morgan Johansson som delar ansvar för lagstiftningsarbetet med Smittskyddslagen med Lena Hallengren.

Och Hallengren vill nu, trots att statsminister Stefan Löfven försäkrat allmänheten att regeringen nu endast utför det som expertmyndigheterna föreslår, samla mer makt till sig själv. Något som bör ifrågasättas då riksdagen nu gått ned på 55 ledamöter i tjänst.

En av de tjänstgörande ledamöterna menar till Ledarsidorna att ”det går inte långsamt med en så liten riksdag”. Urvalet av de 55 ledamöterna bygger på att alla bor i Stockholmregionen för att snabbt kunna vara tillgängliga. En riksdagsledamot är i tjänst dygnet runt varför arbete och voteringar även kan ske nattetid.

Sedan finns det en villfarelse att regeringen endast styr genom budgetanslag, myndighetsinstruktion, regleringsbrev och utnämningar (Regeringsformen 1 kap 6 §). För även om regeringen i formella termer endast styr genom dessa finns det något få pratar om. Dialogmodellen.

Dialogmodellen påbjöds i den så kallade verksledningsreformen 1986 (Propositionen 1986/87:99) som togs fram av dåvarande civilminister Bo Holmberg (S) i regeringen Carlsson II. Bo Holmberg baserade denna modell på  dels förvaltningsutredningen i SOU 1983:39, dels verksledningskommittén i SOU 1985:40.

Holmberg kom fram till följande:

Myndigheterna ges vidare vidgad rätt att utfor­ma sin egen organisation. Det konstateras att denna typ av styrning förut­sätter en förstärkt och förbättrad uppföljning av myndigheternas verksam­het.

Sammanfattningsvis är således min bedömning att de informella kontak­terna mellan regeringen och myndigheterna utgör, och alltid har utgjort, ett viktigt, naturligt och oundgängligt komplement till regeringens formella styrning av myndigheterna. 1 sådana enskilda ärenden som ligger inom ramen för 11 kap. 7 § regeringsformen måste regeringen via sina tjänste­män liksom hittills självfallet iaktta mycket stor försiktighet i sina kon­takter med myndigheternas tjänstemän.

Det finns därmed stöd för ministerstyre men i omskrivna termer. Myndigheterna justerar inriktningen löpande under verksamhetsåret med dessa dialoger. Vissa ministrar och departement tillämpar dessa dialoger begränsat, andra mer extensivt.

Annika Söder (S), var en av de regeringsföreträdare som under Löfven I kom att tänja detta instrument mest med sin styrning av SI, Svenska Institutet. SI har ansvar för bilden av Sverige utomlands och kunde under vissa perioder uppleva veckovisa dialogsamtal för justering av bilden av Sverige. Söder uppges vara besatt av just vilken bild av Sverige som ges utomlands.

Att myndighetsdialogen är tight vittnar även Johan Carlson, Folkhälsomyndihgetens Generaldirektör om i en intervju i DN. Carlson förstärker snarare bilden av en politisk närvaro där han idag har kontakt med ministrar han tidigare inte haft någon relation med. Förbudet mot ministerstyre är med andra ord en chimär. Regeringen är ansvarig. Högst ansvarig. Och är den som skall lastas för varje felaktigt fattat beslut i bekämpningen av Corona.

Men när post Corona inleds kommer det med en sannolikhet gränsande till visshet inte bli på det sättet. Regeringen kommer att rulla över ansvaret för varje negativ effekt besluten fått på Johan Carlson och Anders Tegnell med sin tagna position att ”vi gjorde bara som Folkhälsomyndigheten sade”.

Statsråden kommer att förvänta sig att bli belönade av konungen med medalj av högsta valör vid framgång men kan tänka sig en lägre valör eller mindre storlek om den misslyckas.  Bara de kan sparka över ansvarsutkrävandet på Carlson, Tegnell och andra tjänstemän. 

Det är så politik i allmänhet och Bommersviksvänstern i synnerhet fungerar. Såväl Hallengren som Morgan Johansson kan sägas tillhöra denna falang i partiet. Det är idag de två statsråd som ansvarar för arbetet med Smittskyddslagen då Justitiedepartementet är med genom den delning av ärendet som alltid sker.

I Sverige följer regeringen Folkhälsomyndigheten. Men det räcker att blicka söderut, mot Danmark, för att hitta en annan situation vilket beskrivs i Altinget. Där fattade regeringen nyligen beslut om att stänga landets gräns trots att Sundhedsstyrelsen (den danska motsvarigheten till Folkhälsomyndigheten) inte hade rekommenderat det. Beslutet kritiserades också av Sveriges statsepidemiolog Anders Tegnell.

Den svenska regeringen fattade endast några dygn senare efter ett möte med EU:s stats- och regeringschefer beslut att stänga den svenska gränsen. Men med skillnaden att den svenska gränsstängningen bara gäller för personer som kommer från länder utanför EU, EES och Schweiz.

Vilken förvaltningsmodell som tillämpas är inte heller så viktigt i slutändan anser Mikael Odenberg som intervjuas i tidningen Altingget. Mikael Odenberg har erfarenhet från bägge sidor myntet. Dels som försvarsminister, dels som generaldirektör för Svenska Kraftnät men även ordförande för Karolinska Institutet.

– Det är svårt att säga vilken myndighetsmodell som är den rätta. Sanningen är nog den att har man stolpskott i ledningen spelar det ingen roll hur organisationen ser ut.

Turerna kring socialminister Lena Hallengrens försök att runda riksdagen i lagstiftningsarbetet aktualiserar den konstitutionella problematik som Sverige ställs inför som konsekvens av Covid 19 viruset. Den sätter även ljuset på hur svag regeringen Löfven är i lagstiftningsarbetet och ledarskapet vilket Riksrevisionen tidigare uppmärksammat.

Och det är inte heller någon slump att Morgan Johansson är delansvarig rent konstitutionellt genom delningen av lagstiftningsarbetet. Och kritiken mot honom är inte heller ny vilket Riksrevisionens rapport från 2017 ger god dokumentation om varför det är fullt naturligt att förändringarna i Smittskyddslagen följer samma mönster som amnestilagstiftningen i Gymnasielagen.

Slafsigt, slarvigt med bristande konsekvensanalyser och grunda förarbeten.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.